Ätstörningar

Hur vet jag att jag har en ätstörning?

Om du har en ätstörning är du ofta sträng och dömande mot dig själv. Det är vanligt att du skäms över hur du äter eller hur du ser ut. Du undviker att äta med andra, hoppar ofta över måltider och tänker väldigt mycket på mat, vikt och utseende. Tankarna på vad du måste göra varje stund kan bli jobbiga och ta mycket av din kraft och energi. Du kan få ångest och känna dig väldigt ensam.

Det kan kännas som att det mesta i ditt liv kretsar kring mat, skam och kontroll. Du kanske tänker att du måste göra på ett visst sätt, annars får du ångest. Det är vanligt att du får svårt att koncentrera dig och att sova. Med tiden kan du bli nedstämd eller deprimerad.

Olika typer av ätstörningar

Det finns flera typer av ätstörningar och de kan yttra sig på olika sätt. En ätstörning sitter inte i hur du ser ut eller hur mycket du väger, det handlar snarare om känslor och tankar.

Ibland stannar det vid tankar om att man vill ändra sin kropp, men om man börjar göra saker för att kontrollera sin kropp kan det handla om en ätstörning. Det kan till exempel vara så att man går för långt i sin vilja att äta nyttigt eller motionera och i stället utvecklar ett beteende som inte är hälsosamt. Det kan också vara så att man regelbundet hoppar över måltider eller i ensamhet äter stora mängder mat. Mat, ätande och vikt tar upp en väldigt stor del av ens tankar och liv.

Ätstörningar brukar delas in i:

Anorexi, som innebär att du vill hålla så låg vikt som möjligt, och att du håller dig på ett så lågt energiintag att din kropp hamnar i svält.

Bulimi, som innebär att du hetsäter stora mängder mat på kort tid. Du upplever en känsla av att tappa kontroll över ditt ätande. Efteråt försöker du bli av med det du ätit, till exempel genom att framkalla kräkningar, missbruka laxermedel eller motionera överdrivet mycket.

Hetsätningsstörning, som innebär att du hetsäter. Skillnaden från bulimi är att du inte försöker göra sig av med det du ätit efteråt.

Det finns även andra former av ätstörningar som är minst lika allvarliga. Ett exempel är ARFID, förkortning av engelskans avoidant/restrictive food intake disorder, på svenska undvikande eller restriktiv ätstörning. Den innebär att du helt undviker de flesta sorters mat och äter enbart några få, särskilt utvalda saker. Det handlar inte om att gå ner i vikt eller att undvika viktuppgång, utan om en motvilja mot olika sorters mat eller dryck. ARFID är vanligast hos barn men kan också förekomma i andra åldrar.

Om du har en ätstörning kan du också drabbas av vad som ofta kallas ortorexi. Det är när du tränar på ett tvångsmässigt sätt samtidigt som du håller en mycket strikt diet. Du kan känna stark ångest om du inte kan träna som du vill. Ortorexi är inte en egen diagnos utan diagnosen du får kan i stället vara anorexi, tvångssyndrom (OCD) eller ångestsyndrom.

Kan hänga ihop med höga krav

Det finns många olika skäl till att utveckla en ätstörning. Det kan hänga ihop med personliga saker som hur du hanterar känslor som sorg eller ilska eller relationer till andra människor, men det kan också vara en reaktion på hur mat, kontroll och utseende värderas i samhället.

Kraven på att ha ett perfekt utseende och ett fläckfritt liv, samtidigt som vi omges av ett konsumtionsmässigt överflöd och förväntas kontrollera våra behov och känslor, kan kännas omöjliga att leva upp till. Det kan börja som ett kontrollbehov där du försöker styra ditt ätande. Men med tiden börjar kontrollbehovet styra dig.

När ska jag söka hjälp?

Ätstörningar kan allvarligt skada både din fysiska och din psykiska hälsa och är viktiga att ta på allvar. Om du tror att du har en ätstörning ska du inte vänta utan söka hjälp direkt. Ju tidigare du söker hjälp, desto bättre. Det finns behandling som hjälper mot ätstörningar.

Det finns hjälp att få

Det går att bli fri från ätstörningar med hjälp av behandling. Det finns många olika sorters behandlingar som till exempel samtalsbehandling och medicinsk behandling. Ibland kan både terapi och medicinsk behandling behövas.

Var söker jag hjälp?

Om du tror att du har en ätstörning ska du söka hjälp i vården. Om det känns motigt att själv söka vård kan du be någon att följa med dig. På 1177.se finns information om var du kan söka hjälp i olika delar av landet. Där finns också information om behandling. Även på ätstörning.se finns mycket information. Du kan också kontakta Frisk och fri eller Tjejzonen.

Om du mår så dåligt att du har tankar på att ta ditt liv ska du inte vänta utan söka vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.

Det finns många som haft en ätstörning och sedan kommit ur den. Att erkänna att du inte mår bra och söka hjälp är inget tecken på svaghet eller ett misslyckande, snarare tvärtom. Det är ett sätt att ge dig själv en chans att må bättre.

Faktagranskare: David Clinton, docent vid Karolinska Institutet, psykolog, psykoterapeut och psykoanalytiker.

Senast ändrad 2024-01-31