Självhat och destruktivitet

Det går att hata sig själv orimligt mycket. Man kan tycka illa om sitt utseende, uppleva att man inte är bra på något eller uppleva att man behandlar andra illa. Tankar som kan leda till impulser att vilja skada eller straffa sig själv. Så ska ingen behöva leva.

Vad är självhat?

Att leva med självhat är som att leva med en inre mobbare. Hen kritiserar och dömer jämt och ständigt och får en att känna sig värdelös, misslyckad, dålig, ful, äcklig, fet, elak eller konstig. Den inre mobbaren övertygar även den drabbade om att människor runt omkring ser hen på samma sätt. Detta kan leda till ångest och känslan av att ha svårt att stå ut med sin kropp eller personlighet.

Självhat uppstår av en negativ spiral av dålig självkänsla som kan bero på olika saker. Kanske en händelse i barndomen eller tidigare i livet, som får personen att tro att hen är mindre värd än andra. Att det skulle vara något fel på en och att man inte är älskvärd. Självhat kan även vara symtom på depression eller emotionellt instabil personlighetsstörning.

Hur påverkar självhat livet?

När känslan av självhat och ångest blir för stark finns risken att ta till destruktiva beteenden för att hantera eller bedöva de obehagliga känslorna. Att skada sig själv är ofta ett sätt att lindra ångesten men också att straffa kroppen. En person med självhat kan få känslan av att kroppen behöver renas. Ätstörningar och missbruk av alkohol och narkotika är andra sätt att attackera kroppen. Man kan även få självmordstankar.

Självhat och destruktivitet gör att den drabbade drar sig undan. Att isolera sig är ett sätt att dölja sitt mående och sina beteenden. Det är vanligt att känna skam och på grund av det må ännu sämre. Kanske känner personen att hen inte ens är värd att må bra. Det kan göra att man slutar bry sig om, eller till och med undviker, sådant som skulle få en att må bättre. Som bra kost, god sömn, motion och socialt umgänge.

Kan det bli bättre?

Där och då kan allt negativt man tänker om sig själv kännas sant. Som att det inte finns någon annan utväg än att fortsätta mobba eller straffa sig själv. Men det är huvudet som lurar en. Det finns andra bättre sätt att hantera de här känslorna, som på sikt kommer få den drabbade att må bättre.

Att skada sig kan göra att de jobbiga känslorna lättar för stunden men är aldrig en bra lösning på längre sikt. Det bästa man kan göra är istället att börja ta hand om sig själv och visa sig själv medkänsla. Att ta mod till sig och berätta för någon om hur man mår kan minska känslan av ensamhet.

Går det att behandla?

Om du, eller någon anhörig, känner igen dig i detta är det dags att bryta mönstret och söka hjälp. Kontakta vårdcentralen, psykiatriska öppenvården eller företagshälsan för att boka tid för ett besök. Är du under 18 år kan du kontakta en ungdomsmottagning eller BUP.

Med en vårdkontakt kan man gå till grund med problemet och ta reda på var självhatet kommer ifrån och hur det kan hanteras. Mot självskadebeteende har samtalsterapi och medicinering visat sig hjälpa. Det kan även kännas tryggt att kunna utesluta andra sjukdomar.

Faktagranskare: Marie Åsberg, senior professor i psykiatri vid Karolinska Institutet. Senast ändrad 2017-10-20