Ge en gåva

Vem tar ansvar för ungas psykiska mående i den digitala världen?

Digitaliseringen har på kort tid förändrat våra liv och i synnerhet för barn och unga som växt upp med digitala medier är det en central del av livet. Även om förekomsten av allvarliga psykiska sjukdomar inte ökat bland unga, så är det allt fler som upplever psykiska besvär. Fler än någonsin söker vård för psykisk ohälsa och tar läkemedel mot sömnstörningar och ångest. Många frågar sig vilken roll digitala medier har i denna utveckling. Kunskaperna om effekterna på ungas välbefinnande är begränsade och det finns en stor efterfrågan på klargörande forskning och rekommendationer. Mind har därför genom en kunskapsöversikt sammanställt aktuell och relevant forskning för att förstå sambanden och hur omvärlden bäst ska agera för att främja barn och ungas välbefinnande. Svaret är inte entydigt.

Sammantaget ser vi att digitala medier kan ha väldigt olika påverkan beroende på vem man är, hur man använder det, hur mycket tid man använder det och hur livet ser ut i övrigt. För sociala medier ser man en liten negativ koppling mellan tid och välbefinnande samt innehåll och välbefinnande. Sociala medier kan dock vara, och är för många, en fantastisk plattform att hålla kontakten med vänner, söka stöd och lära sig nya saker. Parallellt finns dock risken att hamna i destruktiva forum, utsättas för nättrakasserier eller fastna i stressande jämförelser. Som användare är det ofta svårt att skilja det ena från det andra eftersom de existerar sida vid sida. Man behöver bara gå till sig själv för att veta hur utmanande det kan vara.

Vad gäller datorspelande upplever många unga spel som en social och utmanande hobby och överlag har man i forskningen inte sett några negativa effekter av spelande på psykisk hälsa. Undantaget är när spelandet blir problematiskt och får negativa konsekvenser, eftersom det då kan bli del i en negativ spiral. Om spelandet blir en regelbunden flykt från problem och svåra känslor riskerar dessa att växa, vilket i värsta fall kan leda till beroendeproblem.

Ytterligare en risk som framkommer är att digital mediekonsumtion kan innebära att det tränger undan grundläggande behov som till exempel sömn och motion. Sådana faktorer som annars främjar psykiskt välbefinnande. Här behöver man som ung ofta stöd från omgivningen för att hitta hållbara vanor som tillgodoser alla ens behov. Olika barn är också olika sårbara. Det framträder en särskild sårbarhet för yngre användare och barn med existerande utmaningar (NPF, låg självkänsla, nedstämdhet, utsatthet) där behovet av stöd till ett sunt användande är särskilt viktigt.

Sammantaget så blir det tydligt att digitala medier medför både risker och möjligheter för ungas psykiska hälsa. Viss typ av användning kan stärka sociala band, stimulera lärande och engagemang. Samtidigt kan nätforum och digitala vanor i värsta fall vara en del i utvecklingen av hälsoproblem som ångest, sömnsvårigheter och nedstämdhet. Frågan är: Hur stöttar vi våra unga till ett positivt användande, som skyddar dem från riskerna? Under framtagandet av rapporten bjöd vi in till ungdomsråd där det framkom att många unga upplevde ett bristande stöd att navigera i den digitala världen. Man hade fått begränsat med information och stöd och visste i många fall inte vart man skulle vända sig vid problem. Enligt en rapport från Statens Medieråd uppger över hälften av unga att deras medieanvändande går ut över annat de hade behövt göra.

Det är ett ansvar vuxenvärlden behöver ta. I vår rapport ger vi därför förutom till unga rekommendationer till vårdnadshavare och teknikutvecklare hur man kan stötta unga till ett positivt användande. Det räcker dock inte. Vi ser ett behov av politiska beslut och juridiska ramverk som skyddar våra unga på nätet. Trots svårigheten för en nation som Sverige att ta ansvar för ett globalt fenomen som internet behöver vårt lands beslutsfattare säkerställa att den utbredda användningen bland barn och unga av digitala medier inte äventyrar deras välbefinnande utan snarare stärker dem. Varje lands beslutsfattare behöver hålla sig ajour med utvecklingen för att inte halka efter och därför vänder vi oss nu till er, politiska beslutsfattare, med följande förslag:

Inkludera psykiskt välbefinnande i läroplanen. Kunskap och färdigheter för hur man uppnår psykisk hälsa borde vara en lika självklar del av skolans undervisning som fysisk hälsa är. I denna undervisning bör man inkludera hur användning av digitala medier påverkar välbefinnandet och lära ut hälsofrämjande digitala vanor och diskutera digital etik.

Ta fram regelverk för innehållsansvar. Idag står sociala medieplattformar utanför publicistansvar och har positionerat sig som neutrala plattformar som bara förmedlar användares innehåll. Nya regelverk bör upprättas som åtminstone ger plattformarna ett delat ansvar för innehållet.

Etablera årligt multidisciplinärt digitalt forum. Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen bör ett årligt forum upprättas där beslutsfattare, ungdomar, civilsamhälle, forskare och teknikbolag träffas för att diskutera aktuella utmaningar kopplat till barn och ungas välbefinnande och digitala medier.

Granska digitala medier och dess påverkan på människors välbefinnande. En oberoende granskning /certifiering bör upprättas som utvärderar den digitala tjänstens förenlighet med barnkonventionen och som säkerställer att tekniken främjar välbefinnande, möjliggör ett balanserat användande och minimerar skadligt innehåll. Initiativ inom hållbarhetsområdet kan vara en inspiration.

Stärk skyddet mot brott online. Lagstiftning kring kränkande behandling online behöver uppdateras kontinuerligt. Likaledes behövs utökade polisresurser som kan upptäcka och klara upp brott som begås på nätet såsom utpressning och grooming.

Frågor om tid, innehåll, hur man kommunicerar och vilka faror som finns på nätet måste diskuteras kontinuerligt och grundläggande och det är genom föräldraengagemang, forskning, lagändringar och tekniska nya lösningar som vi kan främja ungas psykiska hälsa i relation till digitala medier.

Kunskapsöversikten kan du läsa i sin helhet här

Karin Schulz

Generalsekreterare Mind

Sissela Nutley

Med dr och författare

Siri Helle

Leg psykolog och författare