Ge en gåva

Mind-index

År 2013 introducerade föreningen Mind måttet Mind-index, ett nytt mått på den psykiska hälsan i Europa och Sverige.

Om självmord

Rapporter om Självmordslinjen respektive Självmordsupplysningen.

Rapport om Äldretelefonen

”Tack det känns bättre nu när jag har fått prata med någon” är en rapport från 2013 om första halvåret med Äldretelefonen.

Mind-index

År 2013 introducerade föreningen Mind måttet Mind-index, ett nytt mått på den psykiska hälsan i Europa och Sverige. Mind-index tas inte längre fram på årlig basis, eftersom skillnaderna inte är så stora år till år.

2013 års index

18 länder jämfördes med ett index baserat på självmordstal och självskattad lycka. Länder som Nederländerna, Sverige och Danmark, med utvecklade välfärdssystem fick ett högt index-värde, d.v.s. hade en god psykisk hälsa, medan länder med svagare skyddsnät fick ett lägre index-tal.

Det visade sig också att en jämlik inkomstfördelning, en låg grad av ekonomisk utsatthet, en låg grad av arbetslöshet bland unga samt en låg grad av långtidsarbetslöshet samvarierade med bättre värden på Mind-index 2013.

Ladda ned 2013 års Mind-index (pdf)

 

2014 års Mind index

2014 valde vi självskattad hälsa istället för självskattad lycka. En orsak är tillgången på jämförbar statistik, samt att bruket av självskattad hälsa går i linje med Världshälsoorganisationens breda definition på hälsa.

Folkhälsomyndigheten använder sedan många år en fråga kring självskattad hälsa i den nationella folkhälsoenkäten, och det har visat sig i vetenskaplig litteratur att svaren på denna fråga har ett samband med mortalitet.

Självmordstal och självskattad hälsa har fått lika stor vikt då Mind-index 2014 skapades och detta betyder att för att rankas högt på Mind-index så måste båda indikatorerna vara bra.

Förutom att, som 2013, jämföra europeiska länder, så ville vi 2014 också studera hur ett liknande index som jämför Sveriges län ser ut. Därför har Mind-index 2014 konstruerats både på nationell och internationell nivå (den internationella jämförelsen beskrivs i en separat artikel).

Ladda ned 2014 års Mind-index (pdf)

 

2015 års Mind-index

  • Västerbottens län är högst rankat enligt Mind-index 2016, vilket därmed indikerar att länet har bäst psykisk hälsa i landet. Hallands län och Jönköpings län hamnar på andra respektive tredje plats.
  • Åldersgruppen 15–29 år har högst index-tal och 65–84 år lägst utifrån Mind-index, baserat på data på riksnivå.
  • I 5 län har självmordstalen sjunkit på ett statistiskt säkerställt sätt under åren 1997–2015: Östergötland, Halland, Skåne, Västerbotten och Stockholm.
  • I ett län – Södermanland – har självmordstalen ökat på ett statistiskt säkerställt sätt under samma tidsperiod. Ökningen är på 44 procent mätt i glidande medelvärde, vilket kan jämföras med riket i stort där självmordstalet har minskat något under perioden. Ökningen i Södermanland beror huvudsakligen på en ökning bland män.
  • Det finns stora skillnader mellan länen i självmordstal, och dessa skillnader har i flera fall ökat. Mind rekommenderar Folkhälsomyndigheten, SKL, och kommissionen för jämlik hälsa att närmare undersöka dessa skillnader och försöka dra
    lärdomar av de län som har lyckats minska självmordstalet.

Ladda ned 2015 års Mind-idex (pdf)

 

Om självmord

Självmordslinjen ett år 2016

I samband med att Självmordslinjen fyllde ett år tog vi fram en rapport om vad vi sett hittills. Men även stödsökande, volontärer och anställda fick komma till tals för att berätta om sina erfarenheter från Självmordslinjens första år.

Självmordslinjen ett år (pdf)

 

Självmordsupplysningens årsrapport 2013

Hösten 2013 publicerade vi en rapport om första året med Självmordsupplysningen, ”Jag vill leva men inte såhär – Första året med Självmordsupplysningen”. Den visar bland annat att vi har haft ca 3000 stödjande chattsamtal det första året.

Självmordsupplysningens årsrapport (pdf)

 

Självmordsupplysningens chattanvändare

C-uppsats våren 2013, från Stockholms universitet (socionomprogrammet), som bygger på en enkät till 85 personer som chattat på Självmordsupplysningen. Skriven av Alexandra Jakobsson och Carolina Bergander.

En av slutsatserna var att en klar majoritet av respondenterna ansåg det lättare att berätta via Internet om det de sökt stöd för, jämfört med vid ett personligt möte.

Självmordsupplysningens chattanvändare (pdf)

 

Självmordshets och självmordsprevention på nätet

I juni 2011 presenterade vi rapporten ”Du är ett troll tror jag – om självmordshets och självmordsprevention på nätet”. Rapporten har tagits fram av experter inom psykiatri, kommunikation och juridik från Föreningen Psykisk Hälsa och NASP (Nationell Prevention av Suicid och Psykisk Ohälsa).

Den föreslår att hälsovården och skolan får resurser för att öka kunskapen om självmordsprevention; att sajtägare som Flashback och Facebook antar etiska riktlinjer som förebygger självmord på nätet; och att regeringen utreder möjligheten att förbjuda hets till självmord.

”Du är ett troll tror jag – om självmordshets och självmordsprevention på nätet” (pdf)

 

Rapport om Äldretelefonen

”Tack det känns bättre nu när jag har fått prata med någon” är en rapport från 2013 om första halvåret med Äldretelefonen.

”Tack det känns bättre nu när jag har fått prata med någon” (pdf)