Ge en gåva

H som i rastlös

En gång kom Tove iväg på en utflykt - och fick se en jättestor blomma!

Överaktivitet: ofta svårt för att sitta stilla längre stunder. Springer kanske omkring och klättrar på ett sätt som inte är lämpligt för situationen. Brukar minska med åren. Som vuxen har man lärt sig att sitta kvar på sin plats. Men behöver kanske ändra sittställning ofta, vicka på fötterna eller fingra på något för att klara av det. Många vuxna med adhd känner sig rastlösa och otåliga när de inte får tillräckligt med stimulans. Samtidigt kan de ha svårt att klara vardaglig stress och flera arbetsuppgifter på en gång.

Det är inte ovanligt att personer med adhd övergår från att vara överaktiva som barn till att bli passiva som vuxna. De kan då ha svårt att sätta i gång med och avsluta olika arbetsuppgifter eller sysslor.

Källa: Vårdguiden

(Här vill jag tillägga att även barn, tidigt, lär sig att sitta stilla. Även hos barn kan överaktivitet yttra sig genom att de blir inåtvända.)

Nu börjar följetongen:

De flesta kan nog känna igen känslan av rastlöshet. Typ om man sitter på ett dötrist möte, det är kvavt i rummet, man är trött och vill bara gå hem. Är man Överaktiv räcker det med att kopiatorn krånglar när man ska skriva ut papper för att få samma känsla i kroppen. Eller – det räcker med att man måste göra en kopia. Är det kö i affären kanske man hellre äter glass till middag. Det kan kännas lättare att lägga tillbaka alla varor i affären, i tio minuter – än att stå stilla fem minuter i kön. Man kanske till och med struntar i att gå till affären, eftersom man blir rastlös av tanken att gå sin egen gata.

Eller vaddå överaktiv? Kanske alla andra är underaktiva. Så kan det i alla fall kännas när man försöker prata och ingen hänger med i resonemanget. Eller om man måste sitta med under en hel middag. Har man tur fattar ens underaktiva vänner sitt handikapp, och man får gå ifrån ibland. Sådana vänner ger en inte kli, skav och knöl.

Historien om H

Låt oss säga att det är lördag, huvudpersonen kan för enkelhetens skull heta Tove. Tove vill åka på utflykt. Just denna lördag är hon ovanligt snabb, det tar henne bara två timmar att göra sig i ordning. Anledningen är att hon på ett ganska snabbt sätt kom på i vilken ordning hon skulle klä på sig, borsta tänderna, äta frukost och duscha. Normalt skulle det ta tre timmar.

Stärkt i detta går hon ut genom dörren. Att kolla upp busstider är både tidskrävande och dötrist. Dessutom – vet hon om när bussen går missar hon den, eftersom hon aldrig i livet skulle få för sig att gå med tidsmarginal. Då kan man råka ut för något så fruktansvärt som dötid! Och om hon inte har tidsmarginal hinner hon aldrig, eftersom hon med all säkerhet måste vända minst tre gånger. Just denna dag behöver hon bara vända en gång (mobilen). Om hon inte har glömt något viktigt händer det att hon kommer på en oviktig sak, eftersom det känns konstigt inuti att inte vända. Oftast väljer hon en sak som varit borta länge – typ ett läppglans, som hon nu bara måste ha! Då får hon leta tills hon får panik och måste skrika. Det är ett snabbt sätt att bli lugn.

Väl framme vid busshållplatsen ser hon att bussen nyss gått. Hon måste vänta i 14 minuter på nästa! Istället ändrar hon sina planer (hon hade ändå inga) och sätter sig på första bästa buss. Tanken på att behöva vänta trycker över bröstet, blir en klump i magen som sprider sig ut i armarna – så orkar man ju inte ha det!

Men det konstiga är, att ju mer Tove försöker springa ifrån stressen – desto starkare blir den. Framåt eftermiddagen är Tove så trött att hon måste vila. Kanske hon somnar. Och när kompisarna ringer och vill ses på kvällen orkar Tove inte göra om hela proceduren. Så hon stannar hemma – fast hon hade sett fram emot den festen. Men innerst inne är hon lite nöjd – hon var ju på utflykt!

Slut!

Om Tove
Jag har något så spännande som psykisk (o)hälsa. O:et betyder i mitt fall att jag har bipolär sjukdom och adhd. Vad det innebär ska jag berätta mer om i bloggen. Välkommen att följa min, ibland lite annorlunda, vardag!

