Krönika

Kunskap minskar psykiskt lidande

Just när många drog en lättnadens suck över att covid-19-pandemins värsta faser tycktes ha passerat, inledde Ryssland sin invasion av Ukraina. Nu befinner vi oss som kollektiv återigen i ett slags förhöjt beredskapsläge.

Det är många som ringer Minds stödlinjer och uttrycker oro och rädsla för läget i världen. För många individer som bär på erfarenheter av krig och flykt river kriget i Ukraina upp gamla sår. För de som redan kämpar med psykiska besvär, psykiska sjukdomar och tidigare trauman kan samhällskriserna vara särskilt svåra att genomlida. Både pandemin och kriget aktualiserar behovet av större och mer utbredd kunskap om psykisk hälsa i allmänhet och trauma i synnerhet.

Ökat behov av kunskap

Intresset för psykisk hälsa ökar, vilket inte minst syns bland yngre generationer. Undersökningar visar även att skolelever vill ha mer kunskap om psykisk hälsa på skoltid. Samtidigt är okunskapen utbredd och det upplevs ofta oklart vad som är sunda reaktioner på en svår livssituation och vad som är psykiska besvär som kräver vård. Stigmatiseringen av svårare psykiatriska tillstånd och sjukdomar är fortsatt stark och många undviker därför att berätta om sina diagnoser.

Därför bör man ha utbildning tidigt

Kunskap och verktyg för att ta hand om sin egen psykiska hälsa har stor betydelse för människors motståndskraft och förutsättningar att möta påfrestningar i livet. Det här är livsviktig kunskap som alla borde rustas med i tidig ålder. Därför vill vi att psykisk hälsa får utrymme på skolschemat och att alla elever, särskilt i grundskolan, får anpassat stöd för att gå ut med fullständiga betyg.

Det borde även vara självklart att föräldrar rustas med baskunskap om barnpsykologi under graviditeten och vad som krävs för att möta barnets behov, inte bara fysiskt utan också känslomässigt. Att sedan erbjuda utbildning och stödinsatser inom barnhälsovården och fånga upp föräldrar med bristande omsorgsförmåga i ett tidigt skede kan förebygga mycket psykiskt lidande.

Ett kunskapslyft för myndigheter, hälso- och sjukvården

Kunskap om psykisk hälsa saknas även bland personal inom myndigheter och hälso- och sjukvården som möter människor i utsatthet. Många människor som befinner sig i svåra livssituationer eller har besvär med andra former av ohälsa kämpar även med psykisk ohälsa. För att kunna hjälpa människor ur svårigheter och ohälsa krävs ofta ett helhetsgrepp och förståelse för hela individens livssituation och hälsa. Därför vill vi se ett kunskapslyft även för första linjens myndighets- och hälso- och sjukvårdspersonal när det gäller psykisk ohälsa och självmordsprevention. Det finns gott om kunskap och erfarenhet kring hur man kan främja psykiskt välbefinnande och minska risken för självmord. I ett samhälle som främjar psykiskt välbefinnande känner alla sig delaktiga och välkomna att bidra. Alla får tidigt lära sig att ta hand om sin fysiska och psykiska hälsa och alla får stöd och vård när det behövs. Dessutom hjälps vi åt att identifiera utsatta riskgrupper och sårbara individer för särskild omsorg. Vi önskar att våra beslutsfattare tar avstamp i dessa utgångspunkter när de tar fram sina vallöften.

En text av Karin Schulz, generalsekreterare på Mind.

Relaterat innehåll

Mona Noreklints blogg

Om – tankar om andras tankar

Det finns människor som inte tycks bry sig om vad andra tycker – tyvärr tillhör...

Herdis Molinders blogg

Stranden

Nu ligger stranden öde på min sommarö. I alla fall på morgonen. Badrocksgänget som under...

Mind möterLivet

Ny handbok om känslofällor

Siri Helle, psykolog och författare, har nyligen gett ut boken Känslofällan. I boken beskriver hon...