Ge en gåva

Jag lyssnar på dem som tappat hoppet om livet

Innan pandemin började ansökte jag om att bli volontär hos Mind, för att jag ville ha ett meningsfullt uppdrag vid sidan av mina studier till fysio- och psykoterapeut. Jag är intresserad av människors kroppsliga och själsliga hälsa och vill förstå vad som händer i en människa som tappat hoppet.

Som volontär på Självmordslinjen arbetar man ett fast pass på fyra timmar varannan vecka. Vi är drygt 800 volontärer i Sverige men har ändå svårt att ta emot alla samtal då trycket på Självmordslinjen är högt. Pandemin har bidragit till att ensamheten har ökat, det finns så många som inte har någon att vända sig till. I vårt fantastiskt effektiva samhälle har vi inte längre tid med det medmänskliga mötet.

Jag möter människor från tio år och upp till 80 år, i olika livssituationer. Det kan handla om livskriser, trauman, hedersrelaterad problematik och andra svårigheter som gör att personen inte orkar leva längre. Det kan också vara anhöriga som ringer, i oro och sorg för någon nära. Vi har anonymitet från bägge håll.

När jag sätter mig i samtal har jag ingen aning om vad som ska komma, det gäller att sitta lugnt och att vara den trygga medmänniskan som lyssnar aktivt. Min uppgift är att låta den stödsökande styra samtalet och att hens behov står i fokus. Jag ska spegla det jag får höra och ställa öppna frågor. Som volontär har vi ingen anmälningsplikt men kan lotsa personen vidare om det behövs. Men oftast handlar det om att personen behöver prata och bli lyssnad på.

Det finns samtal jag aldrig glömmer. Som den unga tjejen som berättade att jag var den sista personen hon skulle prata med i livet. Jag vet fortfarande inte hur det gick med henne. Eller kvinnan som ringde under täcket, livrädd för sin sambo som skadat henne. Eller den gamla damen som hade förlorat en nära i cancer och inte hade något kvar att leva för. Efter ett långt samtal tackade hon mig för att jag gett henne ny livsvilja.

Oavsett hur det går efter samtalen känner jag att jag gör det jag kan för varje person.

En stund av reflektion, mänsklig värme och kanske ett första steg till nya tankar och möjligheter. Jag blir någons livlina och det ger mitt eget liv mening och perspektiv.

En intervju av: Annika Gelin, Region Örebro med Minds volontär Åse Björk

Är du också nyfiken på att bli volontär? Läs mer här.