Hur är det att ha EIPS?
När man har EIPS är det ofta svårt att hantera känslor av övergivenhet, ångest eller ilska. Det är vanligt att man skadar sig själv på olika sätt, antingen fysiskt eller psykiskt. Du kan ibland ha ett hyggligt självförtroende, men i nästa stund falla ner i ett djupt självhat. Många med EIPS upplever också osäkerhet kring sin självbild och har identitetsproblem.
Du kan ha svårigheter att känna tillit och trygghet i nära relationer. Personer med EIPS tenderar ofta att pendla mellan att beundra och sedan förakta de som står dem närmast. Det kan kännas mycket ensamt att ha dessa känslor. Det är viktigt att komma ihåg att det finns många andra som förstår och kan erbjuda stöd.
Hur vet jag om jag har EIPS?
EIPS visar sig på olika sätt beroende på situation och sammanhang. Enligt diagnossystemet DSM-5* ska du ha minst fem av följande symtom:
Undviker separationer. Du gör stora ansträngningar för att undvika att bli övergiven, oavsett om hotet är verkligt eller inbillat.
Instabila och intensiva relationer. Du har ett mönster av djupt varierande relationer där du kan idealisera någon vid ett tillfälle och sedan plötsligt nedvärdera samma person.
Identitetsstörning. Du har en ihållande osäkerhet om din självbild eller identitet, och din bild av dig själv ändras ofta.
Impulsivitet. Du agerar impulsivt på sätt som kan vara skadliga för dig själv i minst två olika områden (till exempel med pengar, sex eller droger).
Suicidalt beteende. Du har uttryckt eller visat att du vill ta ditt liv, skadat dig själv medvetet eller gjort tidigare självmordsförsök.
Känslomässig obalans. Du har en märkbar tendens att ändra sinnesstämning. Till exempel kan du känna intensiv ångest, irritabilitet eller sorg som vanligtvis varar i några timmar och sällan längre än några få dagar.
Kroniska tomhetskänslor. Du känner dig ofta tom och saknar mening.
Problem med ilska. Du har svårt att kontrollera din ilska. Det kan visa sig genom frekventa raseriutbrott eller långvarig irritation.
Paranoida eller dissociativa symtom. Du har övergående, stressrelaterade paranoida tankar eller allvarliga dissociativa symtom, till exempel en känsla av att vara avskild från dig själv.
Även om du känner igen dig i dessa symtom är det inte säkert att du har EIPS. För att ta reda på om du har EIPS behöver du få en professionell bedömning. Det är viktigt att utesluta att dina symtom inte beror på andra orsaker.
Vad beror EIPS på?
Många som har EIPS har haft en mycket traumatisk eller kaotisk uppväxt. Vissa har blivit utsatta för övergrepp. Men du kan ha EIPS även om du har haft en trygg uppväxt utan några tydliga trauman. EIPS kan bero på en kombination av genetiska, psykologiska och miljömässiga faktorer.
Vad kan jag få för hjälp?
Om du har EIPS kan du få behandling i form av psykoterapi, antingen i grupp eller individuellt. Det finns flera olika terapiformer som har visat sig vara hjälpsamt vid EIPS, till exempel dialektisk beteendeterapi (DBT) och mentaliseringsbaserad terapi (MBT). Krisinterventionen självvald inläggning har visat sig vara ett uppskattat stöd för att kunna hantera övermäktiga situationer. Du kan även få symtomlindrande behandling med läkemedel.
Du har rätt att få information om vilka behandlingsalternativ som finns och att vara delaktig i din behandlingsplan. Det är viktigt att du är motiverad och känner förtroende för din behandlare.
Det blir ofta bättre
Det är inte ovanligt att personer med EIPS har andra diagnoser, som till exempel adhd eller bipolär sjukdom. Precis som med dessa diagnoser blir livet ofta bättre med tiden, i takt med att du förstår dig själv bättre och kan kommunicera dina behov till din omgivning för att må bra.
Faktagranskare: Joachim Eckerström, forskare i psykiatri vid Karolinska Institutet.
Senast ändrad 2023-12-12
* DSM-5, Diagnostic and statistical manual of mental disorders, femte upplagan.