Mobbning är vanligt och drabbar både barn och vuxna. Det är inte ditt fel om du blir utsatt för mobbning, men det kan skada din självkänsla och i värsta fall också leda till långvarig psykisk ohälsa. Ingen ska behöva utsättas för det. Därför behöver vi få ett stopp på mobbning. Det finns också hjälp att få för dig som är drabbad.
Om du blir utsatt för mobbning befinner du dig i ett maktunderläge. Du blir upprepade gånger utsatt för negativa handlingar av en eller flera personer. Det finns olika former av mobbning, men alla kan leda till psykisk ohälsa:
Psykisk mobbning kan ske öga mot öga genom blickar, miner, hånskratt, suckar eller att du ständigt utesluts eller inte får vara med i gruppen.
Verbal mobbning kan vara att andra retas, säger elaka saker eller hotar dig.
Fysisk mobbning kan vara att du blir slagen, sparkad, knuffad eller att dina saker förstörs. I skolan är toaletter och omklädningsrum ofta otrygga områden.
Nätmobbning är när du blir utsatt för mobbning på nätet. Det kan till exempel handla om negativa kommentarer, rykten eller kränkande bilder som sprids.
Även vuxna mobbar varandra. Nära en av tio vuxna uppger sig ha blivit utsatt för mobbning på arbetsplatsen, då kallas det kränkande särbehandling.
Om du är utsatt för mobbning kan du få problem med ångest, nedstämdhet och annan psykisk ohälsa. Du kan också få värk i kroppen, till exempel i huvud eller mage. Kränkande särbehandling på arbetsplatsen är orsaken till många sjukskrivningar. Bland dem är allvarliga diagnoser som utmattningssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) vanliga.
Mobbning påverkar människor olika mycket, men om du utsätts för kränkningar under en längre tid finns en stor risk att din självkänsla blir allvarligt skadad. Det kan gå så långt att du till slut tror att det mobbarna säger är sant och att du inte är lika bra som andra. Det stämmer inte och det är inte ditt fel att du blir utsatt för mobbning.
Det är vanligt att mobbning väcker känslor av skam och skuld och då kan det kännas extra svårt att prata om det som händer. Men sådana tankar kan få dig att må ännu sämre och att känna dig ensam och skamfylld. Du kanske upplever att du vill klara dig själv eller att det inte finns någon i din närhet som du kan vända dig till. Men det är bra om du kan berätta om din situation för en person som du litar på. Det kan skynda på en förändring och dessutom ge dig bättre stöd.
Om du går i skolan och du eller en kompis blir utsatt för mobbning kan du prata med din lärare, kurator eller någon annan vuxen som arbetar på skolan. Du kan också prata med dina föräldrar så kan de kontakta skolan. Om du är vuxen och upptäcker att ett barn blir utsatt för mobbning i skolan kan du kontakta personalen. Skolan är enligt lag skyldig att ha en plan för att hantera kränkningar.
När det gäller mobbning på arbetsplatsen finns det ingen lag, men i mars 2016 trädde en ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö i kraft. Den förtydligar vad arbetsgivaren har för skyldigheter när det gäller kränkande särbehandling. Bland annat har arbetsgivaren ansvaret för att kränkande särbehandling förebyggs.
Om du börjar må sämre är det viktigt att du söker hjälp. Det går att vända sig till vårdcentralen eller den psykiatriska öppenvårdsmottagningen. Om du mår så dåligt att du har självmordstankar ska du inte vänta utan söka vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.
Om mobbningen leder till att du blir utsatt för brott bör du polisanmäla. Det kan handla om misshandel, hatbrott eller ärekränkning. Kontakta polisen för råd.
Att visa civilkurage och ingripa när någon annan blir utsatt är viktigt för att sätta stopp på mobbningen i samhället. Det är bättre att agera på något sätt än att låtsas som att man inte ser. Det går att hjälpa den som blir mobbad på olika vis, till exempel genom att säga till den som mobbar att sluta, hämta hjälp från någon vuxen eller att efteråt berätta för någon vad som hänt. Du kan också ge stöd genom att alltid hälsa eller sätta dig bredvid den som sitter ensam.
Faktagranskare: Ylva Bjereld, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Senast ändrad 2024-01-15
Självmedkänsla kan vara ett stöd när kropp och tankar är i stress. Här är ett paket med kunskap och övningar för att stärka självmedkänslan.
Inga berättelser kunde hittas.