11 kommentarer till “H som i rastlös

  1. petra

    Känner igen mig i rastlösheten! Sitter ofta och (an)+tecknar under lektionerna, för att jag lär mig mer av att lyssna/skriva och vara kreativ samtidigt än att blåstirra på mina lärare utan att röra kroppen.Tyvärr kan detta tolkas som att jag är ointresserad, något som jag ABSOLUT oftast är- intresserad!

    Tack för denna följetong, tycker det är jätteintressant att följa den och ser fram emot nästa bokstav!

    Kram

    Petra

    Svara
    • Tove Lundin

      Jag skulle aldrig ha klarat mig igenom universitetstiden utan kludd!
      Vad kul att du vill följa denna spännande följetong 🙂
      KRAMAR

      Svara
  2. "jessica"

    Jag sitter rätt ofta och
    knäppassocierar
    tex ”avvisningar” läser avisningar och funderar påom det är vanligt med så kalla asylsökanden så dom måste avISAS 😛

    Svara
  3. Micael

    Jag är tvungen att passa tider! Jag är hellre en timme för tidig än kommer en minut försent. Märker jag att jag blir försenad så blir jag alldeles kallsvettig, får ont i magen och alla möjliga obehagliga konsekvenser målas upp i mitt inre. Är det dessutom SLs fel blir jag arg, arg, arg. Sen infinner sig den vanliga känslan. Du är värdelös, du klarar inte ens av att passa tider.

    Jag har aldrig förstått de som klarar av att lyssna på föredrag och anteckna samtidigt. Det är alltid en rysare när man behöver någon som för anteckningar på ett möte. Inte jag, inte jag, vill inte.

    Vet inte om jag har skrivit någonstans att jag tycker om din blogg? Jag tycker om din blogg!

    Svara
  4. Tove Lundin

    Att kunna göra knäppassociationer är ett bevis på stor intelligens, enligt mig ”Jessica”!

    Det är så synd, Micael, att du ska behöva känna så! Man är inte värdelös bara för att man inte kan passa tider. Man är inte obrydd, dålig kompis, kollega eller människa. Man har en svårighet. Tyvärr får samhället oss att tro att ”tidspassare” är bättre människor. Att de skulle utföra sina arbeten bättre, vara bättre kompisar mm.. Det finns tusen miljoner, stjärnstopp värre egenskaper man kan ha! Så försöker jag tänka, och eftersom jag är den person som står mig närmast måste jag vara snällast mot just mig. Därför blir jag arg på mig själv när jag kallar mig värdelös! Men ibland glömmer man… Vad glad jag blir att du gillar bloggen 🙂 Den är bäst eftersom mina läsare är bäst i världen!!

    Tack Lilla H!

    Svara
  5. Theres

    Räcker upp handen- Här e en till med några extra bokstäver som gör livet liiite mer komplicerat (men jag inte hade velat vara utan)..även jag kluddade på lektionerna för att KUNNA förstå vad läraren sa, tyvärr förstod inte alla lärare detta o trodde ja va nonchalant…att dessutom ofta komma försent(pga dötid är dödande?!?) till lektioner o annat så fans redan stämpeln att vara oangagerad..

    Denna o liknande bloggar e så viktiga för öka förståelsen så vi o våra barn ska bli förstådda!!!

    Tack!

    Svara
  6. "Jessica"

    en episod som utspelade sig för X antal år sedan:
    Skulle ha konferens med jobbet, hade mkt väl uttänkt (NOOOT) varit ute på krogen kvällen före. BAKIS som bara den åker till konferensen och antecknar som aldrig förr.
    Dom andra kollegorna som rimligtvis inte borde vara bakis(iallafall inte ALLA andra) satt och bara lyssnade.
    Föredragshållaren berömde mig vid lunchen och sa att det var kul att jag var så engagerad då dom andra såg ut att vilja somna vilken sekund som helst. ..hehhehe han skulle bara veta …

    Svara
  7. Tove Lundin

    Håller med, Theres! Det är superviktigt att sätta stopp för alla fördomar! Man borde verkligen få kludda hur mycket man vill! Lärare borde istället tänka ”Ah, en kluddare – alltså en mycket intelligent elev det här!”

    ”Jessica”, ibland när jag är trött blir jag liksom mer alert.. Som att hjärnan hänger med i alla andras tempo då. Minns att jag som barn alltid önskade att jag skulle få vara lite förkyld på julafton, så jag kunde få njuta. Så himla sorgligt nu i efterhand!

    Svara
  8. "Jessica"

    hjärnan jobbar inte på högvarv och ”sänker sig” skulle jag nog hävda eftersom den tänker blixtsnabbt (om än knasigt ibland) i vanligt tillstånd inte spcifikt din utan många av våra … bara en idé och fundering mer än att jag hävdar..

    Svara

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *