Att leta

Jag letar alltid efter någonting, ibland efter mig själv. Inte  fysiskt, så illa är det inte ännu. Men var är den som rörde sig snabbt både fysiskt och mentalt och som orkade? Var är hon? Och var är mina skor? En står så ordentligt under sängen, men ensam är den värdelös. Jag har en ovana att sparka av mig skorna när och var som helst, men har jag gått omkring hemma med bara en på? Är det i så fall tecken på begynnande demens? Många frågor utan svar. I strumplästen med vänsterskon i handen går jag på spaning under stolar och soffor, bland andra skor och till slut även i badrummet. Ingen sko.  Till slut hittade jag den under matbordet och funderade över vem som kunde ha gömt den där. Jag äter i köket nu när jag är ensam. Glad var jag i alla fall. Satte på mig den och såg mig om. Var hade jag lagt den jag hade i handen för en stund sedan? Jag ställde högerskon vid sängkanten och tog på mig tofflorna.