Ge en gåva

Modig grabb i nyttig serie

I dag vill jag tipsa om SvDs serie som börjar i dag om inre tvång. Här kan man läsa om det på vårdguiden, bland annat här skriver jag lite om mitt eget trams.

Rekommenderar verkligen den nyfikne att läsa artikeln, Eric beskriver så bra hur det kan vara när tvånget och ritualerna sitter på insidan – precis som jag haft det. Ja, ni läste rätt kära läsare – haft. Det var nu flera månader sedan detta tog upp så stor del av min tid att det var ett handikapp. I dag kan det gå en hel dag utan att jag räknar en enda gång. För ett år sedan höll jag på nästan varje minut av min vakna tid. Jag hann knappt slå upp ögonen på morgonen innan jag var igång.

Jag tror vändpunkten kom när jag började sätta ord på tankarna. Däremot förstår jag att man inte vågar, därför vill jag ge en eloge till Eric som så självklart berättar hur det kan vara – det hjälper så många! Jag hoppas verkligen att alla ni med liknande erfarenheter vågar berätta för någon och söka hjälp. Inte mycket i mitt liv har varit så jobbigt som just tvånget.

Så, jag ska följa serien med spänning. Dessutom utlovas ännu ett inlägg om just detta inom kort. Trevlig måndag!

Om Tove
Jag har något så spännande som psykisk (o)hälsa. O:et betyder i mitt fall att jag har bipolär sjukdom och adhd. Vad det innebär ska jag berätta mer om i bloggen. Välkommen att följa min, ibland lite annorlunda, vardag!

14 kommentarer till “Modig grabb i nyttig serie

  1. A

    Jag tycker som du att det var extra intressant, kul och bra att en person med inre tvång får höras. Jag själv har aldrig sett mina tvång som just tvång, då jag alltid trott att tvång enbart är att tvätta en sig en massa ggr eller tända och släcka lampor frenetiskt. Men ju mer jag har lärt mig om tvång, dessto mer har bilden klarnat för mig och mina tvång har blivit tydliga. Och det är lättare att arbeta bort något som jag är medveten om! 🙂

    Stort grattis till dig Tove som inte lider så mycket av dina tvång längre, bra jobbat! Jag kämpar vidare, men för varje liten stund som tvången kan hållas borta får jag hopp om en ljusare framtid, med fler och längre stunder utan tvång!

    http://tioradioapparater.blogspot.se/

    Svara
    • Tove Lundin

      Precis så tycker jag det är, A! Varje liten microsekund ger en hopp om framtiden. Och att se sina tvång är a och o. Hoppas du snart också kan få känna längre perioder av tystnad och ro!

      Kan tänka mig att det blir lite lugnare i huvudet, Tyra! Grattis 🙂

      Svara
  2. Tyra!

    Tvång är skitajobbigt, usch. Tänk om det fanns medicin mot tvång, eller någonting annat bra! Min ADHD-medicin hjälper faktist lite granna mot det. Tvångstankarna är kvar, men jag får inte samma panikkänsla av det.

    Jag ska läsa den där SvD-artikeln. 😀

    Svara
  3. jessica

    till tyra: det finns medicin..eller ingen supermedicin mot just tvång men jag har hört av flera läkare och även läst själv att anti-deprissiv medicin kan hjälpa väldigt mycket mot tvång 🙂 du skrev att din adhd-medicin har hjälpt dig litegrann mot tvånget,vilket e jätteskönt att höra verkligen!jag åt ritalin i 4 år men bytte till en annan medicin för 1 ½ år sen eftersom jag inte alls blev iggare eller mer koncentrerad,utan bara blev nedstämd och deppig och levde i en egen liten bubbla under dessa år pga av medicinen..min sociala fobi,men mest av allt tvången blev minst 100 gånger värre dessutom..flera läkare har berättat för mig att det är såna biverkningar man kan få av centralstimulerande läkemedel och dom är ganska vanliga dessutom,och om läkaren som skrev ut dom dom första åren hade varit uppmärksam på hur det eskalerade så hade jag aldrig behövt bli så ”sjuk” som jag idag är..men hursomhelst,jag vill uppmärksamma alla som äter adhd mediciner på att känna efter hela tiden så att inte tvånget,eller det ökade tvånget smyger sig på,eller ni börjar dra er undan från att gå utanför dörren eller träffa folk för när ni upptäcker det så kan det ha blivit mycket värre..adhd medicin ska hjälpa och inte stjälpa!anti-depressiva är dessutom en bra kombination ihop med adhd-medicin sägs det så jag ska försöka mig på att börja äta dom igen trots alla biverkningar första veckorna..lycka till allihopa med tillfrisknandet och befrielsen från tvången,det är vi alla värda 🙂

    Svara
  4. Nellie

    Jag känner igen mig i så mycket av det du skriver i dina inlägg! Skulle vilja ställa lite frågor osv. Är detta möjligt? Har du någon mailadress man kan nå dig på? Tusen varma kramar

    Svara
    • Tove Lundin

      Tack för din berättelse, Jessica! Håller med – vi är alla värda att slippa tvång!
      Hej Nellie, jag kan mejla dig min adress. Kramar!

