Neuropsykiatriska funktionshindersnedsättningar?

Ord kan vara svårt.

En mycket komplicerad sak här på bloggen är begrepp. Jag har därför valt att ofta använda ordet psyko. Ordet har, enligt mig, en mycket söt och ganska harmlös klang – dessutom tusen gånger bättre än Dagens Nyheters “psykstörd“, vilket är trakasseri och mobbning. Och de är faktiskt en stor morgontidning – jag är bara ett psyko.

Och “neuropsykiatriska svårigheter” kan jag bara inte stava till! Varje gång jag försöker får jag vredesutbrott. Jag kommer heller aldrig ihåg om det heter funktionsnedsättning eller funktionshinder. Handikapp vet jag är fel. Det heter inte manodepressiv utan bipolär sjukdom, men egentligen vill man ta bort sjukdom och istället använda ohälsa. Men där blev det problem igen – ohälsa låter som att man inte har en hälsa, sjukdom bekräftar faktiskt att det handlar om något man inte kan rå för.

Den retoriska debatten tar, enligt mig, över själva problematiken. Dessutom vet ingen vad som diskuteras. Fortfarande handlar merparten av artiklar om oss psykon, antingen om huruvida diagnoser överhuvudtaget existerar, om de missbrukas eller vad det ska kallas (intressant artikel). Dessa blajartiklar väger media upp genom att ibland publicera solskenshistorier om “hur bra det gick för det där psykot”. Inte en endaste gång har jag läst eller hört frågan:

– Vad vill du att samhället ska göra för att underlätta din neuropsykiatriska svårighet?

I de tretton orden, gott folk, ligger nog svaret på det mesta.