Startsida Mind Minds logotyp i orange.

Sammanfattning

Under 1990-talet fördubblas eller tredubblas förekomsten av psykiska besvär, som ångest och oro, bland unga i Sverige. Det finns ingen entydig förklaring till utvecklingen. Mot denna bakgrund har utvecklingen av psykisk hälsa bland unga analyserats.

Analysen utgår från WHO:s definition av psykisk hälsa som ”ett tillstånd med mentalt välbefinnande där varje individ kan förverkliga de egna möjligheterna, kan klara av vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och kan bidra till det samhälle hon eller han lever i”. Genomgången tyder på att den psykiska hälsan bland unga har förbättrats under de senaste decennierna.

Utvecklingen av psykisk ohälsa och av psykisk hälsa förefaller således vara paradoxal. En förklaring kan vara att psykiska besvär, som inte är så omfattande att de kvalificerar för en psykiatrisk diagnos, visserligen medför lidande men även kan vara till hjälp för individen till att anpassa sig till en yttre situation vilket i sin tur kan minska risken för allvarliga konsekvenser.

En annan förklaring kan vara en polarisering i samhället med förbättrade levnadsvillkor för majoriteten och förbättrad psykisk hälsa som följd, medan en mindre grupp fått en relativt försämrad situation.

Inledning

Sedan slutet av 1990-talet har ökad psykisk ohälsa bland ungdomar i Sverige fått uppmärksamhet.

Att det funnits en ogynnsam utveckling konstateras i en statlig utredning år 2006 (1), Kungliga vetenskapsakademin fastslår 2010 att en ökning av psykiska besvär verkligen skett (2) och en jämförelse mellan Sverige och de övriga nordiska länderna samt Nederländerna tyder på att den ogynnsamma utvecklingen varit specifik för Sverige (3).

Ökningen förefaller främst att skett på 1990-talet för att efter år 2000 ligga kvar på en högre nivå (4). Ökningen förefaller främst gälla besvär som oro och nedstämdhet medan det allvarligaste uttrycket för psykiska problem, självmord, inte har ökat (5).

Fortfarande finns ingen entydig förklaring till ökningen av psykiska besvär vilket gör det befogat att sätta in utvecklingen i bredare sammanhang. Ökningen gäller ”psykisk ohälsa”, tillstånd som brukar definieras som psykiska besvär som inte är så omfattande att de kvalificerar för en psykiatrisk diagnos (6). De undersökningar som finns tyder inte på att förekomsten av psykiatriska diagnoser har ökat bland unga i Sverige (7).

Ett alternativt sätt att analysera frågan är att studera förekomsten av ”psykisk hälsa”. WHO definierar psykisk hälsa som ”ett tillstånd med mentalt välbefinnande där varje individ kan förverkliga de egna möjligheterna, kan klara av vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och kan bidra till det samhälle hon eller han lever i” (Mental health is a state of well-being in which an individual realizes his or her own abilities, can cope with the normal stresses of life, can work productively and is able to make a contribution to his or her community) (8).

Psykisk hälsa utgör således något mer än avsaknad av psykiska problem eller psykisk sjukdom. Ett flertal institutioner har antagit WHO:s definition; i Sverige, Sveriges kommuner och landsting (SKL) (6), i Europa Europakommissionen (9), och i USA CDC (Centers for Disease Control, CDC) (10).

Förekomsten av ”psykisk hälsa” är delvis oberoende av förekomsten av psykiska besvär. Situationen för en flicka som går i gymnasiet får illustrera detta.

Hon upplever studierna som ansträngande och känner sig inte sällan orolig för att inte kunna prestera så bra som hon önskar. Om hon skulle svara på frågor om psykisk ohälsa skulle hon troligen klassificeras som en person med ”psykisk ohälsa”. Samtidigt presterar hon så bra i skolan att hon räknar med att kunna utbilda sig till det yrke hon önskar, att bli sjuksköterska. Det är därför realistiskt att hon kommer att kunna ”arbeta produktivt och kan bidra till det samhälle hon eller han lever i”. Trots att hon upplever studierna som ansträngande är hon på fritiden verksam i en frivilligorganisation som ger stöd till utsatta ungdomar. Hon känner sig på det hela taget nöjd med sitt liv, trots att hon av och till känner sig orolig.

Enligt WHO-definitionen förefaller hon ha en god psykisk hälsa samtidigt som hon också lider av ”psykisk ohälsa”. Avsikten med denna artikel är att försöka klargöra trenden över tid för förekomst av ”psykisk hälsa” bland ungdomar i Sverige och jämföra den med den ogynnsamma trenden för ”psykisk ohälsa”.

Begrepp

WHO:s definition innehåller två aspekter som har olika karaktär, individens upplevelse av välbefinnande och individens liv där hen förverkligar de egna möjligheterna. För att särskilja dessa aspekter är det ändamålsenligt att använda två grekiska begrepp, hedoni, som kommer från grekiskans ”hedone”, njutning, lustkänsla och eudaimoni som kommer från grekiskans ”eu”, god, och ”daimōn”, ande (11). Hedonisk hälsa motsvaras av känslan av lycka och av välbefinnande. Positiv psykologi är ett kunskapsområde som har fokus på hedonisk hälsa (12).

Begreppet eudaimoni har ett annat ursprung. Det utgår från Aristoteles filosofi, särskilt Aristoteles Nicomacheanska etik (13). Aristoteles ansåg att olika företeelser har sanna funktioner. Ett öga är bara ett gott öga om ögat gör att det går att se, eftersom ögats funktion är att ge syn. Aristoteles menade att varje människa har jämförbara sanna funktioner som är specifika för den enskilda människan.

Aristoteles ansåg därför att en människa lever ett sant liv om hen använder och utvecklar de förmågor hen har tillgång till. Eudaimoni är således inte en känsla utan anger istället karaktären på de aktiviteter individen utför. Denna uppfattning ligger nära WHO:s definition som anger att  individen har god mental hälsa om hen ”kan förverkliga de egna möjligheterna, kan klara av vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och kan bidra till det samhälle hen lever i”.

Uppfattningen om balansen mellan hedoniska och eudaimoniska aspekter är kulturellt betingad. I Europa och Nordamerika betonas ofta känslan av välbefinnande, dvs. hedoniska aspekter.

I Ostasien däremot betonas istället eudaimoniska aspekter, särskilt vikten av att individen uppfyller sina sociala roller, helt oavsett om detta leder till känsla av välbefinnande eller ej (14, 15). I Europa och Nordamerika uppfattas det som önskvärt att känna välbefinnande i så stor utsträckning som möjligt.

I Ostasien däremot uppfattas det som normalt att känslan av tillfredställelse växlar med känsla av att vara nedstämd och orolig. Gemensamt för kulturerna både i Väst och Ost är att psykisk hälsa både innefattar hedoniska och eudaimoniska aspekter.

Det är endast proportionerna mellan dessa aspekter som varierar.

Mätmetoder som ansluter till who:s definition av mental hälsa

Ett frågeinstrument som börjat användas i Sverige för att mäta hedoniska och eudaimoniska aspekter bland unga är Mental Health Continuum – Short form (MHC-SF) (16, 17). Internationellt är de tre mest citerade metoderna utvecklade av Carol Ryff i USA (18, 19), av Felicia Huppert i Storbritannien (20, 21) och av den arbetsgrupp i Storbritannien som utvecklat Warwick-Edinburgh Mental Well-being (WEMWBS) skalan (22).

Tyvärr finns inga studier publicerade där dessa mätmetoder används på svenska ungdomar vid upprepade tillfällen över tid. Det går dock att analysera utvecklingen med hjälp av undersökningar som separat klargjort hedoniska och eudaimoniska aspekter av psykisk hälsa. De flesta studier gäller inte ungdom utan enbart vuxna. Om förekomsten av psykisk hälsa är liknande bland ungdomar som i befolkningen i stort går det dock att anta att trenden över tid också gäller ungdomar.

Hedonisk hälsa

Det finns ett stort antal undersökningar som skattar hedonisk hälsa. En sådan undersökning genomförs av Eurostat där individer i medlemsländerna får två frågor, om de känner sig nöjda med livet och om de känt sig lyckliga under de föregående fyra veckorna (23).

Nöjd med livet

I Eurobarometern sammanställer Eurostat uppgifter om andelen som anger att de är mycket nöjda med livet (24). I Sverige har andelen som är mycket nöjda gradvis ökat, från 40 procent år 1995 till 48 procent vid den senaste undersökningen år 2015. Skillnaderna mellan olika åldrar är relativt små. Sverige är ett av de länder där störst andel känner sig nöjda med livet.

Eurostats undersökning inom EU-28 gör det möjligt att påvisa samband mellan sociala förhållanden och individuell livstillfredställelse. De individer som visar högst livstillfredställelse är sammanboende par med barn, jämfört med ensamstående, de som har arbete, jämfört med de som inte har arbete, de som arbetar heltid jämfört med de som arbetar deltid, de som studerar jämfört med de som förvärvsarbetar, de som har hög inkomst jämfört med låg inkomst, de som har lång utbildning jämfört med personer med kort utbildning, de som har goda sociala nätverk jämfört med de med svaga sociala nätverk och de som har god fysisk hälsa jämfört med de med dålig fysisk hälsa.

När befolkningarna i olika länder jämförs med varandra påvisas liknande samband. Således är det vanligare att vara nöjd med livet i länder med hög BNP per capita, låg andel fattiga och låg andel hushåll med arbetslöshet.

Andra studier visar på samband mellan god hedonisk psykisk hälsa och låg ojämlikhet i inkomster, väl utvecklade sociala välfärdssystem, väl utvecklad demokrati, inriktning på frihet för den enskilda individen och väl utvecklat förtroende människor emellan (socialt kapital) (25). Det föreligger också korrelation med ekonomisk öppenhet, ett gott affärsklimat (26) och tilltro till de politiska ledarna (27). Betydelsen av utbildningsnivå är oklar (26).

Känt sig lycklig

I studien World Values Survey har ett urval av svenskar fått svara på frågor om känsla av lycka åren 1981–84, 1994–98, 1999–2004, 2005–09 samt 2010–14. Vid den första undersökningen 1981–84 angav 31 procent i åldrarna upp till 29 år att de känt sig mycket lyckliga. Trettio år senare år 2010–14 har denna andel stigit till 41 procent (28). Även i åldrarna över 29 år har i Sverige andelen som känner sig mycket lyckliga stigit. I andra länder, som exempelvis USA, har inga väsentliga förändringar skett under motsvarande tidsperiod (29).

Eurostat sammanställer uppgifter om andelen som känt sig lyckliga största delen av tiden under de föregående fyra veckorna (23). Sverige är ett av de länder inom EU-28 där flest känt sig lyckliga.

Här finns en tydlig variation med ålder med flest lyckliga i ålder 16–24 år och minst andel bland de allra äldsta. I en annan europeisk studie, som genomförs av Eurofound, sammanställs uppgifter om andel som känt sig lyckliga i olika länder (30). Också i denna studie är andelen lyckliga hög i Sverige. Under perioden 2003–2011 sker inga väsentliga förändringar.

Inte oväntat finns tydliga samband mellan livstillfredställelse och upplevd lycka. De faktorer som påverkar livstillfredsställelse verkar också påverka upplevelse av lycka. Exempelvis upplever de som har förvärvsarbetet både bättre tillfredställelse med livet och mer lycka.

Samlad bedömning

Förekomsten av hedonisk hälsa bland unga förefaller inte markant skilja sig från den som gäller i andra åldrar. Trenden över tid har varit gynnsam. De samband som påvisats mellan hedonisk hälsa och olika sociala faktorer tyder på att det som gynnar hedonisk hälsa också gynnar fysisk hälsa. Således förefaller exempelvis goda materiella resurser och tillgång till arbete både främja god hedonisk hälsa och god fysisk hälsa.

Eudaimonisk hälsa

Meningsfullhet

I Eurostats undersökning inom EU-28 ingår en fråga om livet känns meningsfullt (23). Frågan avspeglar aspekter av eudaimonisk hälsa. I Sverige anger 60 procent att livet känns mycket meningsfullt. Endast i fyra andra länder inom EU-28 är andelen högre. I åldrarna under 75 år är skillnaderna mellan olika åldersgrupper obetydliga.

I undersökningen European Quality of Life Survey finns andra frågor som avspeglar eudaimoniskhälsa (30). En relevant fråga har studerats vid upprepade tillfällen under perioden 2003–2012.

Frågan gäller optimism inför framtiden. I Sverige uppgav 85 procent att de var optimistiska, både år2003 och år 2012. Andelen optimistiska i Sverige är som högst i åldern 18–24 år. Endast i två andraländer inom EU-28 (Danmark och Tyskland) är andelen optimistiska ungdomar högre.

Skola och arbetsliv

En viktig aspekt av den eudaimoniska hälsan är att kunna ”arbeta produktivt och bidra till det samhälle hon eller han lever i”. I åldrarna 15–24 år innebär det att studera, förvärvsarbeta eller att praktisera. I åldern 15–18 år studerar de flesta. I OECD:s s.k. PISA undersökningar finns uppgifter om 15-åriga elevers engagemang i skolan (31). En fråga gäller andelen elever som kommit för sent till skolan under de två veckor som föregick undersökningen.

Denna andel har i Sverige stigit under perioden 2003–2012 vilket tyder på ett sjuknande engagemang. Baserat på sex olika frågor ingår även ett index för elevernas känsla av tillhörighet till skolan. Enligt detta index har känslan av tillhörighet till skolan sjunkit i Sverige under perioden 2003–2012. Enligt ytterligare ett index skattas attityderna till skolan, baserat på fyra andra frågor.

Också enligt detta index har attityderna till skolan blivit mer negativa under perioden 2003–2012. Uppgifterna från PISA stämmer med uppgifterna i de undersökningar av attityder till skolan som Skolverket genomför (32). Från år 1993 stiger andelen elever som anger att de bryr sig mycket eller ganska mycket om skolarbetet. Därefter börjar andelen som bryr sig att minska. I grundskolans åk 7–9 år når andelen engagerade sitt maximum år 2006 för att därefter sjukna. Bland elever i gymnasiet kommer maximum redan år 2003.

Efter den obligatoriska skolans slut kan ungdomar i åldern 15–24 år vara aktiva på olika sätt, genom att studera, förvärvsarbeta eller praktisera.

Enligt Eurostat var i Sverige andelen aktiva ungdomar i ålder 15–24 år 2014, 92,8 procent (33). Endast i fyra andra länder inom EU-28 är andelen högre (Danmark, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland).

I Sverige har andelen aktiva i åldern 15–24 år stigit under perioden 2006–2014, från 90,7 procent år 2006. Det arbetsliv som unga i Sverige kan ta del efter 24 års ålder av är mycket inkluderade med 75 procent av befolkningen i ålder 15–65 år som har en anställning (34). Inom OECD har endast tre andra länder högre andel anställda. Andelen anställda har i Sverige varit i stort sett oförändrad sedan år 2000.

Att enbart ha ett arbete är dock inte tillräckligt för psykisk hälsa. I SCB:s arbetsmiljöundersökning ingår en fråga om de anställda upplever arbetet som mycket meningsfullt (35). I åldern 16–29 år svarade år 2000 60 procent jakande. Andelen har därefter stigit till 63 procent år 2013.

Eurostat sammanställer uppgifter som avspeglar arbetets kvalité. En sådan kvalité är i vad mån vuxna i ålder 25–64 år deltog i utbildning och träning på arbetsplatsen. I Sverige ökar denna andel från 18 procent år 2006 till 29 procent år 2013 (33). Endast ett annat land i Europa, Schweiz, har ett högre deltagande (32 procent).

Fullödig psykisk hälsa

Instrumentet Mental Health Continuum (16) har använts för att skatta psykisk hälsa bland ungdomar i Sverige i åldern 15–18 år (17). Fyrtiosex procent av ungdomarna skattas ha en fullödig hälsa, dvs. både god hedonisk och eudaimonisk hälsa.

Den skala som Felicia Huppert utvecklat skattar både hedonisk och eudaimonisk hälsa. År 2006/2007 genomfördes en undersökning i EU med detta instrument (20). De nordiska länderna samt Schweiz och Österrike uppvisar de högsta värdena. Skillnaden mellan länderna är påtagliga.

I Danmark uppvisar 41 procent en fullödig mental hälsa, dvs. både god hedonisk och eudaimonisk hälsa, medan endast 9 procent i Portugal nådde denna nivå. I Sverige uppvisade 23 procent fullödig psykisk hälsa.

