Vi får daglig inblick i vad ett drygt år med coronapandemin har haft för inverkan på människors psykiska välmående, genom alla de samtal vi tar emot i våra stödlinjer. Det har fått oss att både reflektera över situationen som råder samt vidta en rad olika åtgärder för att, så långt det är möjligt, möta de behov som uppstått.
Här låter vi tre personer inom Mind berätta mer om vad de ser att pandemin fått för konsekvenser och vad som behöver göras framöver, både av Mind men också på samhällelig nivå.
Niklas Gulin, chef över Minds stödverksamheter Självmordslinjen, Äldrelinjen och Föräldralinjen samt Mind Forum, vårt stödforum på nätet.
Vilka slutsatser drar du utifrån ditt ansvarsområde hur pandemin har påverkat oss som samhälle?
– Pandemin har tydligt påverkat den psykiska hälsan. Vi ser ju en lavinartad ökning av antalet samtal till Självmordslinjen och Äldrelinjen. Majoriteten av inringarna uttrycker ångest, nedstämdhet och ensamhet. En hel del av samtalen kan kopplas till pandemin även om de stödsökande själva inte lika ofta uppger pandemin som anledning till deras mående, men vi ser ju i samhället vilken påverkan pandemin har haft på människors känsla av trygghet och sammanhang.
– Ett stöd för dem då är möjligheten att kontakta stödlinjer, där de kan få någon att prata med om sitt mående.
– Gällande Föräldralinjen så upplever vi en ökning i antalet föräldrar till vuxna barn som vänder sig till linjen och efterfrågar stöd i föräldrarollen. Relativt ofta gäller det barn som fått sitt liv förändrat på grund av pandemin, ändrade studieförhållanden eller avsaknad av arbete kan ha gjort att de fått flytta hem igen och det påverkar relationerna.
Vad har Mind gjort för att stötta målgruppen senaste året?
– Vi har utökat kapaciteten på Självmordslinjen och Äldrelinjen, vi tar emot dubbelt så många samtal som året innan och utökar kapaciteten ytterligare under 2021 för att möta det ökade behovet.
Selene Cortes, projektledare på Mind som jobbar med ungas psykiska hälsa.
Vilka slutsatser drar du – utifrån ditt ansvarsområde om hur pandemin har påverkat oss som samhälle?
– Det vi ser stämmer överens med de rapporter som kom tidigt från WHO. Ungas oro ökar generellt och klyftorna ökar. Många som haft det svårt i skolan och eventuellt hoppat av för att arbeta har nu varken skola eller arbete. Distansundervisning har ofta hållit låg kvalitet då skolorna har olika grad av förberedelse och kunskap för att bedriva distansundervisning. Detta är självklart olyckligt för alla, men särskilt för dem som fått avgångsbetyg. Många unga med utbildningar där praktik ingår har inte kunnat fullgöra praktik och arbetsmarknaden är full av permitterade högutbildade personer, vilket gör att det är ännu svårare för unga att börja arbeta och försörja sig.
– Vidare pekar all rapportering unisont på att unga i utsatta miljöer generellt fått det sämre. I hem där det förekommit våld har våldet ofta ökat, i hem där det dricks mycket alkohol har konsumtionen ökat och i ekonomiskt utsatta familjer har hemundervisning, frånvaro av skolmat och eventuella ekonomiska bortfall i familjerna slagit hårt. Många unga från dessa miljöer söker arbete för att hjälpa till hemma ekonomiskt.
Vad har Mind gjort för att stötta målgruppen unga senaste året?
–Vi har tagit fram baskunskap i psykisk ohälsa för unga och lanserat initiativet Nere, vars syfte är att rusta unga för livet genom att stärka både ungas och vuxnas förmåga att ge medmänskligt stöd till någon som mår psykiskt dåligt. www.mind.se/varanere
Johanna Nordin, projektledare med inriktning äldres psykiska hälsa och suicidprevention.
Hur ser du utifrån ditt ansvarsområde att pandemin har påverkat oss som samhälle?
– Den snabba omställningen till att bara träffa familjen, eller i värsta fall inte ens dem, utan bara nödvändiga omsorgskontakter har lett till ökad ofrivillig ensamhet och ibland livsleda. I vissa fall har våld i nära relationer ökat, när familjer tvingats till mer samvaro än vanligt. Både unga och äldre vuxna oroar sig för framtiden, både på kort och lång sikt. Hur ska det bli när samhället öppnar upp igen? Och hur ska det gå sedan, för Sverige? Hur ska det gå för mig, med jobb, social samvaro och relationer?
Hur har pandemin påverkat målgruppen äldre, utifrån vad du ser i Minds arbete med äldre?
– Vad vi sett i de analyser vi gjort (enkäter, intervjuer och referensgrupper) så har väldigt många äldre vuxna lidit av att bli isolerade. Att inte få gå till affären och handla sin egen mat, träffa familj och vänner, ägna sig åt meningsfulla aktiviteter har varit ett stort avbrott i autonomin. Från en dag till en annan talas det om 70-plussare som en grupp som måste skyddas, utan egen förmåga att påverka sin vardag. “Våra sköra äldre” används som ett sätt att beskriva de som i början av pandemin var de som verkade mest sårbara för sjukdom, men i stället för att prata med äldre vuxna som de beslutsförmögna personer de oftast är, så togs många beslut i stället av andra, långt ovanför huvudet. Säkert med goda avsikter, men när man förstått att det inte landade så bra borde man kanske ha tänkt om?
Vad har Mind gjort för att stötta målgruppen äldre senaste året?
– Vi har startat vårt projekt Psykiskt välbefinnande – oavsett generation som har som mål att öka välbefinnande hos äldre vuxna i vårt samhälle, vilket passar extra bra just nu. Här kommer vi att lyfta äldre vuxnas situation, problem, behov och de attityder och fördomar som skapar ålderism.