Jag låter bli..

En, två, tre..

Egentligen orkar jag inte blogga, jag är så hungrig. Men jag kunde inte följa med min pojkvän och hans kompis ut och äta, eftersom jag ville blogga (och det kom en låsning i hallen). Jag funderade lite på att titta på tv först. Men eftersom jag fortfarande inte vet hur fjärrkontrollen fungerar struntar jag i det (den klarar inte att bli kastad i väggen hur många gånger som helst).

Egentligen tänkte jag inte ens skriva det där om fjärrkontrollen – jag vet inte hur man stavar, då brukar jag oftast låta bli. Jag låter ofta bli att skriva saker jag inte kan stava till. Ibland låter jag bli att säga saker jag inte kan uttala eller formulera.

Tvätta händerna, det är en lagom stor utmaning. Men eftersom jag inte kan komma på om jag ska göra det inne på toaletten eller i köket låter jag bli. Kanske jag ska läsa en bok! Men det känns som att jag borde tvätta händerna först, så jag låter bli.

Fast visst borde jag ändå äta. Men om jag ska äta, då hade jag ju hellre följt med de andra ut. Det är lika bra att straffa mig själv genom att vara hungrig. Där fick jag! Så är jag ju kissnödig också. Men om jag reser på mig och börjar gå mot toaletten, då kommer jag fastna på vägen. Det är bättre att försöka ligga stilla så känns det mindre.

Det är lika bra att sluta blogga nu. Men då måste jag ju göra något annat, och jag kan inte komma på i vilken ordning. Så jag drar helt enkelt en filt över huvudet och räknar till tusen.

Trevlig måndagskväll!