Ge en gåva

Ropa varg innan du hoppar över bäcken!

”Vargen” smyger i ”buskarna”.

 

När jag var liten tyckte jag sagan om pojken och vargen var så ofantligt sorglig. Inte för att vargen åt upp fåren (och, om det ville sig riktigt illa, pojken), utan för att jag tyckte så synd om pojken som så gärna ville ha uppmärksamhet. Förmodligen eftersom jag kände igen mig så mycket.

För den lyckansost som sluppit sagan handlar den om en pojke som vaktar får. Han har så tråkigt att han ropar ”Vargen kommer!” hela tiden. Tillslut tror ingen på honom. Självklart kommer vargen just då och äter upp allihop, ingen bryr sig när han ropar. Ur detta kommer uttrycket ”ropa varg” som betyder att man larmar i onödan.

Jag tycker det är en urdum saga. Sensmoralen är att om man ljuger eller överdriver tror tillslut ingen på en, och då får man ingen hjälp ens när det väl gäller (och har man riktigt oflyt blir man uppäten av en varg). Men har någon för ett ögonblick tänkt på berättelsen utifrån pojkens synvinkel? Jag tycker tvärt om att man ska uppmuntra barn att ”ropa varg”. Sen är det den vuxnes ansvar att ta reda på vad ”varg” betyder.

Jag minns att jag redan som barn visste när jag utnyttjat mina ”varg” och att det oftast var då det kunde kännas riktigt jobbigt. Då fick man sitta där och knipa istället för att få tröst. Men hur mycket jag än försökte – och fortfarande försöker – kan jag inte portionera ut dem på ett vettigt sätt. Istället får jag lägga till ett ”nu är det allvar” när det verkligen kniper.

Så, exklusivt för er, kära läsare, här kommer den uppdaterade versionen:

Pojken och vargen 2.0

Det var en gång en flicka som var tvungen att vakta vargar så att inte jägaren sköt dem. Detta var urtråkigt, för det kom aldrig någon jägare (på grund utav ett beslut i förvaltningsdomstolen).

Plötsligt ropade flickan:

– Jägaren kommer, fast det inte var sant.

Alla bybor kom springande och även flickans mamma och pappa. De frågade henne varför hon skrek så och hon svarade att hon var uttråkad.

– Vad bra att du sa sanningen, sa hennes föräldrar. Nu går vi hem och dricker varm choklad.

Efter den dagen brukar alla föräldrar säga till sina barn: ”ropa alltid varg innan du hoppar över bäcken”.

Snipp snapp snut så var sagan slut!

 

Om Tove
Jag har något så spännande som psykisk (o)hälsa. O:et betyder i mitt fall att jag har bipolär sjukdom och adhd. Vad det innebär ska jag berätta mer om i bloggen. Välkommen att följa min, ibland lite annorlunda, vardag!

5 kommentarer till “Ropa varg innan du hoppar över bäcken!

  1. Barbro Gustafsson

    Problemets kärna är väl att pojken behöver en mera kreativ uppgift, att bara vakta får är för enahanda.

    Han kanske samtidigt ska anteckna i sin mobil vilka fåglar han ser eller göra någon annan inventering i naturen.Eller skriva en dikt eller blogg.

    Dessutom borde vuxensamhället dela på uppgiften att ”titta till” eller hälsa på pojken/flickan.

    Om pojken/flickan kan få uppmärksamhet för den kreativa sidan, behöver han /hon inte skrika att vargen kommer.

    ”Vi har en sällsynt fågel här!”, gör att en del släpper allt de har för händerna och kan bege sig långväga ifrån.

    Svara
  2. Sara

    Hejsan hoppsan! Jag har en fråga som inte alls har med detta inlägget att göra, men om bipolär sjukdom: jag undrar om man ska anmäla till sitt försäkringsbolag att man fått diagnosen bipolär typ 2? Har nämligen läst någonstans att det ska vara bra att göra det men vet inget mer än så, så tänkte att du kanske visste?

    Tack på förhand!

    Svara
  3. Jessica

    Känner igen mig oerhört mycket i den sagan också. När jag var barn så upprepade jag mig hela tiden och höjde rösten för att höras men utan resultat eller uppmärksamhet, det gjorde mig ledsen.
    Idag tränar jag på att tänka att min omgivning gjorde så gott de kunde, utifrån det medvetande de hade (och det var begränsat kan jag lova)
    Eftersom detta är smärtsamma minnen så har jag lovat mig själv att alltid ge mina barn uppmärksamhet så de känner sig bekräftade, hoppas jag har lyckats 🙂

    Svara
  4. Webbredaktionen

    Hej Sara!
    Det är bara när man söker försäkring alternativt om försäkringsbolaget begär en uppdatering av hälsodeklaration som nytillkomna diagnoser behöver anmälas. Jag tar för givet att frågan gäller någon typ av personförsäkring.
    /Linda, webbredaktör på Vårdguiden

    Svara
    • Tove Lundin

      Så sant, Barbro! Åh, vilken bra analys. Tycker gott man kan skriva om de gamla sagorna med nya infallsvinklar!

      Hoppas du blev nöjd med svaret, Sara! Jag hade faktiskt ingen aning, det var en bra fråga!

      Det tror jag säkert du har lyckats med, Jessica! Tror också att man vinner på att se att omgivningen gör så gott de kan!

      Svara

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *