Utmattningssyndrom

Stressrelaterad ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning. När stressen går för långt finns risken att utveckla utmattningssyndrom. En sjukdom som kan ta lång tid för kropp och själ att repa sig från och vars varningssignaler bör tas på allvar.

Vad är utmattningssyndrom?

Utmattningssyndrom är följden av en långvarig kronisk stress, som pågått under minst ett halvår utan tillräcklig återhämtning. Tillståndet kallades tidigare utbrändhet och innebär att hjärnan blir överbelastad och stressen sjuklig.

Utmattningssyndrom kan beskrivas i tre faser. Den första är prodromalfasen som kan ge fysiska och psykiska belastningssymtom, men där personen fortfarande fungerar i sin vardag. De flesta förstår här att symtomen beror på för mycket stress och ändrar sin livsstil.

Om inget görs åt situationen riskerar man att gå in i akutfasen. Det sker ofta snabbt och plötsligt, där av uttrycket ”gå in i väggen”. Akutfasen kan pågå upp till några veckor då man inte fungerar alls. Det kan vara omöjligt att ta sig ur sängen, tänka klart eller koncentrera sig. Förmågan att göra flera saker samtidigt försvinner. Känslor av desperation och panik kan förekomma, vilket kan misstolkas som depression.

Den tredje fasen är återhämtningsfasen. När den drabbade så småningom kommer på fötter men fortfarande är mycket trött, stresskänslig och har svårt med koncentration och minne. Ju längre återhämtningen går desto mer normalt kan personen fungera i sina vardagssysslor igen. Även om utmattningssyndrom alltid medför en ökad stresskänslighet, även när andra symtom försvunnit.

Hur påverkas livet av utmattningssyndrom?

80 procent av de drabbade är kvinnor och ofta inte den omgivningen trodde skulle bli sjuk. Hen är ofta engagerad och duktig på jobbet, tar störst ansvar för familjen och sätter alltid andras behov före sina egna.

Symtom på stress är varierande. Det kan yttra sig i fysiska symptom som ryggvärk, huvudvärk, mag- och tarmbesvär, hjärtklappning och försvagat immunförsvar. Man kan vara trött men samtidigt ha svårt att slappna av och sova. Känna oro, ångest, nedstämdhet och få svårare att koncentrera sig.

Bör jag söka hjälp?

Det är viktigt att vara uppmärksam på kroppens varningssignaler och söka hjälp i tid. Att komma tillbaks efter en utmattning är både tufft och kan ta lång tid, men ju tidigare man söker vård desto minde skada hinner sjukdomen orsaka. Ingen kommer att tacka den utmattade för hur länge hen stod ut innan insjuknandet.

Om du eller en anhörig är i riskzonen för stressrelaterad ohälsa bör du söka hjälp på vårdcentralen eller företagshälsovården. Vid akuta symptom rekommenderas psykiatrins öppenvård. En läkare gör en kroppslig undersökning och lyssnar på din berättelse om dina besvär. För att utesluta andra sjukdomar tas ofta ett blodprov.

Går det att må bra igen?

De flesta med utmattningssyndrom blir återställda även om det kan ta lång tid och följs av en ökad stresskänslighet. Därför finns också risk för återfall. Den drabbade behöver vara sjukskriven eller minska på arbetsbelastningen för att ge kroppen chans till återhämtning. Avslappningsövningar, motion och bra sömn kan vara till hjälp. Sänka kraven och ta sig tid till vänner och familj och göra saker man tycker om.

Behandling kan bestå av samtalsterapi, gärna i grupp, eller läkemedel. Viktigt att komma ihåg är att medicin inte är lösningen utan en hjälp för att kunna ta tag i den verkliga stressorsaken.

Faktagranskare: Marie Åsberg, senior professor i psykiatri vid Karolinska Institutet. Senast ändrad 2017-10-20