Långvarig stress utan återhämtning är slitsamt och det finns risk att man går in i den där väggen. När man väl kraschat blir utmattningen en ny källa till stress. Du kanske skräms av ditt dåliga minne och tänker att du börjar bli dement. Möjligen upplever du utmattningen som skamlig och får hjärtklappning vid blotta tanken på att möta en kollega på gatan. Du oroar dig för framtiden, grubblar, ältar och läxar upp dig själv.
Citatet ovan är taget från Giorgio Grossis nya bok Gå vidare efter utmattning som riktar sig till alla som lider av stressrelaterad psykisk ohälsa och framför allt till de som lidit av utmattningssyndrom under en längre tid. Boken är även till nytta för professionella inom vården, närstående, chefer och andra i nätverket runt de som drabbats av utmattningssyndrom.
Giorgio Grossi är beteendevetare, docent i medicinsk psykologi och psykoterapeut. Han arbetar på Stressmottagningen i Stockholm där han kombinerar forskning med kliniskt arbete. Han har tidigare gett ut flera böcker om utmattning och krisstress.
Varför ville du skriva den här boken? Vad finns i den, tycker du, som inte fanns redan i de tidigare böckerna du skrivit om stress och utmattning?
Jag hade märkt att många patienter med utmattning tenderar att krascha gång på gång och behöver flera omgångar av rehabilitering. Den här boken riktar sig särskilt till dessa patienter och har ett tydligare fokus på hur bakslag och återfall ska förebyggas och hanteras.
Vad behöver man för hjälp för att gå vidare efter en utmattning?
Den hjälp man behöver varierar stort beroende på en rad faktorer, som hur hårt man kraschat, om man har andra psykiatriska eller fysiska utmaningar och hur den generella livssituationen ser ut. Somliga personer som är lindrigt drabbade, har en stabil familjesituation och makt att påverka sin arbetssituation kan klara sig väl med saklig information om stress och utmattning. Därefter kan de själva ordna så att de får återhämtning med ett minimum av stöttning.
För andra kan situationen vara mer komplicerad och då kan fler insatser behövas under längre tid: sjukskrivning, eventuell medicinering mot ångest och/eller depression, sömnstöd, psykoterapi med fokus på beteendeförändring, träning i fysioterapeutiska metoder – inte minst för att komma i gång fysiskt – stöd av exempelvis arbetsterapeut i att skapa struktur i vardagen och i att gradvis återgå i arbete. Många svårt drabbade av utmattning har också en samsjuklighet med exempelvis ångeststörningar och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ofta förblivit oupptäckta. Dessa behöver förstås tas om hand.
Hur kommer det sig att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar såsom adhd och autismspektrumtillstånd kan öka sårbarheten för stress?
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis adhd medför utmaningar när det gäller att planera, organisera, strukturera, påbörja och/eller avsluta arbetsuppgifter och annat som hör livet till. Många med adhd kan ha toksvårt att motivera sig till uppgifter som känns tråkiga eller att bryta när det känns kul. Ibland när man får feeling kör man bara på, för att sedan krascha, något som både befrämjar och vidmakthåller utmattning. Om man dessutom är lättdistraherad och känslig för intryck krävs det större ansträngningar för att få ihop det i ett allt snabbare arbetsliv med stora krav på flexibilitet och förmåga att strukturera tillvaron.
Den som har autistiska drag har dessutom ofta en del utmaningar när det gäller just flexibilitet och förmåga att omfamna helhetsbilder, för att inte tala om de mellanmänskliga utmaningarna. Detta blir ju än mer stressande i ett arbetsliv som inte bara är kognitivt krävande utan även där vi förväntas samspela med kunder, klienter, projektmedlemmar med flera på ett annat sätt än förr.
Ibland kan man höra personer prata om att utmattningssyndrom bara finns i Sverige. Vad innebär det och hur är det egentligen?
Själva diagnosen finns bara i Sverige men fenomenet som sådant är vida känt i de flesta länder. Namnen kan dock variera länder emellan. I Frankrike används exempelvis termen épuisement professionel (arbetsrelaterad utmattning) vid sidan av den annars internationellt gångbara burnout. Andra vanliga diagnoser som används vid en symtombild motsvarande utmattningssyndrom kan vara kroniskt trötthetssyndrom, anpassningsstörning och så vidare.
Din bok innehåller många egna övningar man kan göra. Skulle du vilja kalla boken för en självhjälpsbok för de som är drabbade av utmattningssyndrom?
Det är det absolut, men jag tror att även de drabbades anhöriga och arbetsgivare kan ha glädje av den.
En intervju av Hanna Kihlander
