Problematisk skolfrånvaro riskerar att ge barn sämre livsförutsättningar – Mind
Ge en gåva

Problematisk skolfrånvaro riskerar att ge barn sämre livsförutsättningar

Bland elever med problematisk skolfrånvaro är psykisk ohälsa vanligt. Ångest inför att redovisa, skriva prov eller arbeta i grupp kan lägga krokben för närvaro. Skolfrånvaro kan i sin tur leda till ensamhet och andra problem. Genom att utreda orsakerna till frånvaro ökar chansen till att rätt insatser sätts in.

Elevers återkommande frånvaro från lektioner eller skoldagar, eller sammanhängande frånvaro under en längre tid, är ett alltför vanligt problem bland elever i grundskola och gymnasium. Skolfrånvaro har ett starkt samband med bland annat bristande måluppfyllelse, psykisk ohälsa och ofullständig skolgång. Problemet finns i många länder och är ett samhällsproblem som kräver gemensamma insatser från skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och civilsamhället för att nämna några.

Orsakerna till närvaroproblem finns ofta inom flera områden. Det är vanligt att flera faktorer bidrar som är skolrelaterade, elevrelaterade och familjerelaterade liksom sociala faktorer utanför skola och familj. För att stötta elevers närvaro och få elever att trivas och må bra i skolan är det avgörande att rätt insatser sätts in. När insatserna blir framgångsrika bidrar det till att elev, vårdnadshavare och skolpersonal kan känna hopp om att det går att komma tillbaka i skolgång, få hjälp och må bra. En förutsättning för detta är att undersöka vilka orsaker som finns till frånvaron i varje enskilt fall. Därför krävs en systematiskt genomförd kartläggning och analys av frånvaroproblem. Dessutom kan en väl utförd utredning bidra till att eleven känner sig sedd och förstådd. För att stärka skolors arbete med insatser för ökad skolnärvaro har det gjorts förändringar i skollagen. Rektor är skyldig att inleda utredning om en elev har upprepad eller längre ogiltig eller giltig frånvaro i grundskola eller grundsärskola (skollagen, 7 kap. 19a §). Detsamma gäller för elev inom gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan (skollagen 15 kap. 16 §).

Dessvärre visar flera rapporter att skolor ofta sätter in rutinmässiga åtgärder som inte har koppling till orsakerna till frånvaron. Om insatserna inte är relaterade till orsakerna till frånvaron är risken stor att insatsen inte blir framgångsrik och att viktig tid i elevens liv går förlorad.

UTREDNING AV FRÅNVARO KRÄVER ETT SYSTEMATISKT ARBETE OCH KUNSKAP

Skolfrånvaro är ett mångfacetterat problem och det finns lika många orsaker till närvaroproblem som det finns elever. Elevens frånvaro kan exempelvis ha startat av ett skäl och sedan fortsätta av andra skäl. Ett mycket starkt skäl för fortsatt frånvaro är till exempel att eleven tidigare varit borta från skolan. Eleven stannar hemma från skolan av rädsla för att exempelvis ha kommit efter i skolarbetet, för att inte få hjälp eller för att klasskamrater ska ställa frågor om frånvaron.

Forskning rekommenderar därför att en utredning är multidisciplinär, vilket innebär att frånvaron ska undersökas utifrån flera perspektiv – pedagogiskt, psykologiskt, socialt och medicinskt. En utredning behöver också vara multimodal vilket betyder att information inhämtas från flera olika källor, som elev, vårdnadshavare och skola.

Personal som utreder närvaroproblem behöver ha kunskap om både risk- och skyddsfaktorer för närvaroproblem. Det finns internationell forskning och svenska rapporter att använda sig av för att få en god kunskap som grund för att utreda frånvaro i enskilda ärenden. Kunskapen om risk- och skyddsfaktorer är även viktig för att utreda orsaker till frånvaro på organisationsnivå, i syfte att främja närvaro och förebygga frånvaro för alla elever. En uppställning över orsaker finns i bland annat den statliga utredningen Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera.

PRAKTISK VÄGLEDNING FÖR ATT UTREDA FRÅNVARO

Många gånger upplevs det svårt att veta när och hur en utredning av närvaroproblem ska genomföras. I skollagen står att rektor ska fatta beslut om utredning när en elev har upprepad eller längre ogiltig frånvaro. Ännu finns dock ingen gemensam definition av vad detta innebär, utan det måste avgöras i varje enskilt fall.

För att en utredning ska bli meningsfull behöver den innehålla följande moment:

  • Informationsinhämtning
  • Analys av information
  • Återgivning till elev och vårdnadshavare
  • Gemensam planering för insatser utifrån resultaten i utredningen

INFORMATIONSINHÄMTNING

Syftet med en utredning är att vägleda till rätt insatser. Det kan naturligtvis innebära ett behov av att ställa obekväma frågor, eller att få obekväm information. Det är framförallt viktigt att skolan inte bestämmer sig i förväg för vad man tror är orsakerna till frånvaron. Insamling av information behöver utföras brett och systematiskt vilket innebär att ställa frågor kring möjliga riskområden – skola, individ, familj och kamrater eller andra sociala faktorer. Elevens och vårdnadshavares delaktighet är viktig dels för att få fram relevant information under utredningen och dels för att stärka relationerna mellan hem och skola. Detta lägger grunden för att hjälpa eleven tillbaka i skolgång. Det är även centralt att eleven känner sig lyssnad på i utredningen. En elev som har varit borta mycket från skolan kan känna bristande tillit till skolan och andra vuxna. Därför är det angeläget att skapa förutsättningar som gör att eleven känner sig trygg och villig att utforska och berätta om orsakerna till frånvaron. Ett sätt är att använda sig av andra elevers beskrivning (vinjetter) av vad som ledde till frånvaro för dem, och låta eleven beskriva vad den känner igen sig i och inte kan känna igen sig i.

ANALYS AV INFORMATION

Drivande för analysen är frågeställningarna Förstår vi frånvaron bättre nu efter utredningen? och Vad verkar främja respektive försvåra närvaro? Analysen måste innehålla mer än frånvarostatistik eller datum för åtgärdsprogram. Det krävs att man använder informationen för att bättre kunna förstå och förklara elevens närvaroproblem: Hur ser elevens mönster av närvaro/frånvaro ut? Hur ser utvecklingen ut över tid? Vad har startat, men framför allt – Vad håller kvar frånvaron nu? Vilka ledtrådar får vi genom informationen?  Dels på elevnivå, men också på klass och skolnivå: Är det fler elever som är borta vid samma lektioner? 

För att hjälpa eleven tillbaka till skolgång krävs att analysen även visar vad som stödjer närvaro (skyddsfaktorer). Det kan exempelvis handla om elevens styrkor, som god förmåga till problemlösning eller identifierade framtidsplaner. Elevens nätverk och olika resurser i nätverket är också skyddsfaktorer. Parallellt med analysen kan man inleda kortare interventioner tillsammans med elev och vårdnadshavare som testas och analyseras. Genom det prövas hypoteser för att lättare bedöma och besluta vilka insatser som behövs.

ÅTERGIVNING

På samma sätt som det inte går att hoppa över analysen, går det inte att avstå från att återge resultaten av analysen till dem som berörs – elev och vårdnadshavare. Återgivningen är nödvändig för att elev och vårdnadshavare ska få möjlighet att ställa frågor och ge synpunkter. Missförstånd kan ha uppstått vid informationsinhämtningen, vilket kan ha påverkat analysen och leda till att någon uppgift  behöver rättas till. Det är viktigt att säkerställa att elev och vårdnadshavare förstår skolans analys och bedömning för att kunna medverka på ett konstruktivt sätt i de insatser som följer. Vid återgivningstillfället bör skolpersonal, elev och vårdnadshavare få en gemensam bild och förståelse av frånvaron. En gemensam syn på problembild underlättar det gemensamma arbetet för elevens ökade närvaro och en förbättrad skolsituation för eleven.

Skolan ska säkerställa att båda vårdnadshavarna får del av utredningen då eleven har två vårdnadshavare. För att måna om relationen till eleven bör skolan först ta reda på om eleven vill få del av utredningen innan vårdnadshavarna.

GEMENSAM PLANERING OCH UTVÄRDERING AV INSATSER UTIFRÅN RESULTATEN I UTREDNINGEN

Slutligen ska utredningen leda till insatser, vilket skollagen är tydlig med. Insatserna ska alltså hänga ihop med de identifierade orsakerna till frånvaron och bygga på de identifierade skyddsfaktorerna. Skolan är inte skyldig att skriva ner en plan för insatserna, men en dokumentation underlättar utvärderingen av insatserna. Det ökar dessutom delaktigheten och ägarskapet för elev och vårdnadshavare om insatserna är formulerade gemensamt och tydligt. Dokumentationen kan också upptäcka eventuella missförstånd.

Då insatserna utvärderas är det angeläget att inte bara lägga fokus på ökad närvaro. Andra aspekter kan med fördel utvärderas, såsom: fysiskt och psykiskt mående, förändrad motivation till skolgång, trivsel, effekter inom familjen (stress, oro, lättnad, vanor) och elevkompetens eller elevidentitet (utveckling av >>skolbeteenden<< som att eleven är närmare en skolgång eller en vilja att göra skolarbete hemma). Det är vanligt att frånvaroproblem kommer tillbaka och därför ska uppföljning av närvaro ske kontinuerligt från de första tecknen på problematisk frånvaro, under utredningen och efter avslutad utredning. En viktig anledning är att eleven ska känna att skolpersonalen verkligen ser att eleven är i skolan och uppmärksammar elevens ansträngningar.

Referenslista hittar du här

En artikel skriven av Malin Gren Landell, leg psykolog, psykoterapeut och författare med fokus på skolan, elevhälsa, skolnärvaro och oro och rädsla hos barn och ungdomar.