Ge en gåva

Det absolut värsta är att folk ser oss som omänskliga, eller som offer

Mitt pronomen är Ivy och jag är en transkvinna med en historia som alla människor. Att vara trans för mig är att vara sig själv och leva sitt liv utan kompromissa med sin identitet. Att leva stolt och acceptera alla sina sidor, feminina, maskulina, bra och dåliga. Det är en kamp att bara existera men det är den enda vägen att leva. Jag är stolt och säger fuck off till dem som ifrågasätter mig och min community.

Jag tror att jag hela mitt liv haft känslan av att något är fel. Jag kommer ihåg när man började könskategoriseras, och jag som femåring skulle pressas in i en stereotyp som kändes fel på alla plan. Det kändes som något togs ifrån en, att man inte fick lov att vara sig själv. 

Jag ser dysfori som en slags ångest och osäkerhet som alla människor har på olika plan. Jag tror man har en vision och vet vem man är och vill vara, och de hinder man möter på vägen kan skapa dysfori kroppsligt, själsligt och socialt. Men med den dysforin jag personligen haft, har jag aldrig känt mig hemma på något ställe i världen tills jag förstod att det handlar om att känna sig hemma i sig själv. Dysforin har hindrat mig i att leva mitt liv fullt ut och att känna mig säker och stolt i mig själv och skapat stora depressionerEns spegelbild visar något annat än den en känner sig som. Dessutom får en uppleva diskriminering på daglig basis. Man måste kämpa för att bli sedd och hörd och bli tagen seriöst. Att bli sedd för den man är och inte det man har varit. Att hålla fast i kärlek när man får så mycket motstånd och hat.

Det som hjälpt mig är att vara spontan och att våga, att stå upp för mig själv och inte vika undan för någon ellenågot. Min inställning är att jag skulle kunna dö i kampen om att få vara mig själv. Jag hautkämpat många krig och överlevt varje gång. Det handlar om att hålla fast och inte mista tron. Jag har varit lyckligt lottad med en mamma som har stöttat mig till 100% och gått genom eld för min skull. Hade jag inte haft henne hade jag inte varit här idag, hon betyder allt för mig och är min största inspiration.   

Det viktigaste är att hitta kärlek och stöd där man kan, och stå upp för sig själv hur ont det än gör. Det är värt allt när man vaknar varje morgon och kan vara sig själv. Nu har jag perspektiv och förståelse för känslor och tankar som ingen binär person har. Att jag kan vara mig själv!

Jag saknar att vi transpersoner blir inkluderade i samllet och respekterade på samma sätt som alla binära människor. Jag önskar att det fanns mer stöd att få som transperson och för anhöriga till transpersoner. Det behövs också finnas information i skolan där man lär dagens unga om vad det innebär att vara trans. Jag blev själv utsatt redan vid min första skoldag, vid fem års ålder, och känner inte till så mycket annat i det samhälle vi lever i.  När jag var 21 år blev jag överfallen av en man som försökte bita av min mun. Det låter sjukt, och det traumat sitter djupt. 

Det finns oändligt många fördomar mot oss, men några av de absolut värsta är att folk många gånger ser oss som omänskliga eller som offer. Jag har varit ett offer i hela mitt liv, och berättar min historia i hopp om att hjälpa andra, men jag ÄR inte ett offer. Folk är rädda för att de inte vet tillräckligt, och fokus måste ligga på att sprida information och ge plats till oss i samhället och inkludera oss. Vi är mer än kapabla och är hardworking motherfuckers, tro mig annars klarar man inte stå emot en hel samhällsnorm. 

Mina drömmar, mitt hopp och min envishet har gjort att jag orkat. Jag har en ex-kille som missbrukade mig psykiskt både innan och efter jag gjorde min könskorrigering. Då var jag nära att ge upp fullständigt. Men min kärlek till livet och allt det har att erbjuda fick mig att hålla fast, take it from someone who really has been standing on the line of life and deathSå trots att jag saknar acceptans och respekt på jobbmarknaden, har jag ändå ett stort hopp inför framtiden, och är stolt när jag får andra människor att känna sig glada. När jag kan se att mitt aktivistiska arbete spränger gränser och hjälper att inspirera människor. När något jag byggt upp med egna händer från ingenting blir till den vision jag hade. Ingen alkohol eller drog i hela världen slår den känslan.

Till andra transpersoner vill jag säga – stå upp, även om det är hårtkänns omöjligt eller om du är rädd, var dig själv till 100% och säg fuck off till alla som inte accepterar det. Håll fast i dig själv och din STYRKA, vi skapar själva våra öden och vårt liv, så håll fast i hopp och tro – det kan ingen ta ifrån en.  

Här kan du se Ivys nya musikvideo.