Utfall med den s.k. WEMWBS skalan, som innefattar både hedoniska och eudaimoniska aspekter, har studerats i en brittisk population (22). Den psykiska hälsan förefaller att variera obetydligt mellan olika åldrar. Bättre hälsa påvisas bland anställda, jämfört med arbetslösa, sammanboende jämfört med ensamstående, högutbildade jämfört med lågutbildade, och bland höginkomsttagare jämfört med låginkomsttagare.

Samlad bedömning

Uppgifter om utvecklingen av ungdomars eudaimoniska hälsa över tid i Sverige är mycket ofullständiga. Eftersom det inte förefaller finnas systematiska skillnader mellan olika åldrar går det dock att använda uppgifter som gäller för befolkningen som helhet.

I stort förefaller olika aspekter av eudaimonisk hälsa vara bättre i Sverige jämfört med i de flesta andra länder i Europa och trenden över tid förefaller också vara gynnsam. Det tydliga undantaget är utvecklingen av ungdomars attityder till skolan som i Sverige försämrats under perioden 2003–2012. Denna utveckling har gått parallellt med försämrade skolprestationer (31).

Diskussion

Genomgången tyder på att den psykiska hälsan bland unga förbättrats eller varit oförändrad under det senaste eller de senaste decennierna. Denna trend är motsatt trenden för psykisk ohälsa där besvären ökat under samma period. Bilden förefaller vara paradoxal. Tre tänkbara förklaringar är följande.

Den första är att de uppgifter som finns om trenden för psykisk hälsa är ofullständiga. Flera undersökningar täcker endast perioden efter år 2000. En viktig studie som World Values Survey täcker dock hela perioden sedan 1981. Där påvisas en markant ökad andel som uppger att de känner sig lyckliga. Detta talar emot att brist på studier skulle vara huvudförklaringen till paradoxen.

En andra förklaring är psykisk ohälsa, dvs psykiska besvär som ängslan och oro, visserligen medför obehag men samtidigt kan vara adaptiva, dvs. underlätta för individen att anpassa sig till en aktuell situation. Det går att se en analogi med kroppens förmåga att känna fysisk smärta. Den fysiska smärtan är obehaglig samtidigt som den hjälper oss att reducera risken för allvarliga skador.

Således, om en person saknar förmåga att känna smärta kan hen vid kontakt med heta föremål lätt få svåra brännskador eftersom hen alltför sent registrerar faran.

En förutsättning för att obehagliga psykiska besvär ska vara till nytta är att individen känns vid besvären, försöker förstå orsakerna och gör något åt problemet. Under de senaste decennierna har vi i samhället främjat en öppen attityd till psykiska problem och sökt undanröja stigma mot att söka vård. Det är möjligt att detta avspeglas i att individer nu är mer benägna att tillstå psykiska problem.

Detta kan också vara en viktig förklaring till att allt fler unga söker vård för psykiska problem (36), trots att det saknas studier som visar att förekomsten av psykiatrisk diagnoser i befolkningen har ökat (7).

Den skillnad som finns mellan könen talar för att det kan vara ändamålsenligt att kännas vid psykiska besvär. Flickor och kvinnor anger dubbelt så ofta som pojkar och män att de har olika former av psykiska besvär. Samtidigt är könsskillnaden den omvända för den allvarligaste konsekvensen av psykiska problem – självmord. När kvinnor talar om sina psykiska problem och söker hjälp för dessa kan det bidra till att reducera risken för självmord.

Det ökade antalet sjukskrivningar för psykiska problem medför självfallet ett ekonomiskt problem för samhället som helhet (37). Det går att tolka ökningen som tecken på försämrad psykisk hälsa.

En alternativ tolkning är att sjukskrivning är en av de metoder individer använder för att klara av påfrestningar. En svensk studie tyder också på att de som undviker att sjukskriva sig, trots hälsoproblem, i framtiden löper ökad risk för ohälsa (38).

Att kännas vid psykiska problem kan således vara ändamålsenligt. Detta innebär dock inte självfallet att sjukskrivning är den bästa metoden för att hantera psykiska svårigheter.

