Ge en gåva

Du klarar precis vad du vill!

Våga prova dina vingar!

Dagens ”problem som kan hänga ihop med adhd” blir: ”Inlärningsproblem, läs- och skrivsvårigheter”. Källa Vårdguiden

Kära läsare, låt oss en gång för alla spräcka hål på myten om att personer med adhd skulle vara mindre intelligenta. Istället för att berätta om att jag blev kallad bimbo, fick gå om ett år i gymnasiet, ett år på universitetet, fortfarande inte kan stava och har glömt vad jag läst när jag kommit ner på sidan – tänker jag berätta om hur jag kämpat. Om vilken hjälte jag är.

Läs därför följande mening noga, ty den är lika underbar som sann: Du klarar precis vad du vill. Den meningen har jag alltid fått höra från de som älskar mig. Jag klarade det jag ville eftersom jag trodde på dem.

Jag älskar att läsa och skriva. Paradoxalt. Nej. Det enda problemet är att skolan inte tillät mig läsa och skriva som jag ville. Jag är stor nu, lever på att skriva, och läser när jag känner för det. Det finns många författare, läkare, forskare med mera som har inlärningssvårigheter. Man måste kämpa lite extra. Och det finns hjälp att få för de som behöver (som jag har nu).

Och vill man inte läsa eller skriva en rad – funkar ju det lika bra. Alla drömmar är lika mycket värda. Jag vet att alla ni, kära läsare, har era egna superkrafter och sätt att klara det omöjliga – berätta gärna! Eller säg dem i alla fall tyst för er själva.

Super-Tove

Följetongens huvudperson Tove halkade inte runt på ett bananskal under skoltiden. Hon gick i uppförsbacke i motvind. Baklänges. En isig backe. Hon hade tur som lärde sig läsa och skriva tidigt. Otur eftersom ingen, av den anledningen, skulle märka att hon inte kunde stava. Förrän det var försent. Tove är ett smartskaft, vilket var tur. Hon kunde följa med på lektionerna – om hon tog i så att hon mådde illa. Hon renskrev anteckningarna i färgglada färger och lät sin mor förhöra. Då slapp hon läsa i böckerna. Otur eftersom ingen märkte hur hon mådde. Förrän det var försent.

Men hon höll sitt stolta huvud precis över vattenytan. Lyssnade inte på de som kallade henne saker som blåst bimbo. Hon skulle bli journalist, så var det med den saken. Eftersom hennes betyg aldrig skulle räcka till journalistutbildningen läste hon arabiska under tre år (istället för två), knåpade ihop en uppsats med sina sista, obefintliga krafter, allt annat la hon åt sidan – och kom in på journalistutbildningen med sitt antagningsprov. Där stod hon plötsligt på toppen. Uppförsbacken blev en nedförsbacke.

För skriva – det kan hon.

Riot!

Om Tove
Jag har något så spännande som psykisk (o)hälsa. O:et betyder i mitt fall att jag har bipolär sjukdom och adhd. Vad det innebär ska jag berätta mer om i bloggen. Välkommen att följa min, ibland lite annorlunda, vardag!

20 kommentarer till “Du klarar precis vad du vill!

  1. Linda

    Din rubrik träffar så otroligt rätt.
    Sitter hemma och ska bege mig in till stan på möte. Har haft ångest över det hela helgen.
    Åker alltid bil, tåg och buss är alldeles för farliga. Tänk om jag inte kan ta mig hem så fort jag kan. Kontroll är det jag överlever med. Och det som plågar mig. Både min vän och fiende. Fick min diagnos, paniksyndrom 2004. Skönt att få ett namn på mig själv!?
    Din blogg är helt underbar! Du får mig att känna mig som en vanlig människa, eller kanske unik!
    Jag kan åka till stan fastän paniken lurar runt hörnet. För jag klarar precis vad jag vill.
    Tack Tove!

    Svara
  2. Tove Lundin

    <3 Ardita! You Are A Very Clever One too 🙂 Och jag hoppas, hoppas, hoppas att du kommer ihåg det – varje dag! Kramar!

    Tack Micael! Jag är så stolt 🙂 Försöker att inte jämföra mig med någon annan än mig själv (bara hämta inspiration) – på så vis är man ju alltid den bästa krigaren!

    Vilken tur, Linda, att du läste här innan! Det är ju så lätt att man glömmer den meningen. Men den är sann. Jag tycker ibland att det är skönt, att få ett namn. Kanske kan man förlåta sig själv för att man måste ta bilen istället för bussen, till exempel. Man kan få hjälp att hitta verktyg. Hitta sina fienden och ta dem i handen.
    Vad glad jag blir att du gillar bloggen, och att du läser den på det sätt jag hoppas. Klart att du är unik!
    Stort Lycka till i dag på intervjun – du klarar den!

    Svara
  3. Tomasz Striner

    När jag läser dig så får jag uppfattningen av att du är Guds gåva till mänskligheten. Det enda som stör mig här är att det är du själv som står för beskrivningen av detta.

    Brist på ödmjukhet inför beskrivningen av sig själv är något vanligt förekommande i vårt personfixerade samhälle. Tror ändå att det borde vara en fördel för dig att tänka på att låta andra beskriva dig, speciellt då det kommer till dina fördelar. I övrigt tycker jag också att det blir jobbigt att läsa om människor som hela tiden bedömer de oöverstigliga hinder de passerat på sin väg med psykisk sjukdom. Dessa brukar oftast bli ett med sin sjukdom. Själv ser jag psykisk sjukdom som något man får anpassa sig till och inte hela tiden slå mynt av. Förstår dock att jag är ganska ensam om detta när jag läser kommentarerna på din blogg…

    Ha det,

    Tomasz Striner

    Svara
  4. Tove Lundin

    Tack Tomasz för ditt tips!
    Tråkigt att du finner det stötande att jag är stolt över mina prestationer i livet. Det mesta har min mamma och pappa sagt till mig, lite har jag kommit på själv – det måste jag ändå erkänna!

    Här kommer ett tips till dig: försök att de det som att jag skriver min blogg för att uppmuntra andra att tro på sig själva och att beskriva sig på det sätt jag beskriver mig själv. Det saknas sådana bloggar, enligt mig. Kanske är folk rädda för att få kommentarer likt din. Men det är inte jag rädd för. Och jag är inte ett med min”sjukdom”.

    Mitt budskap handlar inte om att jag är Guds gåva utan om att alla är det.
    Ditt budskap är att man inte får tycka om sig själv utan man ska låta andra beskriva ens positiva sidor.
    Ha det!

    Svara
  5. Tomasz Striner

    Jag har aldrig skrivit att det ät stötande att vara stolt över sin positiva sidor. Istället har jag velat sätta fingret på att vi har olika sätt att se hur man ska beskriva sina positiva sidor. Själv tycker jag att om man har gjort något bra så räcker detta i sig. Låt dina handlingar berätta om vem du är, något som blir allt ovanligare idag. Det finns exempelvis alldeles för många som drar till med rena lögner om sig själv då de ska beskriva vad de anser vara deras positiva sidor, exempelvis vid anställningsintervjuer: http://www.campus.se/Karriartips/Intervjun/Articles/En-av-fem-arbetssokande-ljuger.

    När det kommer till lovord så känns de som bäst när de kommer från främlingar som endast behöver bedöma ens handlingar och inte ta ställning till hur detta påverkar ev relationer. Det känns härmed främmande för mig att mina föräldrar skulle ta fram mina bra sidor för mig.

    Livet har lärt mig att det är sällan man i Sverige kan få en konstruktiv kritik över vad man gör. Oftast får man att man är bra, duktig etc. Vad lär man sig av detta?

    Svara
    • Tove Lundin

      Jag har ibland jättesvårt att ta kritik. Kan bli överdrivet ledsen, därför övar jag mig. Men konstruktiv kritik känns lättare och det tycker jag du är bra på att ge. Så det gjorde inte ont, jag håller bara inte med om att ditt sätt att tänka är relevant just här.

