Just nu ägnar många människor runt om i vårt avlånga land sig åt inköpslistor och julstök. Alltför sällan påminns vi om att meningen med julen är större än julhandeln och att det allra viktigaste är det mellanmänskliga. Så här års mår många människor särskilt dåligt och det är vanligt att känna ensamhet, sorg eller skam över brustna relationer eller svårigheter i livet under en högtid där familjegemenskap står i centrum.
Minds temperaturmätning över den psykiska hälsan i Sverige 2021 visar på behovet av att ta utvecklingen på allvar. De psykiska besvären har ökat kraftigt under senare år, allt fler söker vård och äter antidepressiv medicin, och 2020 uppgav hela 41 procent av alla vuxna att de har psykiska besvär i form av ängslan, oro eller ångest. Sedan dess har många riskfaktorer för psykisk ohälsa ökat, såsom ofrivillig ensamhet, arbetslöshet, fattigdom samt brist på vardagsrutiner, fysisk rörelse och socialt umgänge. Unga hör till dem vars psykiska hälsa har drabbats hårt under covid-19-pandemin, likaså äldre vuxna som de senaste åren tvingats till begränsningar när det gäller sociala kontakter.
Vi närmar oss nu den tid på året, nyårshelgen, då antalet människor som begår självmord brukar öka drastiskt. Enligt nationella folkhälsoenkäten övervägde drygt 300 000 svenskar (tre procent av befolkningen) att ta sitt liv år 2020. De senaste tio åren har självmorden minskat något, men i en långsammare takt än tidigare. Sedan 1997 har däremot självmorden bland unga i åldern 15–29 år årligen ökat med en procent, och självmord är den enskilt vanligaste dödsorsaken bland personer i åldern 15–49 år.
Som om situationen inte redan vore tillräckligt allvarlig finns det forskning som pekar på att det efter stora samhällskriser finns en ökad risk för självmord och psykiatriska tillstånd, när de långsiktiga effekterna i människors liv blir tydliga. För Mind har pandemins konsekvenser för den psykiska hälsan inte minst manifesterats i ett högt tryck på våra stödlinjer Självmordslinjen, Äldrelinjen och Föräldralinjen. Under hela 2020 tog vi tillsammans emot över 80 000 samtal i linjerna – mer än dubbelt så många samtal som under 2019. Fram till 1 december i år har vi tagit emot över 96 000 samtal, en ökning med över 30% jämfört med samma period förra året.
Självmord är psykologiska olycksfall som går att förhindra. I Minds återhämtningsplan för psykiskt välbefinnande under Covid-decenniet pekar vi ut riktningen för vad som krävs av oss som samhälle för att vända utvecklingen, ett ansvar som vilar tungt på beslutsfattare och ansvariga myndigheter. Vi efterlyser bland annat ökad kunskap om psykisk hälsa och självmord i skolor och välfärdsverksamheter som möter människor i svåra situationer samt obligatoriska handlingsplaner och ett mer systematiskt självmordspreventivt arbete bland kommuner, vårdgivare och myndigheter. Vi behöver förhindra den tragedi och förlust som självmord innebär för så många.
Som medmänniskor kan vi också göra stor skillnad. Vi vill uppmana var och en att sätta medmänsklighet och gemenskap i främsta rummet inför och under storhelgerna – ytterst för att det kan rädda liv. Fundera gärna på om du känner någon i din närhet som är ensam eller kan behöva stöd. Vår största längtan som människor är att bli sedda; att känna oss hörda, betydelsefulla älskade och respekterade. Genom att bara ge lite av din tid, lyssna och bekräfta att du ser och förstår vad en annan medmänniska går igenom kan du skänka både tröst och hopp. Vi vet av erfarenhet hur betydelsefullt det medmänskliga samtalet är och hur det kan vara skillnaden som ger människor kraft att leva. Så tveka inte att ringa ett samtal, skicka iväg ett meddelande eller bjuda in fler till ert julfirande. Varje samtal räknas.
Karin Schulz, generalsekreterare Mind
Debattartikeln är publicerad i Nya Wermlandstidningen