Ge en gåva

Neuropsykiatriska funktionshindersnedsättningar?

Ord kan vara svårt.

En mycket komplicerad sak här på bloggen är begrepp. Jag har därför valt att ofta använda ordet psyko. Ordet har, enligt mig, en mycket söt och ganska harmlös klang – dessutom tusen gånger bättre än Dagens Nyheters ”psykstörd”, vilket är trakasseri och mobbning. Och de är faktiskt en stor morgontidning – jag är bara ett psyko.

Och ”neuropsykiatriska svårigheter” kan jag bara inte stava till! Varje gång jag försöker får jag vredesutbrott. Jag kommer heller aldrig ihåg om det heter funktionsnedsättning eller funktionshinder. Handikapp vet jag är fel. Det heter inte manodepressiv utan bipolär sjukdom, men egentligen vill man ta bort sjukdom och istället använda ohälsa. Men där blev det problem igen – ohälsa låter som att man inte har en hälsa, sjukdom bekräftar faktiskt att det handlar om något man inte kan rå för.

Den retoriska debatten tar, enligt mig, över själva problematiken. Dessutom vet ingen vad som diskuteras. Fortfarande handlar merparten av artiklar om oss psykon, antingen om huruvida diagnoser överhuvudtaget existerar, om de missbrukas eller vad det ska kallas (intressant artikel). Dessa blajartiklar väger media upp genom att ibland publicera solskenshistorier om ”hur bra det gick för det där psykot”. Inte en endaste gång har jag läst eller hört frågan:

– Vad vill du att samhället ska göra för att underlätta din neuropsykiatriska svårighet?

I de tretton orden, gott folk, ligger nog svaret på det mesta.

Om Tove
Jag har något så spännande som psykisk (o)hälsa. O:et betyder i mitt fall att jag har bipolär sjukdom och adhd. Vad det innebär ska jag berätta mer om i bloggen. Välkommen att följa min, ibland lite annorlunda, vardag!

6 kommentarer till “Neuropsykiatriska funktionshindersnedsättningar?

  1. Barbro

    Jag håller med, svåra ord att säga och har en massa negtiv klang.

    Vi måste komma på nya sätt att uttrycka det vi är.

    RIOT!

    Svara
  2. rabbit

    Fast jag tycker nog att psykstörd låter rätt kul. Går liksom inte att ta den som säger det på allvar.

    Svara
  3. Micael

    Mycket bra fråga, varför ställs den inte oftare!?

    Ibland känns det som att sjukdomar som din och min (är inte bipolär, bara depressiv) inte existerar om andra människor (typ friska) inte vill erkänna att sjukdomen existerar. Hur många gånger har jag inte hört kommentaren ”det är väl bara att rycka upp sig” från de som anser sig veta bättre än läkare och psykologer…

    Svara
    • Tove Lundin

      Jag håller med dig Micael! Som att vi måste vänta på godkännande och definition från samhället för att få vara sjuka – hur kan man då bli frisk!? Vi är en del av samhället och vi har lika rätt som alla andra att existera och få den hjälp vi behöver. Jag tror vi först och främst måste erkänna oss själva och (så gott det går) organisera oss – sen ställa krav. Lite RIOT som jag brukar säga 🙂 Sen får de som blir provocerade av dolda funktionsnedsättningar sköta sitt!

      Svara

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *