Alla kan tillfriskna från en ätstörning – men det kan ta tid

Vilka typer av ätstörningar finns det och hur kan en ätstörning ta sig uttryck?

– Det finns olika sorters ätstörningsdiagnoser. Anorexia nervosa är kanske den som flest känner till, vilken präglas av bland annat självsvält. Bulimia nervosa kännetecknas av hetsätning och olika sätt att kompensera för vad man äter, som självframkallad kräkning eller överdriven och farlig träning. Hetsätningsstörning präglas också av hetsätning, men utan kompensationsbeteende. Dessutom finns flera andra ätstörningsdiagnoser.

– Många med ätstörningar rör sig mellan diagnoserna. Någon med anorexi kan senare utveckla bulimi och någon med bulimi kan utveckla en hetsätningsstörning. Men personer med ätstörningar har ofta andra psykiska problem också. Det kan handla om allvarliga svårigheter med ångest, depression och självmordstankar, självskadande, neuropsykologiska tillstånd, beroendeproblem och annat.

– Om man ska försöka förstå och bemöta ätstörningar är det så oerhört viktigt att försöka förstå hur en enskildes värld ser ut inifrån för just den personen. Utifrån ser man svårigheter med olika former av ätproblem, men inifrån kan det finnas starka känslor av skam, utanförskap, förvirring, uppgivenhet, traumatisering och hopplöshet. Denna inre verklighet blir ofta dold omgivningen som kan bidra till starka känslor av ensamhet.

– Både utifrån- och inifrånperspektiv är nödvändiga om vi ska kunna förstå och bemöta ätstörningar, summerar David Clinton.

I vilken ålder löper man störst risk att drabbas av ätstörningar?

– Ätstörningar kan uppkomma när som helst i livet, men störst risk för att drabbas finns under tonårstiden och in i tjugoårsåldern. När ätstörningar dyker upp är det viktigt att få bra hjälp så tidigt som möjligt, särskilt om man är ung.

Är det lika vanligt mellan könen?

– Nej, man brukar säga att den största riskfaktor för att drabbas av en ätstörning är att vara en ung kvinna. Men med det sagt är det viktigt att påpeka att också många män drabbas av ätstörningar. Män har utgjort ett stort mörkertal under lång tid. Tidigare var det svårt för män att söka vård då ätstörningar kunde betraktas som problem enbart drabbar kvinnor. Men nu finns det bättre förståelse för att även män kan ha sådana problem.

Hur ska man bäst stötta en anhörig som är drabbad?

– Som närstående känner man sig ofta maktlös, orolig och förtvivlad. Dessa känslor kan bli förlamande för närstående som blir oroliga för att säga fel saker. De kan lätt tro att de behöver vara en ätstörningsexpert för att säga någonting vettigt och inte förvärra en redan svår situation. Men det är jätteviktigt att en familjemedlem kan prata med någon som man tror lider av en ätstörning. För den drabbade kan det ge en känsla av att ens lidande blir sedd. Men det är också viktigt att prata med den drabbade på ett icke-anklagande sätt. För den närstående är det viktigt att uttrycka en oro men också vara nyfiken på hur familjemedlemmen känner sig och vara beredd att lyssna.

Kan man göra något själv eller är det alltid bäst att kontakta vården?

– Om man har en ätstörning är det viktigt att ta kontakt med vården och det är bra att göra detta så tidigt som möjligt då det tyvärr kan vara långa väntetider. Det är också viktigt att prata med andra om sina svårigheter. Ätstörningar trivs i tystnad. Att öppna upp och prata om hur man har det med en närstående eller god vän kan vara ett jätteviktigt steg att ta.

Kan man bli frisk från en ätstörning och hur lång tid brukar det ta?  

– Det kan man definitivt. Men det kan ta tid. Precis hur lång tid  varierar från person till person och ofta beror det på hur länge en person har haft en ätstörning och vilka andra problem den har. Om man fångar en ätstörning tidigt kan det gå ganska fort att bli frisk, men för en person som haft den länge och även har andra psykiska problem kan det ta längre tid.

Vad skulle du ge för första råd till någon som har en anhörig man misstänker är drabbad?

– Våga prata med personen. Fråga hur det är och lyssna på svaret. Många som har ätstörningar kan känna sig mycket ensamma och uppleva att andra människor vill säga till dem hur de ska göra. Att en anhörig är villig att lyssna kan betyda mycket.

Vem ser du som de främsta mottagarna av boken?

– Vi har haft en mycket bred läsarkrets i åtanke när vi har skrivit boken. Vi hoppas att boken ska hjälpa behandlare att förstå hur viktiga relationella faktorer är i bemötande av ätstörningar. Men vi vill också hjälpa forskare att bättre förstå hur ätstörningar kan se ut från den enskildes horisont: påminna om att det finns mycket att vara nyfiken på och att många perspektiv behövs.

– Dessutom har vi försökt att skriva boken på ett sätt som gör den tillgänglig och relevant för de som lider av ätstörningar, deras familjer och närstående. Det har varit särskilt viktigt då vi tycker att det saknas litteratur som ger en god saklig grundning i ätstörningarnas komplexitet för just dessa grupper. Vi har även haft i politiker, beslutsfattare och verksamhetsledare i åtanke, då vi tar upp de organisatoriska utmaningar som finns i att utveckla fungerande team som arbetar med ätstörningar, berättar David Clinton.

Text: Lolo Westerman

Boken “Förstå och bemöta ätstörningar” av David Clinton och Rasmus Isomaa (red.) gavs ut av Studentlitteratur år 2022.

Organisationen Frisk & fri – Riksföreningen mot Ätstörningar erbjuder stöd till dig som är drabbad av en ätstörning och till dig som är närstående.