Att ägna sig åt datorspelande, eller gaming, kan vara en rolig fritidssysselsättning. Men om ditt spelande tar upp så mycket av din tid att det skapar problem i din vardag och påverkar dina relationer negativt kan du ha utvecklat ett datorspelsberoende. Då är det viktigt att du får hjälp.
Om du har ett datorspelsberoende har du svårt att kontrollera hur mycket du spelar och du kan även behöva spela mer och mer innan du känner dig nöjd. Du har problem med hur ofta och hur länge spelandet pågår och du kan uppleva det som om spelet tar över och blir svårt att avbryta. Om du är beroende av datorspel är det även vanligt att datorspelandet får negativa konsekvenser för ditt vardagsliv såsom att du struntar i skolan eller att du prioriterar spelandet framför fritidsaktiviteter eller att umgås med kompisar IRL.
Datorspelsberoendet skiljer sig från annat spelberoende. Det handlar inte om pengar utan påminner om substansberoende och har stor negativ påverkan på ditt liv.
Sedan 2018 är datorspelsberoende (gaming disorder) klassat som en sjukdom av Världshälsoorganisationen (WHO).
När ditt spelande utvecklas till ett beroende får det negativa konsekvenser i ditt liv. Spelandet kan skapa problem i relationen till din familj och göra att ni bråkar mer än vanligt. Du kanske också slutar umgås med dina vänner och kan få svårt att klara av arbete eller studier. När spelandet tar upp det mesta av din tid kan det också innebära att du inte längre ägnar dig åt annat som är viktigt. Du kan vara mer lättirriterad och bli på dåligt humör om du inte får spela. Kanske har du vänt på dygnet, sitter uppe och spelar på nätterna och får då inte heller tillräckligt med sömn.
Vem som utvecklar ett datorspelberoende och varför man gör det skiljer sig från person till person. Det kan till exempel vara så att du har svårt med socialt samspel eller känner dig ensam. Då kan spelandet ge dig möjlighet att ingå i ett sammanhang med andra. Kanske går du igenom en tuff period i livet eller har varit med om jobbiga händelser tidigare. Då kan spelandet vara ett sätt för dig att hantera svåra känslor.
Om du har autism, adhd eller lider av psykisk ohälsa kan det vara lättare för dig att fastna i datorspelande. Spelen är utformade för att locka dig till att fortsätta spela och vi människor är olika avseende hur svårt vi har att motstå impulsen att spela mer och mer. Det är alltså lättare för vissa personer att hamna i ett problematiskt spelande jämfört med andra.
Om du misstänker att du har ett datorspelberoende är det viktigt att du får hjälp att ta dig ur det så att du kan må bättre.
Faktagranskare: Lisa Thorell, professor i utvecklingspsykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Senast ändrad 2024-04-30
Här kan du läsa mer:
För barn: Stöd om du spelar för mycket datorspel – 1177
Gamingprojektet – Psykiatri Skåne
Varmt välkommen att skicka in din berättelse – den behövs.
”*” anger obligatoriska fält