      Svara
  5. Tanja

    Mitt tvång började ta fart när jag var 19, jag kom att plöja igenom i stort sett hela registret – tankar; tänk om jag glömde spisen på, tänk om ditt, tänk om jag gjorde datt, utan att märka det, tänk om jag begår något sjukt våldsdåd utan att märka det, tänk om jag gjorde det när jag var yngre och nu inte minns det, låste jag dörren? måste känna. Känner. Jag kanske kände ”fel”, jag måste känna igen. 20 gånger. Måste tvåla med ”jämnt tryck” mellan varje tå i duschen, annars måste jag börja om. Varje fredag städar jag huset på ett särskilt sätt, det tar 6 timmar. Osv, osv… Det tog 11 år innan jag orkade söka hjälp, då var jag en spillra till människa. Men nu kommer det fina, jag blev förskriven Seroxat mot just OCD på Danderyds psykiatriska där jag blev inlagd när jag pajade ihop, nu fem år senare är jag fortfarande sympomfri på samma dos. Ska tillägga att jag även gick i KBT ett år vilket åxå hjälpte mig mycket, men Seroxatet is tha shiet fast det var jävligt att sätta in. När jag tänker tillbaka på den tiden med OCD känns det närmast overkligt, man VET hur galet det var, men man kan liksom inte KÄNNA hur det var, som om man glömt det. Seroxat förskrivs just på indikationen tvång och anses ha en god effekt. Bara så ni vet. Tusen pussar och kramar till er, keep on keeping on! Fantastisk blogg du har Tove, tusen tack, den hjälper mig mycket!
    Mvh, Tanja

    Svara
  6. Tyra!

    Är det typ någon mer än jag som har tvång med skiljetecken? Att de lixom måste vara på rätt ställe, för att det blir så fel annars. Jag står inte ut med att läsa texter där folk gör ett mellanrum innan de skriver utropstecken/frågetecken eller gör ett komma innan de använder ett skiljeord. Om jag råkar göra fel själv så får jag panik och tror typ att jag ska dö.

    Till Jessica: Vilken tur att du mår bättre nu! Tur att du fick byta medicin. Önskar dig lycka till i all framtid 🙂

    Till Tanja: Grattis till att du mår bättre nu! Lycka till 😀

    Jag hoppas alla med tvång får hjälp till att må bättre. Det borde finnas någon upplysnings-hemsida, så borde det pratas om i skolan och så borde det bli lättare att prata om. Det är så jobbigt, för man vill lixom inte berätta allting, men så måste man det för att kunna få hjälp. Jag har tänkt berätta det för min psykolog på bup, men det känns så svårt för jag vill inte berätta allting i minsta detalj.

    Svara
  7. Tina

    Tyra, det bästa med att ha en psykolog är att man kan prata om precis allt. Psykologen har tystnadsplikt o har inte rätt att föra vidare något som du har sagt. Jag tycker det känns så skönt att ha någon som lyssnar o som också kan komma med tips o råd om vad man kan göra för att må bättre. Du är så ung ännu o verkar ändå så klok. Du vågar be om hjälp o det är stort. Du visar att du vill ha en förändring o du har styrkan att förändra. Tonåren är en jobbig tid men det kommer lugna ner sig så småningom. Stå på dig o ta väl hand om dig. Med risk för att låta som en tråkig tant, så vill jag bara påminna om det mest grundläggande för att få de bästa förutsättningarna för att kunna må bra. Äta, sova, motionera o ha riktigt roligt tillsammans med goda vänner 🙂 Och kom ihåg: Immature…a word boring people use to describe fun people 🙂 Våga busa! Stor kram på dig <3

    Svara
  8. Micael

    Jag förstår inte hur folk kan skriva så korta sms? Jag klarar helt enkelt inte av det. Måste, måste alltid skriva fullständiga meningar och förklara allt så att det inte kan missförstås.

    Har jobbat som utredare en gång i tiden. Lyckades aldrig producera en text som jag var helt nöjd med. Kunde sitta i evigheter och fila och fila tills chefen i princip kom och ryckte texten ur handen på mig (nej nu blev det en liten överdrift). Slutade med att jag sa upp mig eftersom jag inte var nöjd med det arbete jag presterade…

    Svara
  9. Tove Lundin

    Tack Tanja för din berättelse, den ger hopp! Tänk att det kan ta så lång tid innan man söker hjälp, vilken tur att du gjorde det tillslut! Det är historier som din som gör att man tar det steget. Massa kramar och lycka till framöver!!

    Hoppas du känner att du kan berätta om det snart, Tyra – det är värt det! Håller med dig, det borde finnas massor av mer info om detta. Jag får ångestkänslor om det råkar bli ett extra mellanslag, ibland vet jag att det inte är det men måste bara dubbelkolla ändå.. Jobbigt! Håller med Tina – så himla bra skrivet!

    Fy vad jobbigt det låter, Micael! Hoppas du kan öva på att inte alltid vara på topp. Att du kan se att du duger precis som du är, och oavsett hur mycket du presterar!

    Svara
  10. "jessica"

    Precis råkat ut för en läkare som tycker att jag inteb ehövernågon psykolog under tiden min ADHD utredning pågår…… men hallååååååå
    han fick höra idag vad JAG tyckte om den saken!!!!!!

    Svara

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *