Paniksyndrom

Vad är paniksyndrom?

När ångest kommer plötsligt och känns starkt i kroppen kallas det för en panikattack. Vissa får panikattacker när de känner sig stressade eller har ångest, medan andra attacker kommer från ingenstans.

Du kan få hjärtklappning, yrsel, tryck över bröstet, svårigheter att andas, stickningar eller domningar i kroppen, illamående och du kan känna dig antingen varm eller kall. Det är även vanligt med overklighetskänslor och som att man är i en bubbla. Ofta pågår en panikattack i några minuter och går sedan över. Det kan vara en mycket obehaglig upplevelse, men panikattacker är inte farliga.

Under en panikattack är det vanligt att man är övertygad om att det är något allvarligt fysiskt fel som håller på att ske – ångesten känns ju så starkt i kroppen. Men de kroppsliga reaktionerna är ett resultat av att ditt nervsystem reagerar på en situation som du upplever som ett hot. Rädslan för att någonting är allvarligt fel förstärker i sin tur kroppens reaktion.

Panikångest är speciellt vanligt att få när man befinner sig i en situation där man känner sig instängd, inte kan fly eller dra sig undan. Det kan till exempel vara i en kö eller när du sitter på ett tåg eller en buss.

Om du har återkommande panikattacker kan det handla om paniksyndrom. Att uppleva panikångest någon enstaka gång innebär inte att du har paniksyndrom.

Hur påverkas livet av paniksyndrom?

Om du har paniksyndrom är din rädsla för att drabbas av panikångest så stark att det påverkar dig varje dag. Rädslan för att drabbas av panikattacker kallas för förväntansångest. Ju mer förväntansångest du har, desto mer kan det påverka och begränsa ditt liv.

Det kan till exempel leda till att du börjar undvika folksamlingar eller att åka tunnelbana eller buss av rädsla för att hamna någonstans där du har svårt att ta dig ut. Det är även vanligt att börja undvika saker som ger liknande kroppsliga reaktioner som en panikattack, till exempel kanske du slutar att träna för att du inte vill få hög puls.

Att undvika jobbiga situationer kan kännas som en lättnad på kort sikt, men gör att ångesten förvärras i längden. Ju större plats du ger ångesten, desto mindre utrymme får du till slut att leva det liv som du egentligen vill leva.

När ska jag söka jag hjälp?

Om din ångest begränsar och styr ditt liv ska du inte tveka att söka hjälp. Det gäller också om du självmedicinerar med alkohol eller lugnande medel för att klara vardagliga situationer.

Det finns mycket du kan göra för att må bättre och första steget är att söka vård. Om du inte vet var du ska söka vård kan du hitta mottagningar via 1177.se. Om det tar emot att söka vård, ta hjälp av din omgivning att kontakta vården.

Hjälp att hantera ångest

Det går att må bättre med hjälp av behandling. Det är vanligt att du får behandling med läkemedel i kombination med KBT, en form av korttidsterapi som du kan få antingen som samtalsterapi eller som internetbehandling. Behandlingen går ut på att du lär dig att hantera ångesten på ett sätt som gör att den inte påverkar och begränsar dig i livet.

Faktagranskare: Jacqueline Levi, leg. psykolog, Psykologpartners.

Senast ändrad 2024-02-13

Förstå och hantera ångest