Sverige behöver en nationell återhämtningsplan för psykiskt välbefinnande under covid-decenniet – Mind
Ge en gåva

Sverige behöver en nationell återhämtningsplan för psykiskt välbefinnande under covid-decenniet

Idag släpper Mind en ritning för en nationell återhämtningsplan som tar ett helhetsgrepp kring vad som krävs för att främja psykiskt välbefinnande under covid-decenniet.

– I flera andra länder, däribland Storbritannien och Nya Zeeland, har regeringar tagit politiska helhetsgrepp för att hantera pandemins följdverkningar på människors psykiska hälsa på kort och lång sikt. Sverige bör följa efter och upprätta en nationell återhämtningsplan – vi vill att detta sätts högst upp på dagordningen för den nya regering som nu väntas komma på plats, säger Minds generalsekreterare Karin Schulz.

Covid-19 pandemin har på ett aldrig tidigare skådat sätt slagit mot människor och samhällen över hela världen. Flera av de mest välkända riskfaktorerna för psykisk ohälsa har förvärrats, såsom ekonomisk otrygghet, arbetslöshet och oro över samhällsutvecklingen och händelser i omvärlden samtidigt som många viktiga skyddsfaktorer såsom socialt stöd och mellanmänskliga relationer, sysselsättning, fysisk rörelse, rutiner och tillgång till hälso- och sjukvård har påverkats negativt. Somliga grupper har drabbats hårdare under pandemin än andra. Detta gäller inte minst de utsatta grupper som innan pandemin löpte störst risk att drabbas av psykisk ohälsa eller som redan hade psykiska besvär eller psykiska sjukdomar. Precis som i Sverige kan man bland OECD-länder konstatera en betydligt starkare negativ effekt på den psykiska hälsan bland personer som saknar sysselsättning eller lever i socioekonomisk utsatthet. Även skillnaderna i psykisk hälsa mellan kvinnor och män har ökat under pandemin.

– Efter pandemin är det avgörande att vi lyckas främja psykiskt välbefinnande och förebygga psykisk ohälsa och självmord. Det kräver ett helhetsgrepp, ett systematiskt arbete, nya mer flexibla och individanpassade metoder, mer resurser till behandling av psykisk ohälsa och en större arsenal av insatser för att angripa dess grundorsaker. Psykisk hälsa måste få betydligt större utrymme i social-, välfärds-, arbetsmarknads- och ungdomspolitiken, säger Karin Schulz.

Med utgångspunkt i människors grundläggande behov och psykologi, och med inspiration från andra länder som har antagit nationella återhämtningsplaner för att främja psykisk hälsa i spåren av pandemin pekar Mind ut fem områden som nästa regering har att ta ansvar för:

  1. Politiskt ledarskap med verktyg att hantera komplexitet

Att främja psykisk hälsa är en akut, komplex och tvärsektoriell fråga som kräver mandat att identifiera och peka på behov och åtgärder inom samtliga politikområden. I den nya regeringen bör ett statsråd ges i särskilt uppdrag att samordna och inrikta politiken för att främja människors psykiska välbefinnande, samt att skyndsamt upprätta en holistisk återhämtningsplan för att förebygga psykisk ohälsa och förhindra självmord i pandemins kölvatten.

  1. Särskild utsatthet och sårbarhet för psykisk ohälsa

Pandemin har förstärkt de ojämlika livsvillkor som finns mellan olika grupper i samhället. Sambandet mellan psykisk hälsa och socioekonomisk status, inkomst, sysselsättning och ekonomisk otrygghet är väl känd sedan tidigare. För att främja psykiskt välbefinnande och förebygga psykisk ohälsa och självmord måste särskilt utsatta grupper på ett mer systematiskt sätt uppmärksammas, fångas upp och ges adekvat stöd och vård. Satsningar som säkrar människors ekonomiska trygghet bör prioriteras, och socialtjänsten bör med förtydligat uppdrag och motsvarande resurser arbeta uppsökande och förebyggande i samverkan med andra myndigheter och instanser där sårbarhetstecken kan uppmärksammas i ett tidigt skede, såsom av förskolan, skolan, sjukvården, Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten.

  1. Stöd och vård vid psykisk ohälsa

För att vården för psykisk ohälsa ska bli likvärdig, patientcentrerad, tillgänglig och högkvalitativ krävs mer resurser, kompetens och bättre organisatoriska förutsättningar. Redan innan pandemin saknades kapaciteten att möta människors efterfrågan på vård och stöd med anledning av psykisk ohälsa. Med en växande vårdskuld och en utbredd psykisk ohälsa i befolkningen är behovet av förstärkningar akuta. Hälso- och sjukvårdspolitiken behöver i större utsträckning präglas av ett holistiskt perspektiv på hälsa där fysisk och psykisk hälsa hänger ihop och betraktas i ljuset av en persons livssituation och levnadsförhållanden.

  1. Främjande och förebyggande – nycklar för motståndskraft

Vi efterlyser ett mer proaktivt förhållningssätt där människors välbefinnande sätts i främsta rummet och på ett helt annat sätt blir styrande för politiken. Med utgångspunkt i forskning och evidens om hälsans bestämningsfaktorer vill vi se politiska åtgärder som riktar in sig på att minska sårbarheten för psykisk ohälsa och samtidigt stärka människors motståndskraft. Psykiskt välbefinnande behöver bli en prioritering inom arbetsmarknadspolitiken, skolpolitiken, socialpolitiken och bostadspolitiken. En lyckad skolgång, ett tryggt boende, ekonomisk trygghet och sysselsättning är helt grundläggande för människors psykiska välbefinnande och hälsa.

  1. Suicidprevention

Fånga upp kända riskgrupper och erbjud dem vård och stöd genom samordnade och kontinuerliga insatser för att förhindra självmord. Erbjud screening av psykisk hälsa för personer i särskild utsatthet och säkerställ att den myndighetspersonal som ofta möter människor i svåra livssituationer har den kunskap och tid som krävs för att uppmärksamma risker för allvarlig psykisk ohälsa och självmord.  De kommuner som saknar handlingsplaner för suicidprevention behöver även skyndsamt upprätta och implementera dessa.

Ta del av den nationella återhämtningsplanen här