Ny följetong – första delen

Well, thank you mr Dahl, but I sammanfattade it my way!

Kära läsare, tack för förfrågningar och idéer på ämnen! Nu ska jag berätta lite om hur jag tog mig genom skolåren. Det blir en ny följetong. Hur Tove klarade skolan-följetongen. Eftersom en av mina taktiker är att stycka upp informationen – allt på en gång fungerar inte. Vare sig att läsa eller skriva.

“Varför måste jag lära mig det här?” En fråga de flesta ställer sig i skolan. Jag tror att en sak som skilde mig från många andra var att om jag inte såg poängen med att veta – då kunde jag bara inte lära mig det. Inte på ett “normalt” sätt alltså. Vändpunkten kom när jag accepterade följande:

“Detta måste jag lära mig för att få bra betyg/betyg alls, oavsett om jag vill eller inte. Endast det läraren tycker är viktigt för stunden behöver jag kunna. Huruvida jag förstår vad jag kan, eller kommer ihåg det sen, spelar ingen roll – bara att jag kan det här och nu”.

I skolan tar man oftast en sak i taget, och det är så jag har lärt mig. Efter tentor och prov har 90% fallit i glömska – för att ge plats åt ny information.

Liknelser, ramsor och annat hittepå

Om läraren vill att jag ska kunna huvudstäder. Då lär jag mig huvudstäder. Alltså, jag behöver inte förstå något bara kunna. Här fick jag ofta användning av min livliga fantasi.

I Colombia dansar man mycket, varför inte bjuda upp en snygg colombian! Han bugade och tog. Bog-o-ta. I HON-duras låter det Tegucigalpa. Alltså det skvalpar i diskhon.

– Indonesien, det är många öar. Behöver du en karta?

– Ja-karta!

Nu kanske ni tror att detta bara fungerar i grundskolan. Absolut inte! Jag har fått över 200 högskolepoäng med exakt samma metod. Arabiska glosor går att lära sig på samma sätt som huvudstäder. Naturligtvis kunde jag inte lära mig språket som mina klasskamrater – det var aldrig poängen. Poängen var att få en examen i något intressant för att kunna söka till journalistprogrammet. Mina gymnasiebetyg hade aldrig räckt. (Hur jag snirklat mig fram får bli annan historia).

Med färgglada bokstäver hittar jag lustiga ramsor om demokrati, minoriteter och osmanska riket i mina skolböcker. Alla har jag rabblat hundratals gånger. Vissa med tillhörande rörelser. Där finns också sammanfattade böcker.

Boken On democracy av Robert A. Dahl, översatt av Tove Lundin:

Jag går fritt till ett rättvist val vart fjärde år med min inkluderande medborgarskap. Där får jag rösta på valda representanter. När jag kommer in i vallokalen har jag läst på om partierna i tidningar med alternativ information – här har vi yttrandefrihet! Jag röstar på ett parti som finns tack vare föreningsfriheten.

Slut!

Ett sista tips inom denna kategori: skriv en fusklapp! Du har nu på ett roligt sätt gjort sammanfattningen av det du ska lära dig. Lär dig sedan fusklappen utantill och lämna den hemma.