Den psykiska ohälsan speglar ojämlikheten i samhället. Unga, flickor/kvinnor och personer i socioekonomisk utsatthet är grupper vars psykiska hälsa konsekvent är nedsatt. Personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF), äldre som lever i ofrivillig ensamhet och personer med flyktingbakgrund är andra grupper med förhöjd risk för psykisk ohälsa. Detta är några av de fakta som presenteras i Minds omfattande temperaturmätning av den psykiska hälsan i Sverige.
Mind har gjort en temperaturmätning av den psykiska hälsan i Sverige. Resultatet presenteras i en rapport som lanseras den 27 oktober. Mätningen ger en bred och omfattande bild av det psykiska välbefinnandet och den psykiska ohälsan i Sverige.
Psykiska besvär har ökat de senaste decennierna och en psykiatrisk diagnos är idag den vanligaste orsaken till långvarig sjukskrivning. Majoriteten av alla vuxna i Sverige uppger dock att de har ett gott psykiskt välbefinnande. I åldern 65–84 år är andelen med gott välbefinnande som högst. Men samtidigt uppger 41 procent av alla vuxna att de har psykiska besvär i form av oro eller ångest. Bland både vuxna och barn har andelen med psykiska besvär ökat under de senaste decennierna.
Psykisk ohälsa är orsak till 46 procent av sjukskrivningarna, en ökning från 30 procent år 2010. Den totala samhällskostnaden för psykiska sjukdomar uppskattas till 170 miljarder årligen, vilket är den största kostnaden för sjukdomar i Sverige.
Under perioden 2006–2020 har antalet personer som hämtar ut antidepressiv medicin ökat med 30 procent. Den kraftiga ökningen av personer som hämtar ut antidepressiva kan dels tolkas som ett uttryck för att den psykiska ohälsan ökar, men det kan också vara ett tecken på att tillgången till annan behandling är begränsad.
– Psykisk hälsa är en angelägenhet för hela samhället och för var och en av oss. Frågor som rör just psykisk hälsa hanteras alltför ofta enbart inom sjukvården, med fokus på symtombehandling, snarare än på vad som orsakar psykiskt lidande och hur den kan förebyggas. Med en helhetssyn på psykisk hälsa och ett gemensamt ansvarstagande hoppas vi tillsammans kunna vända trenden att psykiska besvär ökar och se ett ökat psykiskt välbefinnande, säger Karin Schulz, generalsekreterare på Mind.
Karin Schulz menar att för att förebygga psykisk ohälsa behöver arbetet med att minska skammen kring att prata om hur vi mår går hand i hand med insatser som ökar kunskapen om psykisk hälsa. En kunskapshöjning behöver ske i hela befolkningen men även bland beslutsfattare, arbetsgivare och myndigheter.
– Minds förhoppning är att den här sammanställningen kan hjälpa oss att förstå vilken riktning utvecklingen tar och skapa en diskussion kring orsakerna, säger Karin Schulz.
Den 27 oktober klockan 10–11 bjuder Mind in till ett digitalt seminarium där rapporten presenteras och diskuteras tillsammans med överläkare Josef Milerad, psykiater och nationella samordnaren Ing-Marie Wieselgren, psykiater och suicidforskare Ullakarin Nyberg.
