Vad hände?

Finn sju fel.

I dag handlar mitt korta inlägg om något så världsligt som strumpor. “Oj, vad trist!” tänker kanske skeptikern. Men det kan jag tala om: om detta ämne skulle jag kunna skriva en hel avhandling.

Det ska jag däremot inte göra. Men jag tänkte berätta om en liten fråga man går och bär på: Vart tar de vägen?

Som att man inte hade nog problem på morgonen med vad man ska ha på sig. När man väl avklarat den biten ställs man genast inför nästa stora prövning – att hitta ett matchande par strumpor! Man kan ju bli galen för mindre (det blir man också).

Och lyckas man väl hitta ett par är det nästan alltid hål på den ena. Och såhär kan man hålla på i all evighet och få massa grå hår på kuppen.

Inte kan man kasta dem heller. För egentligen hoppas man på att den äkta makan ska ligga längst inne i nå’t hörn. Eller så tror man att det var den man nyss såg – fast det egentligen var samma strumpa man såg två gånger. Så lägger man tillbaka strumpan bara för att nästa morgon gå igenom samma trauma.

Men i dag var ändå droppen: när jag sorterade tvätten upptäckte jag detta (se bild)!

Vad nu? Här finns tre tänkbara scenarier:

1. Jag har glömt sju strumpor i tvättstugan.

2. Jag har sett fel på ränderna tre och en halv gång – och gått runt med omatchande par.

3. Jag har en fot.

Oj, nu håller det visst på att bli en avhandling ändå. Med frågeställning och allt. Förresten, vem har sagt att man måste ha lika strumpor på bägge fötterna?