" " - Mind

Jag började berätta om det jag såg och upplevde

Jag heter Anneli Jäderholm. Jag lever sedan sjutton år tillbaka med min käresta Nancy, har två vuxna barn och massor med djur. Jag har också under många år tampats med en svår psykossjukdom. Jag insjuknade 1999. Efter en tid med sjukdom, tvångsvård och långa efterförlopp kände jag allt tydligare att jag hade två val. Antingen

Trodde att jag var ensam om att må såhär

Jag har i större delen av mitt liv känt mig fel, utanför och att jag inte passat in någonstans. Jag har försökt anpassa mig till olika situationer och umgängen, egentligen har jag aldrig känt mig rätt. Vilka är mina åsikter och vilka är andras? Vad tycker jag egentligen, vad gillar jag, vad gillar jag inte? Jag

Samtal om vårdnadstvister är tyngst

Under många år ägnade sig Eva Bellander åt internationellt arbete på Rädda Barnen, där hon de sista åren av sin yrkeskarriär jobbade med utbildningsprogrammet ”Positive discipline”, som handlar om att utbilda föräldrar i biståndsländer om hur de uppfostrar barn utan att använda fysisk och psykisk bestraffning. Nu har Eva svarat i Minds föräldralinje i ett

Mitt liv med tvång

Jag heter Malin Ovesson, är 34 år och bosatt i Ronneby som ligger i Blekinge. Jag både jobbar och har en praktikplats. Jag jobbar med att föreläsa om hur det är att leva med tvångssyndrom, medverkar i olika projekt kring psykisk ohälsa, är attitydambassadör i Hjärnkoll, med mera. Jag har även praktik på Studieförbundet NBV.

Rädslan har gjort mig modig

Jag är Lou. Jag är ett resultat av min barndom, min uppväxt och mina föräldrars gener, men också av alla mina erfarenheter: känslor jag känt och tankar jag tänkt om dem. Och där tänker jag att jag varje dag, varje stund, har möjligheten att omdefiniera mig själv, genom hur jag väljer att tänka om det

Öppenheten ger ringar på vattnet

Jag heter Joakim Hammar, har två syskon och är uppväxt och boende i Kalmar. Sedan jag var runt tio år har jag varit intresserad av datorer och programmering. En vanlig vardag för mig går jag upp runt halv sju och åker till en daglig verksamhet på något som heter Mediehuset. Vi är runt sexton personer

Livet blev bättre efter sjukdomen

Detta är berättelsen om min resa genom psykiatrin. Från en hyfsat frisk femtioåring till intensivvård, sluten psykiatri, närapå död, tillbaka till ett friskt liv, inom loppet av ett par år. När jag blev okej igen och kunde fråga mina barn om lov skrev jag en bok om upplevelserna: ”Hur jag dog – och fick klart

Jag bär mina ärr med stolthet

Min uppväxt var bra. En barndom som var både svår och ljus. Jag växte upp i ett välbärgat villasamhälle utanför Stockholm. Min far var i karriären och min mamma var hemmafru. Jag var ett “high sensitive-barn”. Jag tog det mycket hårt när min lillasyster dog, bara ett halvår gammal. Jag var då lite över två

Jag har gjort det bästa av situationen

Jag heter Christian Dahlström och är 32 år. Jag arbetar som frilansskribent, författare och föreläsare och sysslar nästan uteslutande med psykisk ohälsa. Det har jag gjort i sju år, och anledningen till det är att jag själv drabbades av depression och paniksyndrom 2007. Att som jag ha två olika diagnoser, depression och paniksyndrom, är inte

Medmänskligt stöd kan ge det som psykiatrin misslyckas med

Hur kommer det sig att du ville bli volontär? – Jag drivs av medkänsla och har ett stort intresse för kultur- och samhällsfrågor. Jag vill också försöka förstå människors existentiella svårigheter och dessutom har jag stor kunskap och erfarenhet av psykisk ohälsa via mitt jobb. Hur har du upplevt uppdraget hittills? – Min erfarenhet är