Krönika

Styrkorna och utmaningarna med att vara multikulturell i Sverige i dag

34 procent motsvarar andelen personer i Sverige som är utlandsfödda eller har en eller två föräldrar födda utomlands. Jag och min styrelse från den ideella föreningen We Listen In, som syftar till att stärka den psykiska hälsan hos kvinnor med utländsk bakgrund, tillhör denna grupp och har behövt navigera mellan två kulturer (den svenska och våra föräldrars härkomstkulturer) hela livet.

Vi som lever med flera kulturer påverkas av fler normer. Bikulturella kan uppleva känslan av att vara fast mellan två världar då normer från de två olika kulturerna ibland kan vara motstridiga. Genom att leva upp till normerna för en kultur riskerar man ibland att bryta normerna för den andra kulturen; detta kallas bikulturell normativ konflikt. Mellanförskap är ett begrepp som väl beskriver den känsla som uppkommer när man rör sig mellan eller utanför etablerade normer kring nationell eller kulturell identitet. Känslan av mellanförskap har skapats av en viss form av exkludering och marginalisering.

We Listen In addresserar primärt tre typer av stress som drabbar multikulturella som lever i mellanförskap i Sverige: minoritetsstress, ackulturativ stress och bikulturell stress. Den första typen av stress, minoritetsstress, beskrivs väl i Ksanet Habtes krönika för Mind och beskriver den stress som uppstår hos människor som tillhör en nedvärderad grupp i samhället.

Den andra typen av stress, ackulturativ stress, är den psykologiska och fysiska stressen av att ackulturera sig till en främmande kultur i ett nytt land. Ackulturativ stress kan till exempel uppstå när individer måste lära sig ett nytt språk, navigera genom nya institutionella system och skapa sociala nätverk. Hot om utvisning, separation från familjen och dokumentationsstatus bidrar också till ackulturativ stress. Denna typ av stress förekommer ofta hos de individer som migrerat till ett nytt land.

Den tredje typen av stress, bikulturell stress, är We Listen In först med att använda som begrepp i Sverige och beskriver den stress som kan uppstå när individer navigerar mellan två kulturer med olika värderingar, normer och språk. Denna typ av stress är framför allt vanlig hos oss som är uppvuxna i Sverige men har utländsk bakgrund. Att det saknas begrepp på svenska är en konsekvens av att forskning inom mångkulturalism är ett extremt underteoretiserat område i Sverige i dag. Det är viktigt att det finns begrepp för att beskriva det tillstånd man upplever då avsaknaden intetgör upplevelsen.

Även om denna krönika primärt belyser vad som kan bidra till den psykiska ohälsan hos individer med utländsk bakgrund så vill We Listen In framför allt lyfta att det är en styrka att vara multikulturell. Det är en resurs och bidrar till ett rikare liv att ha tillgång till flera perspektiv och språk. Flerspråkighet påverkar till exempel positivt de kognitiva förmågorna som rör uppmärksamhet, arbetsminne och multitasking. Forskning visar att individer med utländsk bakgrund oftast har högre interkulturell förståelse och kunskap om globala och interkulturella frågor. Multikulturella kan lättare se motstridiga perspektiv, utveckla sin empati och stärka sin kognitiva anpassningsförmåga. En öppnare attityd, ökad kreativitet och intresse för att lära sig om andra kulturer är också en annan fördel.

Du kan bidra till ett mer inkluderade samhälle, varje dag, i varje möte med individer med utländsk bakgrund genom att öka förståelsen för minoritetsstress, ackulturativ stress och bikulturell stress. Utmana samhällets normer och bidra till att prata om styrkorna med att ha flera kulturella tillhörigheter då vi i dag är många svenskar som har rikare liv tack vare tillgången till ytterligare kulturer.

Text: Samira Rahman
Referenslista

Psst..!

We Listen In erbjuder ett empowerment-program för kvinnor mellan 18 och 25 år med utländsk bakgrund och som önskar hantera stressen och utmaningarna från sitt mellanförskap genom personlig utveckling. Sista ansökningsdatum är 1 april men vi har via vårt samarbete med Mind utökat slutdatum till 3 april. Ange MIND i rutan ”Hur jag hörde om We Listen In”. Alla kvinnor med utländsk bakgrund över 18 år och som är intresserade av personlig utveckling är välkomna att gå med i vårt kostnadsfria nätverk. Nätverket är öppet både för svensk- och engelsktalande kvinnor. Ansök här.

Relaterat innehåll

Varje samtal räknas

Avsnitt 18: Hela min uppväxt bar jag känslan av att inte passa in | med Adam Risberg / Admira Thunderpussy

Vägen till segern i Drag Race Sverige var inte utan smärta och snårighet för Adam...

Bild på textens författare Agnes.
Mind möterPsykisk hälsa och ohälsa

Agnes Mellstrand förklarar psykiatri för icke-psykiatriker

När är ångest en ”normal” stressreaktion och när är det ett symtom på ett psykiatriskt...

Mind möterPsykisk hälsa och ohälsa

Liv Svirsky skriver om känslor för barn

Liv Svirsky är psykolog, psykoterapeut och författare. Hon driver också podcasten Barnpsykologerna. Nu har hon...