En tredje tänkbar förklaring till paradoxen är en polarisering med förbättrade levnadsvillkor för majoriteten, med förbättrad psykisk hälsa som följd, medan en mindre grupp, exempelvis de ungdomar som inte klarat gymnasiet, fått en relativt försämrad situation. Utvecklingen med ökade sociala skillnaderna i hälsa bland yngre ger stöd för en sådan förklaring (39). En möjlig orsak till en ökad polarisering är förändringar av arbetsmarknaden där tillgång till låg- och medelkvalificerade arbeten minskar medan tillgången till kvalificerade arbetsuppgifter ökar (40).

Den fysiska hälsan har sedan lång tid förbättrats (41). Utvecklingen för psykisk hälsa, definierad enligt WHO, förefaller också utvecklas gynnsamt. Det är liknande faktorer som påverkar fysisk och psykisk hälsa, exempelvis tillgång till arbete, sociala kontakter och ekonomiska resurser. Att fysisk och psykisk hälsa utvecklas i samma riktning är därför begripligt. Utvecklingen av psykiska besvär, som inte kvalificerar för en psykiatrisk diagnos, är dock en annan. Detta tyder på att beskrivning av  trender för psykisk ohälsa behöver kompletteras med beskrivning av trenden för psykisk hälsa.

Källor

1. Bremberg S, Haeggman U, Lager A. Ungdomar, stress
och psykisk ohälsa. Analyser och förslag till åtgärder.
SOU 2006:77. Stockholm: Utbildnings- och kulturdepartementet;
2006.
2. Kungliga Vetenskapsakademien. State of the Science
Konferens Uttalande: Trender i barns och ungdomars
psykiska hälsa i Sverige 12–14 april 2010. Stockholm:
Kungl. Vetenskapsakademien, 2010.
3. Bremberg S. Mental health problems are rising more
in Swedish adolescents than in other Nordic countries
and the Netherlands. Acta Paedicatrica. 2015;Accepted
for publication 2015-06-05.
4. Folkhälsomyndigheten. Skolbarns hälsovanor i Sverige
2013/14. Stockholm: Folkhälsomyndigheten, 2014.
5. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker. 2015.
Access Date:[2015-10-14]. URL: http://www.socialstyrelsen.
se/statistik/statistikdatabas/dodsorsaker.
6. Sveriges Kommuner och landsting. Psykisk hälsa. 2014.
Access Date:[2014-04-01]. URL: http://www.skl.se.
7. Bremberg S, Dalman C. Begrepp, mätmetoder och förekomst
av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska
Sven Bremberg
28
tillstånd hos barn och unga. Stockholm: Forte, 2015.
8. World Health Organisation. Mental health: strengthening
our response. 2014. Access Date:[2014-10-30].
URL: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs220/
en/.
9. European Commission. Green paper. Improving the
mental health of the population. Towards a strategy
on mental health for the European Union Brussels:
European Commission; 2005.
10. Centers for Disease Control and Prevention. Mental
Health Basics. 2013. Access Date:[2014-04-07]. URL:
http://www.cdc.gov/mentalhealth/basics.htm.
11. Keyes CL, Annas J. Feeling good and functioning well:
Distinctive concepts in ancient philosophy and contemporary
science. The Journal of Positive Psychology.
2009;4(3):197-201.
12. Seligman ME, Csikszentmihalyi M. Positive psychology:
An introduction. American Psychologist. 2000;55(1):5-14.
13. Aristoteles. Nicomachean ethics / translated and edited
by Roger Crisp. Cambridge: Cambridge Univ. Press; 2000.
14. Lu L, Gilmour R. Culture and conceptions of happiness:
individual oriented and social oriented SWB. Journal of
Happiness Studies. 2004;5(3):269-91.
15. Suh E, Diener E, Oishi S, Triandis HC. The shifting basis
of life satisfaction judgments across cultures: Emotions
versus norms. Journal of Personality and Social Psychology.
1998;74(2):482.
16. Petrillo G, Capone V, Caso D, Keyes CM. The Mental
Health Continuum–Short Form (MHC–SF) as a Measure
of Well-Being in the Italian Context. Social Indicators
Research. 2015;121(1):291-312.
17. Söderqvist F. Ungas psykiska hälsa. Vad är psykisk hälsa
och hur kan den mätas vid epidemiologisk bevakning?
