Nej, jag ska göra såhär varje gång

Alpackan Teguan hälsar på kaninen Bejbi.

 

I vanliga fall jobbar jag med att föreläsa om adhd från ett inifrånperspektiv. Men just nu har alla mina föreläsningar av förståeliga skäl blivit inställda eller framskjutna (uppskjutna, nerskjutna? Har aldrig riktigt greppat vad man säger där).

Eftersom jag är allergisk mot att inte ha något att göra köpte jag sju alpackor och blev alpackabonde. Kanske ett av mina bättre infall om jag får säga det själv.

Hur som helst, förutom att ta hand om mina sju alpackor och lika många hönor planerar jag inför mitt bröllop som ska ske om tio dagar (!)

För att säkra festen i händelse av regn har jag och min blivande man byggt till en liten altan med tillhörande tak till vår lada, där mina föräldrar ska få sitta i friska luften. Redan när vi började bygga visade sig våra olikheter. Jag tyckte att vi helt enkelt bara kunde slänga ut brädor lite snyggt på marken medan han gick och hämtade en måttstock och vattenlod och började bygga plintar, spaltar och spångar och allt vad det var.

När det var klart var det äntligen dags att lyfta dit brädorna. Jag var vid tillfället iklädd något kaftanliknande med tillhörande långkofta (kanske inte jättepraktiska byggkläder). Det visade sig snart att varje gång vi skulle snurra på brädan fastnade den i min kofta och jag fick ägna några minuter åt att krångla mig loss. Efter några brädor sa min blivande man att det kanske var en bra idé att ta av den.

Jag funderade ett slag innan jag svarade:

– Nä, jag ska göra så här varje gång.

På en stol lite längre bort satt min adhd-kompis som hade betraktat hela händelseförloppet och brast ut i skratt. Precis så är det ju, sa hon.

Och varför är det så? Här har jag ägnat sju år åt att föreläsa om adhd ur ett inifrånperspektiv. Ändå tycker jag det är svårt att förklara varför jag inte orkar krångla med måttstockar, men med en långkofta. Eller varför det känns enklare att ägna flera minuter åt att trassla koftan från en planka än några sekunder åt att ta den av sig.

Kanske någon annan har ett bra svar på det?

Om Tove
Jag har något så spännande som psykisk (o)hälsa. O:et betyder i mitt fall att jag har bipolär sjukdom och adhd. Vad det innebär ska jag berätta mer om i bloggen. Välkommen att följa min, ibland lite annorlunda, vardag!