      Och när jag förstår hur du tänker ser jag såklart att det blir ”jobbigt att läsa”. Jag har ju både utnämnt mig till vinnare av Nobelpriset i litteratur och utropat mig till statsminister. Det är en medveten jargong jag har och som jag tänker fortsätta med. Ingenting jag använder mig av i en anställningsintervju.
      Självklart är du välkommen att läsa. Men låt oss välja våra strider.

      Svara
  6. Tomasz Striner

    Fortsätt med din jargong, om du anser den visar dig rätt och är det bästa för dig. Hade varit intressant vad din jargong har lett till för dig själv, din karriär och din omgivning. Om den är positiv så utveckla den vidare, om inte kan det vara värt att överväga om det finns andra jargonger som kan vara bättre. Det är dock givetvis Du som bestämmer.

    För egen del har jag valt att ha en återhållen attityd i min syn på mig själv. Kanske på grund av min karaktär som blandats upp med livserfarenhet?

    Svara
  7. Tove Lundin

    Jag vet ju nu att det inte är jag som bör bedöma mig, min omgivning, uppblandade livserfarenheter och karriär – så det blev som en kuggis! Jag har mycket att jobba på med mitt självförtroende, har svårt att se att andra tycker om mig och att mitt arbete är bra, även om andra bedyrar att så är fallet. Något man kan läsa mellan raderna på bloggen.

    Jag använder mig av olika jargonger beroende på om jag skriver en politisk text, reportage eller på min blogg, men det förstår du ju säkert. Min erfarenhet som journalist är dock att man tjänar på att ta för sig, något jag måste öva på.

    Det finns något lustigt och paradoxalt med personer som skryter om att de är ödmjuka inför beskrivningen av sig själva, gärna på andras bekostnad. De är nog de enda som irriterar sig på min jargong här, resen ser bakom fasaden. Så tror jag.

    Svara
  8. Tomasz Striner

    Jag har svårt med att förstå vad du menar med personer som beskriver sig som ödmjuka på andras bekostnad? Ge ett exempel eller utveckla ämnet vidare.

    Du behöver bara bry dig om vad andra tycker om du har fel. Detta sätt att hantera sin omgivning ställer stora krav på din självinsikt, men ger dig också ett större självförtroende.

    Oftast är det när vårt ord gäller något annat än oss själva som vi visar på vår karaktär och rätta jag. Det är alltför många idag som nöjer sig med att hålla med en grupps tankar och inte sticka ut hakan. I vårt land kostar detta heller inget utan gör att man smälter in gruppen, vilket är bra både för en själv och ens möjligheter för att klättra på karriärstegen. Få är dem som kan gå som ”kärring mot strömmen” i viktiga frågor som kostar på att föra fram.

    Tror själv att jargonger är ett sätt att förvilla sig själv och den karaktär vi födds med och endast i syfte att för omgivningen dölja vårt sanna jag. Det bästa och svåraste är att vara sig själv. I den svåra balansakt som detta innebär tror jag att ärlighet, ödmjukhet och förmåga till att ta in omgivningen är avgörande.

    Svara
  9. Tomasz Striner

    Liten rättelse:

    Tror själv att jargonger är ett sätt att förvilla sig själv och den karaktär vi födds med. Jargonger används endast i syfte att för omgivningen dölja vårt sanna jag, vilket inte altid behöver vara fel. Vill man nå fram till folk (observera att detta skiljer sig från att nå ut ut till folk) är det bästa och svåraste att vara sig själv. I den svåra balansakt som detta innebär tror jag att ärlighet, ödmjukhet och förmåga till att ta in omgivningen är avgörande.

