Ge en gåva

Livet ska inte behöva vara över för att man gör ett misstag

Proffsboxaren Mikaela Laurén har själv varit nere på botten och vänt. Nu engagerar hon sig i Minds arbete för att hjälpa andra som mår dåligt.

Mikaela Laurén har tagit 16 SM-guld i simning och satt tre svenska rekord. Hon är också proffsboxaren som gått 36 proffsmatcher och vunnit 31 av dem. Det är svårt att inte imponeras av hennes driv.

I våras hörde Mikaela och brottaren Martin Lidberg av sig till oss på Mind. De två är på gång att starta ett klädmärke med positiva meningar tryckta på plaggen. I sportens värld används mycket affirmationer och positiva texter, och det är något de vill ge vidare till människor som mår dåligt. Vid försäljningen av dessa plagg kommer en del av intäkterna att gå till Minds arbete.

Varför känns det viktigt att stötta Minds arbete?

— Jag har länge reagerat på att fler och fler i dagens samhälle verkar må så fruktansvärt dåligt. Det är inte okej, man lever bara en gång. Jag önskar att så många som möjligt får må bra och kan leva här och nu. Vi behöver göra en kraftansamling tillsammans för att hjälpa folk att må bättre. Det verkar också som att det dåliga måendet går ner i åldrarna. Det är många barn som mår dåligt och det gör så ont i hjärtat att se. Många visar i sociala medier hur bra de har det, och det blir så falsk marknadsföring för det är ju inte hela livet vi ser. Vi kommer stötta Mind på fler sätt än ekonomiskt.

Mikaela har, inom sportens värld, lärt sig mycket om motgångar.

— Alla kan ha motgångar och misslyckas. Det är så livet är. Alla har motgångar på olika sätt, och man behöver få hjälp och stöd för att inte fastna i det dåliga måendet. Det är viktigt att uppmärksamma det.

Hon tycker också att det är viktigt att lyfta fysisk rörelse som något som kan bidra till att man mår bättre psykiskt.

— Det är bra med motion, ifall man orkar. Jag menar inte att man behöver elitsatsa — att ta en promenad, cykla eller kanske åka lite skidor är bra nog. Beroende på ens egna förutsättningar. Fysisk aktivitet gör många gånger att vi mår bättre och jag skulle vilja vara med och stötta människor i det. Att ta på sig hörlurarna och ta en promenad i skogen.

Mikaela har själv erfarenhet av att må väldigt dåligt. Hon tvivlade en period på om hon ens ville leva.

— Jag kände mig så otroligt misslyckad på grund av ett dåligt val jag gjorde i livet, som fick stora konsekvenser för mig. Jag skämdes så himla mycket över att jag inte tänkt längre än näsan räckte. Jag fick ett fängelsestraff men skammen var mycket värre än att sitta i fängelse. Jag hade länge velat bli uppmärksammad utifrån mina sportsliga prestationer. Nu fick jag uppmärksamhet, men av fel anledning. Det gjorde otroligt ont och det drabbade inte bara mig personligen utan även min familj och faktiskt hela simmar-Sverige. Det gjorde att jag kände mig så liten och värdelös. Det var svårt att tro att folk skulle acceptera mig igen. Det kändes som att jag inte hade någonting kvar att leva för.

Det verkar som att du mår bättre i dag. Vill du berätta om din väg tillbaka?

— Nu känner jag att folk accepterar mig igen men det har tagit så många år och jag har fått kämpa, kämpa, kämpa för det. En dag bestämde jag mig för att våga stå för det jag gjort och visa att jag inte ger upp. Livet ska inte behöva vara över för att man gör ett misstag. Det var en stor drivkraft och gav mig revanschlust. Jag ville bevisa för mig själv och för andra att det inte var över. Motgångar kan göra en starkare och idrotten hjälpte mig att klara av det. Jag hittade ny glädje och ny energi. Idag känner jag mig otroligt stark och stolt över mig själv. Det trodde jag aldrig att jag skulle säga. Nu känns det viktigt att få ge tillbaka till de som är på en väldigt dålig plats i livet nu.

Mikaela har reflekterat över att det inte känns som att folk träffas på samma sätt som förr. Att vi inte ens ringer varandra utan hellre skickar ett meddelande. Hon lyfter vikten av att vi behöver börja prata med varandra. På riktigt.

— Det kan vara destruktivt för oss att stänga in oss i våra tankar och dåliga mående. Vi behöver våga prata och försöka se framåt och inte titta bakåt. För att själv påminna mig om det hela tiden har jag tatuerat in texten >>resignation är lika med döden<<. När allt känns förjävligt tittar jag på den texten.

Text: Hanna Kihlander