Jag är jag

Jätteviktigt!!

Gårdagen blev fin. Jag tvingade mig iväg, min idé verkar tydligen fungera.. Vi hittade ett mysigt ställe och jag beställde en lyxig alkoholfri drink (med mycket socker = sugar rush = jätteskoj).

Men i dag blev det totalstopp. Att ta tunnelbanan, bussen, bli hämtad med bil och slutligen gå på födelsedagsfest där man dessutom behövde sova över blev bara för mycket! Jag var nu i ett mycket klämt läge. Min första ursäkt var att klockan var 11.13. Hade den varit 10.13 skulle det inte bli stressigt alls, men nu var det faktiskt omöjligt, försökte jag förklara. Okej, sa min pojkvän bara (han är så fin).

Jag fortsatte ändå med ursäkter, jag hade lite ont i ögat, kände mig trött och – så kom jag på det – jag behövde dammsuga! Dammsuga var plötsligt det absolut viktigaste i hela världen. Så jag slet fram dammsugaren, jag tror aldrig jag har dammsugit så noga, medan jag mumlade att nu skulle jag nog inte hinna.. Hejdå, sa min pojkvän och gick.

Va! Jag som så gärna ville gå på fest! Världen raserades, universum kollapsade, jag ville ju följa med!

Det klassiska vore nu att bara sitta hemma och ha tråkigt, för att straffa mig själv. Jag är bra på att straffa mig själv. Men det är nu självvalidering kommer in. Jag berättade lite om det här. Gör gärna likadant om du är i samma situation, här är mitt bidrag:

Det är jobbigt för mig att planera Tove. Men jag gör mitt bästa. Jag har jobbat hela veckan och behöver gå ner i varv. Om jag inte gör det kommer jag må dåligt, jag behöver vara hemma lite och ta det lugnt.

Jag förlåter mig själv för att jag inte kunde följa med på kalas. Jag är inte nonchalant eller taskig. Jag är jag. Se nu till att hitta på något som gör mig glad istället!

Jag är jag och jag älskar mig!