Ropa varg innan du hoppar över bäcken!

“Vargen” smyger i “buskarna”.

När jag var liten tyckte jag sagan om pojken och vargen var så ofantligt sorglig. Inte för att vargen åt upp fåren (och, om det ville sig riktigt illa, pojken), utan för att jag tyckte så synd om pojken som så gärna ville ha uppmärksamhet. Förmodligen eftersom jag kände igen mig så mycket.

För den lyckansost som sluppit sagan handlar den om en pojke som vaktar får. Han har så tråkigt att han ropar “Vargen kommer!” hela tiden. Tillslut tror ingen på honom. Självklart kommer vargen just då och äter upp allihop, ingen bryr sig när han ropar. Ur detta kommer uttrycket “ropa varg” som betyder att man larmar i onödan.

Jag tycker det är en urdum saga. Sensmoralen är att om man ljuger eller överdriver tror tillslut ingen på en, och då får man ingen hjälp ens när det väl gäller (och har man riktigt oflyt blir man uppäten av en varg). Men har någon för ett ögonblick tänkt på berättelsen utifrån pojkens synvinkel? Jag tycker tvärt om att man ska uppmuntra barn att “ropa varg”. Sen är det den vuxnes ansvar att ta reda på vad “varg” betyder.

Jag minns att jag redan som barn visste när jag utnyttjat mina “varg” och att det oftast var då det kunde kännas riktigt jobbigt. Då fick man sitta där och knipa istället för att få tröst. Men hur mycket jag än försökte – och fortfarande försöker – kan jag inte portionera ut dem på ett vettigt sätt. Istället får jag lägga till ett “nu är det allvar” när det verkligen kniper.

Så, exklusivt för er, kära läsare, här kommer den uppdaterade versionen:

Pojken och vargen 2.0

Det var en gång en flicka som var tvungen att vakta vargar så att inte jägaren sköt dem. Detta var urtråkigt, för det kom aldrig någon jägare (på grund utav ett beslut i förvaltningsdomstolen).

Plötsligt ropade flickan:

– Jägaren kommer, fast det inte var sant.

Alla bybor kom springande och även flickans mamma och pappa. De frågade henne varför hon skrek så och hon svarade att hon var uttråkad.

– Vad bra att du sa sanningen, sa hennes föräldrar. Nu går vi hem och dricker varm choklad.

Efter den dagen brukar alla föräldrar säga till sina barn: “ropa alltid varg innan du hoppar över bäcken”.

Snipp snapp snut så var sagan slut!