2015. Access Date:[2015-10-10]. URL: http://www.ltv.se.
18. Ryff CD. Happiness is everything, or is it? Explorations
on the meaning of psychological well-being. Journal of
personality and social psychology. 1989;57(6):1069.
19. Ryff CD, Keyes CLM. The structure of psychological
well-being revisited. Journal of personality and social
psychology. 1995;69(4):719.
20. Huppert FA, So TT. Flourishing Across Europe: Application
of a New Conceptual Framework for Defining
Well-Being. Soc Indic Res. 2013;110(3):837-61.
21. Huppert FA, Whittington JE. Evidence for the independence
of positive and negative well-being: implications
for quality of life assessment. British journal of health
psychology. 2003;8(Pt 1):107-22.
22. Tennant R, Hiller L, Fishwick R, Platt S, Joseph S, Weich
S, et al. The Warwick-Edinburgh Mental Well-being
Scale (WEMWBS): development and UK validation.
Health and quality of life outcomes. 2007;5:63.
23. Eurostat. Quality of life: facts and views. Luxembourg:
Publications Office of the European Union, 2015.
24. Eurobarometer. Public Opinion. 2015. Access
Date:[2015-10-12]. URL: http://ec.europa.eu/COMMFrontOffice/
PublicOpinion/.
25. Jorm AF, Ryan SM. Cross-national and historical differences
in subjective well-being. International journal
of epidemiology. 2014;Online Feb 28.
26. Bjørnskov C, Dreher A, Fischer JA. Cross-country
determinants of life satisfaction: Exploring different
determinants across groups in society. Social Choice
and Welfare. 2008;30(1):119-73.
27. Helliwell J. Well-Being and Social Capital: Does
Suicide Pose a Puzzle? Social indicators research.
2007;81(3):455-96.
28. World Values Survey Association. World Values Survey
1981-2008. Online Data Analysis. 2015. Access Date:[2015-
09-01]. URL: http://www.worldvaluessurvey.org.
29. Blanchflower DG, Oswald AJ. International happiness:
A new view on the measure of performance. The Academy
of Management Perspectives. 2011;25(1):6-22.
30. Eurofound. European Quality of Life Surveys (EQLS).
2015. Access Date:[2015-10-16]. URL: http://www.eurofound.
europa.eu/european-quality-of-life-surveys-eqls.
31. OECD. Programme for International Student Assessment
(PISA). 2015. Access Date:[2015-10-16]. URL: http://
www.oecd.org/pisa/.
32. Skolverket. Attityder till skolan 2009. Stockholm:
Skolverket, 2010.
Tema: Ungas psykiska hälsa
29
33. Eurostat. Eurostat statistics. 2015]. URL: http://
ec.europa.eu/eurostat/data/database.
34. OECD. OECD. Statsextracts. 2015. Access Date:[2015-
09-01]. URL: http://stats.oecd.org.
35. Statistiska Centralbyrån. Arbetsmiljöundersökningen.
2015. Access Date:[2015-10-12]. URL: http://www.scb.se.
36. Wirehn A-B, Andersson A, Dalman C, Bokström T. Barn
och ungas psykiska ohälsa. Epidemiologisk kartläggning
av diagnosregistrering i Region Östergötland och
Stockholms läns landsting. Stockholm: Sveriges Kommuner
och Landsting, 2015.
37. Försäkringskassan. Sjukfrånvarons utveckling. Delrapport
2, år 2014. Stockholm: Försäkringskassan 2014.
38. Gustafsson K, Marklund S. Consequences of sickness
presence and sickness absence on health and work
ability: a Swedish prospective cohort study. International
journal of occupational medicine and environmental
health. 2011;24(2):153-65.
39. Socialstyrelsen. Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1991–
2012. 2013.
40. Adermon A, Gustavsson M. Teknisk utveckling och
jobbpolarisering. SNS Analys nr 28. Stockholm: SNS –
Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, 2015.
41. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsan i Sverige Årsrapport
2014. 2014.

Om artikeln

Denna artikel publicerades ursprungligen i Tidningen Mind, nr 4, 2015.

Bild på Sven Bremberg, styrelseledamot

Sven Bremberg, styrelseledamot

Artikeln är författad av Sven Bremberg, docent, läkare och tidigare lektor vid Institutionen för Folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet.