Ge en gåva

Jag orkar inte prata med någon

I dag är en dålig dag. Till och med tystnaden är tung. Jag som annars älskar min lugna och stilla tillvaro här i skogen.

Birgit tittar upp, händerna i kors bakom huvudet. Träd speglar sig i ett fönster.

Foto: Martin Brusewitz

Varje gång telefonen ringer blir jag rädd. Jag orkar inte prata med någon.

Eller jo, min syster. Hon kan få möta den dåliga versionen av Birgit, den kvinnan skräms inte av nåt. Jag hoppas att hon ringer snart, för jag orkar inte ringa henne själv.

Jag hade ju kunnat ringa Tea, men vill inte känna mig som en börda på oket. Hon har ju sina egna bekymmer, inte ska hon behöva tyngas av sin deprimerade morsa.

Tur att jag inte hade min studiecirkel i dag. Att duscha är inte ens på kartan, bara det känns som en tung plikt. Men kanske ska jag försöka ta mig i kragen och ur mjukisbyxorna och gå ut i skogen. Så kan katten hänga med.

Det ska nog min trötta och värkande kropp klara av, artrosen lever loppan i mina leder just nu.

Eller så borrar jag ner mig i soffan och tittar på “The Big Bang Theory”.

Vi får se. Bara gubben håller sig borta så jag får vara ifred.

Åldrandet verkar förändra oss människor. Det har helt klart påverkat mitt humör och min personlighet. Förr hängde jag på folk, nu måste jag tvinga mig till ett socialt liv. Och så har vi depressionerna som slår till allt oftare. Känner inte riktigt igen mig själv. Hoppas mina antidepressiva ger effekt snart. Kanske skulle jag testa terapi igen, nu när de dåliga dagarna kommer allt tätare inpå varandra.

Nåväl, i morgon blir en bättre dag. Jag hoppas på en molnfri dag som lyfter mig ur den här gropen. Då ska jag nog göra ketchup av alla jävla tomater.
Birgit, 71 år

 

Berättelsen är hämtad ur Minds må bra-guide “Livets glada dagar”

Om depression och äldre

Relaterat innehåll

Eden, 20, är redaktionsmedlem i Mind Unga.
Ellen Nilsess blogg

Eden: “Det händer att jag äter choklad en hel natt”

När Eden var tolv år gammal drabbades hon av sin första depression. Hon sökte hjälp...

Psykologen Johnny Pellas i senapsbrun tröja och Dahlia Rezai i vit, blåblommig klänning sittar i en mörk soffa i ett lite stökigt kontorsrum och pratar.
IntervjuerDepression och nedstämdhet

Johnny Pellas, äldrepsykolog: “Vården måste bli mer jämlik”

Var tredje besök på en vårdcentral rör psykisk ohälsa. Men om du är äldre och...

Own wordsDepression och nedstämdhet

Jag förstod att det var meningen att jag skulle leva

När jag vaknade upp på intensiven i februari 2015, efter mitt tredje självmordsförsök, förstod jag...