    Svara
  10. nathalie

    älskar när du skriver saker som man förstår 🙂 lever själv med adhd och ska utredas för bipolär, uppförs backe motvind och kallas dum, är nåt jag verkligen känner igen, att tomas får känslan av att du är guds gåva till mänskligheten känns lite konstigt, men vi alla är ju fucked up på egna sätt. RIOT

    Svara
  11. Barbro

    Jag har en fråga till dig Tomasz. Vart vill du komma med dina inlägg? Det här är en blogg som många med NPF-diagnoser och deras anhöriga hittat till och blivit hjälpta av. Du har naturligtvis rätt att tycka och tänka fritt men jag anser inte att du bidrar till det som den här bloggen och dess kommenterare är här för.

    Det skulle vara intressant att veta din bakgrund, varför du hittade hit och om du blir hjälpt på något sätt genom att läsa bloggen och dess kommentarer.

    Hälsningar
    Barbro
    Stolt bokstavsvuxen

    Svara
  12. Tomasz Striner

    Barbro. Eftersom jag i motsats till dig inte är anonym som du går jag inte ut med min bakgrund. Du får gärna gå ut med din egen bakgrund när du inte är anonym, Jag har inte haft ngt med dig att göra men du har ändå tydligen blandat dig det jag skrivit. Vad du bidrar med i denna blogg låter jag andra avgöra.

    Jag blir inte hjälpt av att läsa denna blogg, däremot fattar jag vissa saker bättre. Hoppas att du kan sluta reta dig på detta…

    Svara
  13. Barbro

    Nu har du missuppfattat mig. Jag retar mig inte alls på dig. Men nu undrar jag bara varför du är här om du nu inte blir hjälpt av bloggen? Vad är syftet med att vara här och kommentera? Du svarade inte heller på min fråga i förra inlägget. Vart vill du komma med dina inlägg?

    Jag är anonym här. Men de flesta här vet vem jag är. Jag väljer bara att vara oanonym när det passar mig.

    Svara
  14. Tove Lundin

    Där har du ett exempel, Tomasz: ”Däremot fattar jag vissa saker bättre”. Ödmjukt? Empatiskt?
    Eller ”Brist på ödmjukhet inför beskrivningen av sig själv är något vanligt förekommande i vårt personfixerade samhälle” och sedan: ”För egen del har jag valt att ha en återhållen attityd i min syn på mig själv. Kanske på grund av min karaktär som blandats upp med livserfarenhet?”
    Du får dig själv att framstå som Guds gåva till en personfixerad värld – låt andra stå för den beskrivningen. Läs gärna mina 2000 kommentarer. Kanske de kan få stå för någon slags beskrivning av mig och hur jag når fram till andra?

    Svara
  15. Tomasz Striner

    Jag har inte förklarat vilka saker jag fattar bättre eller var de leder mig, ändå ser du det som ngt negativt. Fördomar är ett bra ord på detta.

    Ha en underbar dag på dig och förlåt mig för att jag tog mig tid att läsa din blogg och kommentera på det du skrivit..

    Barbro, förlåt att jag svarade på det du skrivit. Fortsätt med din anonymitet där bara utvalda vet vem du är.
    /Tomasz Striner

    Svara
  16. Tove Lundin

    Jag önskar att jag kunde förstå hur du tänker, Tomasz och jag ska försöka.
    Världen vore en bättre plats om vi kunde förstå varandra bättre, huvudsaken är att man respekterar varandra, tycker jag.
    Hoppas att du mår bra Tomasz och att du också har en underbar dag!

    Svara
  17. Tomasz Striner

    Man förstår oftast det man vill förstå.

    För mig är inte respekt något avgörande utan jag nöjer mig med ordet tolerans. Att respektera betyder att hålla med och tycka om. Tolererar det gör man med sådant som man varken tycker om eller håller med om. Tydlighet på detta område är ngt som kunde underlätta kontakten med människor, enligt mig.

    Som avslutning på vår lilla debatt kring Jaget:

    Jag mår helt ok och blir inte sur om du har en annan uppfattning än mig. Tvärtom, det får mig att fatta vissa saker bättre…

    Svara

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *