Sissela Nutley är en av huvudförfattarna bakom Minds kunskapsöversikt “Mår unga sämre i en digital värld?” som lyfter sambandet mellan digitalt medieanvändande och ungas psykiska hälsa. Minds Lolo Westerman träffade Sissela för en intervju.
Kan du säga något om bakgrunden till kunskapsöversikten?
– Den tekniska utvecklingen går otroligt snabbt och digitala vanor och beteenden har förändrats mycket. Det för också med sig en oro för vad det innebär för vårt psykiska mående, och särskilt ungdomars. Det har inte funnits någon riktig vägledning, så därför är det viktigt att titta närmare på detta.
Vad menas med digitalt medieanvändande?
– Vi utgår ifrån det som kallas skärmtid och vad ungdomar ägnar sig åt under den tid de spenderar med olika skärmar. Det kan vara alltifrån att streama videos, datorspelande (gaming), sociala medier, titta på film eller chatta. Sedan har vi specifikt tittat på tid på sociala medier och tid på datorspelande och hur användandet ser ut i förhållande till ungdomarnas psykiska välbefinnande. Att vi valt just de områdena beror dels på att de används mycket samt att det finns mest forskat på.
Hur långt ner i åldrarna har ni gått?
– Vi har tittat på 0-18 år för att vi ser att utvecklingen med små skärmar skapar lättillgänglighet för material riktat till allt yngre barn. Det är inte ovanligt att föräldrar låter barn under ett år använda mobil eller padda.
Hur påverkas de ungas psykiska hälsa av att spendera mycket tid vid skärmarna?
– Det finns en rad indirekta effekter, som när den tid man använder där konkurrerar ut de aktiviteter som har skyddande effekt på mentalt mående som sömn, skolarbete, motion och umgänge i det fysiska rummet. Då kan sömnsvårigheter, eftersatt skolarbete eller minskade sociala kontakter med förhöjd nedstämdhet och ångest som följd, bli negativa indirekta effekter. Men det kan också finnas indirekta positiva effekter, som att tiden man spenderar vid sin skärm ersätter destruktivt beteende som att dricka alkohol eller använda droger.
– Med direkta negativa effekter menas när den specifika aktiviteten på skärmen påverkar välbefinnandet i negativ riktning. Det kan vara jämförelser med orealistiska skönhetsideal, näthat, radikalisering eller mobbing som får negativa effekter, särskilt om man redan är utsatt och sårbar som unga kan vara.
Men finns det även direkta positiva effekter?
– Ja, absolut. Det finns belägg för att man kan uppleva ett stöd på sociala medier och aktivt användande av både sociala medier och dataspelande skapar känsla av samhörighet och glädje. En spenderad timme på nätet tycks vara bättre än noll, för det kan också tillföra mycket positivt, som kontakt med vänner, delaktighet i social gemenskap och samhörighet. Problemet är när det blir för mycket och om sättet man använder det på skapar negativa spiraler.
Ser du att det finns skillnad mellan könen?
– Ja, det handlar om att man är känslig för olika saker. Flickor visar en större sårbarhet när det gäller aktiviteter på sociala medier medan killar är mer benägna att fastna i problematiskt spelande till exempel. Och ju yngre man är desto mer känslig är man, oavsett kön.
Vad är den viktigaste slutsatsen som kommit fram?
– Vi ser att det finns en tydlig koppling mellan mycket skärmtid och ett sämre psykiskt mående. Den kopplingen består i att tiden som spenderas framför digitala skärmar går ut över våra skyddande faktorer som sömn, motion och fysiska kontakter. För att må bra måste man slå vakt om dem och det gäller alla åldrar. Vi måste främja det vi vet att vi mår bra av.
Har du fått någon ögonöppnare under arbetets gång?
– Ja, efter att ha pratat med många ungdomar är jag förvånad över hur kritiska de själva är mot sociala medier och att de skulle vilja se en åldersgräns. Det finns en egen medvetenhet som jag tror är viktig för framtiden. Tre av fyra ungdomar i Statens medieråds undersökning “ungar & medier” tycker att deras sociala medieanvändande går ut över sådant som de egentligen vill göra. Det är ett hälsotecken.
