Hör av dig!

Ofta händer det att ett namn nämns i ett samtal och man minns…. Vi var ju arbetskamrater eller gick i samma klass. Och så roligt vi hade. Jag kanske skulle höra av mig. Men något är viktigare just då och när tanken dyker upp igen, bleknar den spontana idén. Det är verkligen synd.
Sedan min bok kom ut i våras har jag fått uppleva hur roligt det är att folk hör av sig. Brev, sms eller telefonsamtal kommer. Någon har läst den eller sett mitt namn och tagit kontakt. Det har varit verkliga glädjeämnen varje gång. En arbetskamrat som var med på min 60-årsdag och som jag inte träffat på trettio år, eller en obekant kvinna i västra Sverige som vill prata om vad hon har läst.
Det är lätt att komma ifrån varandra, så viktigt det därför är att vi tar tillfällen som dyker upp och hör av oss igen. Livet är kort, vänskap och närhet dyrbart.
.