Ge en gåva

Utmattningssyndrom måste få vara legitimt

Minds verksamhetsutvecklare Selene Cortes och Marie Åsberg, senior professor i psykiatri och styrelseledamot i Mind, har skrivit en bok om utmattningsdepression ur både ett kliniskt perspektiv, såväl som patient- och samhällsperspektiv.

Selene, det är din egen utmattningshistoria du berättar om. Varför var det viktigt för dig att skriva den här boken?

– Det är så många som drabbas, och jag tror att många, precis som jag, känner skuld och skam för att man är sjuk. Det behöver skapas legitimitet och kunskap runt den här sjukdomen. Men min historia är egentligen inte särskilt viktig i sak. Den är med som ett tydligt exempel på den vidd av konsekvenser utmattningssyndrom för med sig, och vi tar upp faktumet att det finns ett samband mellan maskrosbarn och utmattningssyndrom i vuxen ålder som det inte skrivits särskilt mycket om. Förutom det ger boken också läsaren konkret kunskap kring sjukdomen, samt ett samhällsperspektiv. Även om  alla individer som drabbas är unika har förutsättningarna för att bli frisk också med samhällsstrukturer och rättigheter att göra.

På vilket sätt har du bidragit i boken, Marie?

– Jag läste Selenes berättelse och kommenterade den utifrån det vi läkare känner till om utmattningssyndrom, efter att ha lyssnat på väldigt många patienter. Selenes historia är naturligtvis unik, men det är intressant att förstå vad som är generellt med sjukdomen och kunna sätta in det i sin egen kontext. Jag skriver också om principer för behandling, vilken typ av prevention som kan finnas, varför man är där man är och vad man kan göra åt det.

Det är smärtsamt att läsa din historia, Selene. Var du inte rädd att känna dig utlämnad?

– Nej, det var jag inte. Jag har föreläst mycket om min historia och tänkt igenom den ordentligt, men jag var mån om att hitta rätt balans. Det här är ett ämne som lätt blir kletigt och man ses som ett offer. Det vill jag absolut inte. Jag ville berätta rakt upp och ner, så osentimentalt som möjligt men ändå klarsynt och sakligt. Det är en blödande historia, men den har jag sörjt färdigt. Det här handlar om en del av mitt liv men absolut inte hela.

Vad hoppas ni att boken ska göra för nytta, Marie?

– Vi har skrivit den för alla de drabbade, för att de ska få veta hur sjukdomsförloppet kan se ut. För att man ska veta att man inte är ensam och att det inte är något att skämmas för. För nästan alla känner skam när man är på väg att bli sjuk och känner: ”Vad är det med mig som inte orkar?”. Skammen gör att man inte är rationell och inte bromsar i tid. Drabbas man en gång, har man dessvärre också lättare att drabbas igen.

Känner du igen det, Selene?

– Absolut, jag blev ju sjuk två gånger. Som den högpresterande person jag alltid har varit, var det lätt att strunta i alla varningssignaler och bara köra på. Men för att kunna agera rätt behöver man kunskap om vad man ska reagera på och man måste inse att man behöver lära sig att använda sina resurser på ett annat sätt. Men det är också en rättighetsfråga. Man behöver kunna ställa rätt krav på sin omgivning och veta att man har rätt till adekvata vårdinsatser. Det hade varit en stor skillnad om jag förstått det redan första gången, en kunskap som jag vill förmedla i boken.

Vad är det som händer rent fysiskt när man drabbas av utmattningssyndrom, Marie?

– Det handlar om olika center i hjärnan som kontrollerar koncentration och uppmärksamhet bland annat. Låter man dem bada i stresshormoner under en längre tid, blir de överbelastade och slutar fungera. Då får man allt svårare att fokusera, organisera och planera och man blir allt mer stresskänslig, vilket till slut resulterar i kognitiv svikt. De flesta kan återhämta sig, men det är som regel en långvarig läkningsprocess.

– Ja, och för att komma ut ur utmattning måste du jobba med dig själv och göra livsförändringar, tillägger Selene. Sedan kan man behöva hjälp med att själv känna sina gränser.

Vilka målgrupper riktar ni er till?

– Utmattning är en sjukdom som kan drabba alla, oavsett ålder, påpekar Marie. Förloppet är detsamma. Sedan har vi sett en våg av utmattning sedan 2010 och de är oftast yngre än i tidigare sjukskrivningsvågor. Nu ser vi också fler män, även om det fortfarande är flest kvinnor. Om man är yngre kanske man saknar ord för det man går igenom, och där hoppas vi att boken kan vara till hjälp. Men vi vänder oss till alla åldrar i den sjuka målgruppen.

– Men boken handlar också om hur vi kan skapa strukturella förändringar för att man ska kunna bli friskare snabbare från en utmattningsdepression, säger Selene. Hur tar samhället och vårdapparaten hand om denna problematik idag? Vad behöver finnas på arbetsplatsen? Vi vill ta ner frågan på ett operativt plan och göra den lättare att ta till sig genom de dubbla perspektiven. Det personliga och det kliniska. Idag finns mycket kunskap om hur man stoppar sjukdomen i tid – den behöver alla ha tillgång till.

 

Boken finns att köpa här.

Provläs boken här.

Text av Lolo Westerman