Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom, EIPS, eller Borderline som det även kallas, beskriver de problem som du har om du är känslomässigt instabil, ångestfylld och har ett självdestruktivt beteendemönster. Om du har EIPS kan du hamna i ett gränspsykotiskt tillstånd där du tvivlar totalt, både på dig själv och andra.

Du växlar snabbt mellan olika känslolägen, och kan gå från förtvivlan till euforisk lycka på mycket kort tid. Det är vanligt att du mår väldigt dåligt och känner mycket skam om du har de här problemen. Men du är inte ensam, och det finns särskilda behandlingar för EIPS. Det finns också mycket du kan göra själv för att må bättre.

När du har EIPS har du väldigt svårt att hantera känslor av övergivenhet, ångest eller ilska och det är vanligt att du skadar dig själv på olika sätt, antingen fysiskt eller psykiskt. Du kan ibland ha ett okej självförtroende men i nästa stund rasa ner i ett djupt självhat. Många med EIPS beskriver en tomhetskänsla och identitetsproblem.

Om du har EIPS kan du ha svårt att känna tillit och trygghet i nära relationer, och pendlar ofta mellan att ena stunden beundra, för att i nästa stund förakta de som står dig närmast. Det kan göra det svårt att få  relationer att hålla i längden. Det är vanligt att du ”självmedicinerar” med alkohol eller droger eller att du utvecklar ätstörningar eller självskada.

Hur vet jag om jag har EIPS?

Enligt kriterierna ska du ha minst fem av följande symtom:

• En stark rädsla att bli övergiven.
• En återkommande känsla av tomhet.
• En förvirrad eller instabil bild av dig själv.
• Kraftig pendling mellan olika känslolägen: Stark irritation, ångest eller nedstämdhet som kan vara några timmar, till som mest några dagar.
• Stormiga relationer som pendlar mellan intensiv beundran och extrem nedvärdering.
• Intensiv, häftig vrede som inte står i proportion till det som utlöser den.
• Kortvariga överdrivet misstänksamma föreställningar eller övergående upplevelser av overklighetskänslor.
• Impulsivitet som resulterar i exempelvis missbruk av droger, sex, mat eller pengar.
• Du skadar dig, har självmordstankar, talar om eller har planer på att ta ditt liv.

Även om du känner igen dig i de här symtomen är det inte säkert att du har EIPS. För att ta reda på om du har EIPS behöver du få en professionell bedömning. Det är viktigt att utesluta att inte dina symtom beror på andra orsaker.

Vad beror EIPS på?

Många som har borderline har haft en mycket traumatisk eller kaotisk uppväxt. Somliga har blivit utsatta för övergrepp. Men du kan även ha EIPS även om du har haft en trygg uppväxt utan några tydliga trauman.

Vad kan jag få för hjälp?

Om du har EIPS kan du få behandling i form av psykoterapi, i grupp eller individuellt. Det finns flera olika terapiformer som har visat sig ha bra effekt vid EIPS. Dialektisk beteendeterapi, DBT, mentaliseringsbaserad terapi, MBT och schematerapi är några exempel. Du kan även få behandling med läkemedel.

Du har rätt att få information om vilka behandlingsalternativ som finns, och få möjlighet att själv vara delaktig i behandlingen. Det är viktigt att du själv är motiverad och känner förtroende för din behandlare.

Om du tidigare sökt vård, men inte tyckte att det fungerade, ska du inte ge upp utan söka hjälp igen. Forskning har visat att det inte är terapiformen som avgör om en behandling fungerar, utan vilket förtroende man bygger upp till sin behandlare.

Det blir ofta bättre

Det är inte ovanligt att du har andra diagnoser utöver EIPS, som till exempel adhd eller bipolärt syndrom. Precis som när det gäller de diagnoserna blir livet ofta bättre med tiden, i takt med att du förstår dig själv bättre och kan berätta för omgivningen vad du behöver för att må bra.

Faktagranskare: Marie Åsberg, senior professor i psykiatri vid Karolinska Institutet. Senast ändrad 2017-05-29