Ge en gåva

Jag ursäktar inte röran

Bakom stöket finns ljuset.

Finns det någon regel för hur länge man får renovera och säga: ”Ursäkta röran, jag håller på och fixar lite”? När går gränsen, när måste man istället säga: ”Jag bor såhär”?

Jag bor såhär med sladdar som sticker ut, sängen i vardagsrummet, garderoben i köket och ett tomt rum längst in. Rörmokaren kommer inte den närmsta tiden (om ens alls), så man skulle nog kunna säga att jag inte har en spis. Och elen är bara dragen in i vardagsrummet – jag gillar skarvsladdar, fast just nu har jag inga lampor så man får ta den här bautastora golvlampan och flytta runt.

Kom in, kliv över skoberget och hoppa jämfota över de blå ikea-kassarna med verktyg så kommer du till en mjuk soffa. Sätt dig där du så ska jag servera gott kaffe i trasiga koppar och kaka som jag inte bakat själv. Ta med dig golvlampan förresten, akta så du inte snubblar på sladdarna!

Egentligen är det inte min lägenhet jag syftar till (även om likheten är slående) – det är mig själv. Varför måste jag förklara mig? ”Ursäkta att jag är trasig, jag blir hel snart”. Det där är en resa jag vill dela med er – inte varenda oförstående kotte! Nä, nu blir det andra bullar (köpebullar).

– Hej, det här är jag!

– Men varför sticker det ut en sladd där? Man kan ju få en stöt.

– Sån är jag!

– Men ska du inte laga den där stora revan? Det sipprar ju ut känslor.

– Kanske, kanske inte, ska vi hitta på nåt?

– Vet inte, jag vill inte bli lortig, du står ju mitt i smutsen.

– Ta på dig gummistövlar då!

Din skithög..

Om Tove
Jag har något så spännande som psykisk (o)hälsa. O:et betyder i mitt fall att jag har bipolär sjukdom och adhd. Vad det innebär ska jag berätta mer om i bloggen. Välkommen att följa min, ibland lite annorlunda, vardag!

19 kommentarer till “Jag ursäktar inte röran

  1. Nora

    snälla tove, SLUTA ALDRIG ATT BLOGGA!
    dina ord är som medicin i en rispad själ.
    tack för allt du delar med oss.
    varma hälsningar!

    Svara
  2. Tove Lundin

    Tack snälla ni! Jag blir så glad av pepp,
    vill aldrig sluta blogga så länge jag får alla fina ord!

    Svara
  3. Nora

    … började några timmar senare (mitt i natten såklart) noja över att kommentaren lät lite självisk och uppmanande! hoppas du inte känner dig pressad, allt som du bjuder på är så mänskligt och givande för oss. huvudsaken du är nöjd och glad över att blogga, för vi är jätteglada att du gör det!

    Svara
  4. Tove Lundin

    Hahaha! Den känslan känner jag igen, och alltid blir det ju större på natten 🙂
    Jag blev bara jättesuperglad av din kommentar!!! Jag tycker det är så kul att blogga (speciellt när jag får uppmuntrande kommentarer – som dina).

    Svara
  5. "Jessica"

    ”Ta med dig golvlampan”” 🙂

    Känner så väl igen mig IGEN… har desstuom hjälp/stjälp av mina två änglar så om jag lyckas få ork sinnesatt plocka undan så tar det 10 min innan det ser likadant ut som innan.

    Svara
  6. Frida

    ”Ta med dig golvlampan”, underbart. 🙂

    Jomen faktiskt, varför ska man hela tiden gå runt och be om ursäkt för att man råkar vara den man är?? Det är ju så dumt… Och framför allt när man måste göra det igen, och igen, och igen…och det BLIR ju inte bättre…det är ju så här man är!

    Jag har en bekant som ständigt är försenad, så vitt jag vet är han helt enkelt bara tidsoptimist, och folk i hans omgivning har accepterat det – för han gör ingen grej av det! Men han blir ofta meddelad en tid som ligger en halvtimme tidigare än den tid som alla andra får om man ska träffas och göra nåt.

    ”Helt enkelt bara tidsoptimist” förresten…varför skrev jag själv ens det som att det vore något mer acceptabelt än att ha ett konstaterat funktionshinder? Nej nu slutar vi att be om ursäkt här. Jag kommer klockan Frida och tar med mig det bagage som jag råkar få med mig.

    Svara
  7. Tove Lundin

    Haha!! I love it – klockan Frida! Så sant och fantastiskt bra 🙂
    Ja! Nu slutar vi be om ursäkt, det kommer inte bli lätt, men mycket mindre tjatigt än att behöva ursäkta sig varje gång – för samma sak..

    Svara
  8. Li

    Här är en till med provisorisk bostad/själ…Fast vadå provisorisk – under utveckling, dvs. ständigt garanterad utvecklad och bättre! Och ändå, under pågående, alldeles perfekt då också. Gången fram till sängen är alldeles lagom bred för ändamålet, jag gillar att tänka att på sidorna om gången ”händer” det saker istället för att det skräpar! Finns inte i min värld. Men det är just det, hur det är i alla andras värld, vilken hemsk skräpig värld de skapat sig. Det finns inget spackel i världen som kan täppa till min reva, på mig väller det också ut, less is more kan dra åt —–!

    Svara
    • Tove Lundin

      Haha! Jag håller med, Li! Så sant, more is more, man vill ju inte få torgskräck när man går in i ett hem.. Ska också börja säga att det händer saker i rummen 🙂 Tycker det är spännande med gångar och mystiska revor och sprickor!

      Svara
  9. Rickard

    Hej! kul o se att det finns fler än jag som inte står sig mot dom sociala normerna, vet inte riktigt hur det här funkar med bloggar, men vill utrycka min tacksamhet för att du ärligt berättar hur vi som inte har så mycke val på grund av psykisk hälsa har det. Är själv åter manodeppresiv (lustigt att mina läkare inte använder den modärna termen) och kanske asberger(utreds vidare efter litium insättning). Mitt liv är ett kaos, o har alltid varit, i perrioder kör ja stenhårt, rekordet i vaken tid tillika arbetstid är 78timmar, faan nu är det här på väg att bli mer än en komentar. finns det nått forum för sånna som oss, där vi kan byta erfarenheter och stötta varann?? hm kanske borde starta ett på FB… problemet ä väll att det borde vara öppet för sånna som oss. så det kan hittas.. och slutet för myndighetspersoner, och arbetsgivare mm… hmm
    Tack för att du finns å skriver

    Svara
    • Tove Lundin

      Hej Rickard!
      Välkommen hit – du är verkligen inte ensam!
      Den här bloggen är lite som ett forum, alla är med, stöttar, peppar, tröstar och ger råd.
      Men vi har också en grupp på facebook – Hjärngänget – som du gärna får gå med i, HÄR är länken dit (alla är såklart välkomna)!
      Tack för din kommentar!

      Svara

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *