Personer med svår psykisk sjukdom har ökad risk för död i covid-19 – Mind
Ge en gåva

Personer med svår psykisk sjukdom har ökad risk för död i covid-19

En registerstudie baserad på hela den svenska befolkningen över 20 år tyder på att gruppen med allvarlig psykisk sjukdom har en förhöjd risk att dö i covid-19. Detta kan ha betydelse för riskbedömning vid akut sjukvård och vid vaccinationsprioriteringar, enligt en ny forskningsrapport.

Vad är en svår psykisk sjukdom?

Alla psykiska sjukdomar kan orsaka mycket lidande och begränsningar i livet. Samtidigt kan samma sjukdom hos en annan individ påverka livet betydligt mindre. Om sjukdomen har stor påverkan på livskvalitet och funktionsnivå kan man säga att man har en svår psykisk sjukdom. Det är alltså omöjligt att säga att en diagnos alltid skulle vara värre än en annan. Trots det talar man ofta om vissa diagnoser som >>svår eller allvarlig psykisk sjukdom<<. Bipolär sjukdom och psykossjukdom, som till exempel schizofreni, är två sådana sjukdomsgrupper. Individer med dessa sjukdomar har på gruppnivå ett stort lidande och/eller funktionsbegränsning samt lever med sin sjukdom en stor del av livet.

Varför undersökte vi risken för personer med allvarlig psykisk sjukdom att dö i covid-19?

Tidigare studier har visat att svår psykisk sjukdom utöver ett stort psykiskt lidande, också medför en förhöjd risk för tidig död i kroppsliga sjukdomar. Livslängden är på gruppnivå 10-15 år kortare än för de utan allvarlig psykisk sjukdom. Riskökningen är tydligast visad för hjärtkärlsjukdom. Men den har också påvisats för en rad andra sjukdomar, bland annat influensa. För att om möjligt förbättra akuta bedömningar och preventiva insatser under covid-19-pandemim ville vi därför undersöka om personer med svår psykisk sjukdom också har en förhöjd risk för att avlida till följd av covid-19.

Hur gick undersökningen till?

Med hjälp av Socialstyrelsens patientregister och dödsorsaksregistret kunde vi jämföra antal covid-19-relaterade dödsfall i gruppen med allvarlig psykisk sjukdom med antal covid-19-registrerade dödsfall i övriga befolkningen. Studien gjordes på hela den svenska befolkningen som var 20 år eller äldre. Vi använde oss av data från de tre första månaderna av pandemin (11 mars-15 juni 2020). Totalt ingick 7 923 859 individer i studien, 103 999 med allvarlig psykisk sjukdom och 7 819 860 kontrollpersoner. Personer som diagnostiserats med bipolär sjukdom eller någon psykossjukdom under åren 1998-2019 räknades till gruppen med allvarlig psykisk sjukdom.

Vad visade studien?

Bland de med allvarlig psykisk sjukdom avled under studietiden 130 personer i samband med covid-19-infektion, vilket motsvarar 0,1 procent av samtliga med allvarlig psykisk sjukdom. I  övriga befolkningen var dödligheten knappt hälften, 0,06 procent. Överdödligheten var olika stor i olika åldersgrupper. I åldersgruppen 20-39 år fanns för få fall för en statistisk beräkning. I åldersgruppen 40-59 år var skillnaden i dödlighet mellan de med och utan allvarlig psykisk sjukdom inte statistiskt signifikant. Vid högre ålder var däremot skillnaderna signifikanta. Störst var skillnaden i åldersgruppen 60-79 år, där risken för död i covid-19 var nästan fyra gånger så hög bland personer med allvarlig psykisk sjukdom som bland jämnåriga i befolkningen i övrigt. Bland de som var 80 år och äldre var risken för covid-19-relaterad död fördubblad.

Överdödligheten var också beroende på om det fanns samsjuklighet med andra sjukdomar. Personer med allvarlig psykisk sjukdom och någon av sjukdomarna hypertoni, diabetes, kronisk lungsjukdom eller hjärtkärlsjukdom hade högre risk att dö än de utan dessa sjukdomar. Men i jämförelse mellan gruppen med allvarlig psykisk sjukdom och kontrollgruppen blev skillnaden störst hos de som inte hade någon känd samsjuklighet med dessa sjukdomar.

Varför finns en ökad risk för död i covid-19 hos personer med allvarlig psykisk sjukdom?

Det korta svaret är att vi helt enkelt inte vet. Vad som orsakar överdödligheten i covid-19 bland de med allvarlig psykisk sjukdom studerades inte i det här projektet. Vi har i den här studien inte heller undersökt om den ökade risken för personer med allvarlig psykisk sjukdom beror på ökad risk att smittas eller sämre prognos när man blivit sjuk.

Om man tillåter sig att spekulera tror vi att personer med allvarlig psykisk sjukdom på gruppnivå har en rad olika riskfaktorer som kan bidra. Personer med allvarlig psykisk sjukdom är oftare till exempel överviktig, fysiskt inaktiva eller rökare. Man tror också att sjukdomarna leder till att man åldras biologiskt i förtid, det vill säga att en 60-åring kanske har samma biologiska motståndskraft och hälsa som en 70-åring som inte varit utsatt för psykisk sjukdom under en stor del av livet. Kanske är det också så att personer med allvarlig psykisk sjukdom i större utsträckning har okänd samsjuklighet med andra kroppsliga sjukdomar. Positivt var att överdödligheten i covid-19 var något mindre bland de allra äldsta. Det verkar alltså som om dessa personer skiljde sig mindre från den övriga befolkningen.

På vilket sätt kan resultaten i studien komma till nytta?

Resultaten i studien är viktiga då de kan bidra till en bättre bedömning vid akut sjukdom samt prioriteringsbedömningar inför till exempel vaccination. Om man har covid-19 kan det vara viktigt för sjukvårdspersonal att känna till om patienten har en allvarlig psykisk sjukdom precis som det är viktigt att veta om och värdera andra riskfaktorer som till exempel rökning, övervikt, hjärtkärlsjukdom och så vidare. Det är också bra om myndigheter som Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen känner till den ökade risken för personer med allvarlig psykisk sjukdom, så att de kan relatera detta till andra sjukdomar i fråga om vilka som till exempel behöver riktade informationsinsatser eller vaccineras i ett tidigt läge. Det är dock viktigt att poängtera att även om studien visar på en ökad risk att dö i covid-19 för personer med allvarlig psykisk sjukdom så är risken för varje enskild individ relativt låg och de allra flesta verkar inte bli allvarligt sjuka.

Har personer med andra psykiska sjukdomar också ökad risk för allvarlig sjukdom eller död i covid-19?

Utifrån den här studien kan vi inte dra några slutsatser om det. Men det finns studier från andra länder som visat på en ökad risk vid flera olika psykiska sjukdomar.

Vad kan man själv göra?

Det är en balans mellan att undvika att bli smittad och behålla positiva upplevelser och normala rutiner. Ett bra sätt att hitta denna balans är att vara uppmärksam på och följa de råd som kommer från Folkhälsomyndigheten och från hälso- och sjukvården där du bor.

Vaccin mot covid-19 ger ett bra skydd mot allvarlig sjukdom och kan även hjälpa till att minska smittspridningen. Det är därför viktigt att var och en tar ett aktivt beslut vid erbjudande om vaccination.

Vid akut sjukdom ska man som vanligt kontakta sjukvården utifrån behov.

FRAMTIDA STUDIER

Vi kommer fortsätta studera hur personer med allvarlig psykisk sjukdom drabbas av covid-19 och vilka faktorer som bidrar till ökad risk för allvarligt förlopp. Förhoppningsvis kan dessa studier bidra till bättre riskbedömningar, prevention och akut behandling vid covid-19. I sin förlängning kan resultaten också ge viktig kunskap vid utformning av strategier för hanteringen av andra befintliga infektionssjukdomar och framtida pandemier. Vi planerar också att undersöka hur samhällsförändringar i samband med covid-19-pandemin påverkat den psykiska hälsan hos personer med sedan tidigare känd psykisk sjukdom.

OM DEN VETENSKAPLIGA PUBLICERINGEN

Den beskrivna studien är ett samarbete mellan forskare på Umeå universitet och Karolinska institutet. Forskarna arbetar som läkare i psykiatri respektive infektionssjukdomar och befinner sig till vardags i Sunderbyn, Östersund och Stockholm. Artikeln är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Psychiatry. Efter att studien publicerades har den omnämnts internationellt framförallt i diskussioner kring vaccinationsstrategier i Europa och USA.

En text av: Martin Maripuu
Maripuu är överläkare i psykiatri på sjukhuset i Östersund och är huvudförfattare till forskningsrapporten. Maripuu är också universitetslektor vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet. Hans tidigare forskning har till stor del handlat om bipolär sjukdom, stress och stresshormonet kortisol.

Referenslista hittar du här