Ge en gåva

Som anhörig behöver man se till att inte fara illa själv

Mats Ewertzon har engagerat sig djup i anhörigfrågan och efter sin avhandling arbetat med olika uppdrag och forskat inom området anhöriga till personer med psykisk ohälsa.

När är man anhörig?

– Anhöriga ser jag i ett brett perspektiv och inkluderar även personer som är närstående. Att vara anhörig är personligt och unikt, och alla är anhöriga någon gång i livet. Det som påverkar är vilken relation man har, i vilken fas den drabbade personen är, (om det är akut eller återhämtning) samt vilket socialt stöd man har – om personen är ensam eller i sammanhang. Det finns många aspekter för att förstå den unika individen.

Vilka utmaningar möter man som anhörig till någon med psykisk ohälsa?

– Den största utmaningen när man hamnar i rollen som en informell vårdare, utöver oro och ängslan över situationen, är att kärleken till den drabbade också ibland gör att man inte tycker att personen får den vård och det stöd den behöver. Man griper in och vill ta över, vilket kan bli mycket belastande och få sociala konsekvenser för arbete och ekonomi. Det finns studier som visar att hälften av de anhöriga till personer med psykossjukdom upplevde egen psykisk ohälsa på grund av situationen. De avsatte cirka 22 timmar i veckan för att stötta den anhöriga, vilket är ett halvtidsarbete!

Hur viktig är man som anhörig?

– Anhöriga har stor betydelse för återhämtningen, såväl praktiskt som emotionellt och socialt. Även för samarbetet med vården är anhörigas delaktighet en viktig resurs. Men det behöver finnas riktlinjer för samarbetet så att den drabbade känner sig trygg. Vi har en sekretesslag som måste respekteras. Det gäller också för den anhöriga att hitta en balans, så att man inte går in i väggen. Man behöver se till att man inte far illa av all den kraft man lägger ner.

Vilken hjälp kan man få som anhörig?

– Man kan få både enskilda samtal och samtal i grupper med andra anhöriga. Grupperna innehåller både en utbildningsdel och erfarenhetsutbyte. Att få möta andra med liknande erfarenheter är otroligt viktigt och sådana grupper erbjuds inom psykiatrin och socialtjänsten. Men även ideella organisationer har ofta grupper riktade till anhöriga, man kan vända sig till NSPH där olika brukarorganisationer finns samlade. Det är viktigt att känna att det inte bara är man själv som är drabbad.

– Det finns också möjlighet att använda anhörigkonsulenter. Vad många kanske inte vet är att det står i socialtjänstlagen att socialnämnden är skyldig att erbjuda stöd till anhöriga till någon som är långvarigt sjuk, och anhörigkonsulenter finns i alla kommuner i Sverige. De är inte knutna till några vårdgivare, vilket är positivt för de anhöriga som får sitt eget space. Det finns även webbaserat stöd att få.

Vad är det viktigaste man behöver som anhörig?

– Man behöver bli bemött med respekt, öppenhet och en vilja till samverkan, och få bekräftelse på att det man gör för den drabbade är bra. En god omsorg av den drabbade från vårdens håll gör att man som anhörig kan känna sig trygg och slippa den informella vårdarrollen. Man känner sig värdefull och får vara med i vårdandet på sina egna villkor.

Mats Ewertzons tips till anhöriga:

  • Begär hjälp från hälso- och sjukvård och socialtjänst.
  • Fundera över att kontakta anhörigkonsulenter.
  • Var rädd om dig själv och ta hand om dig själv! Försök att få eget stöd, gå med i en intresseorganisation och få hjälp med att sortera känslor och tankar.
  • För mer information, gå in på NKA:s hemsida.

Mats Ewertzon är forskare/möjliggörare vid Nationellt kompentenscentrum anhöriga (NKA) och affilierad forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Text av: Lolo Westerman