Öppet brev till regeringen: Självmord utgör i dag 93 procent av allt dödligt våld.
Ulf Kristersson, vi vänder oss direkt till dig som statsminister och din regering för att förmedla den starka oro vi känner för befolkningens psykiska hälsa. De psykiska besvären har under lång tid ökat, av många olika anledningar, och självmord utgör i dag 93 procent av allt dödligt våld i Sverige (”Dödsorsaksregistret”, Socialstyrelsen). Självmord bland unga vuxna ökar dessutom varje år med 1,8 procent (”Ökning av suicid bland unga vuxna 20–29 år”, Folkhälsomyndigheten).
Flera kända riskfaktorer för psykiska besvär och psykiatriska sjukdomar och tillstånd, såsom långtidsarbetslöshet, social utsatthet och skolmisslyckanden går i fel riktning.
De senaste årens tilltagande ovisshet i tillvaron och omvärlden har också gjort avtryck i människors mående och återspeglas i ett ökat tryck på Minds stödlinjer. Trots en 30-procentig ökning av mottagna samtal årligen klarar vi endast av att ta emot ett av tio samtal i Självmordslinjen med befintliga resurser.
Ökningen av psykiska besvär har pågått under flera decennier och i dag uppger hela 41 procent av alla vuxna att de har psykiska besvär i form av ängslan, oro eller ångest. Från att ha legat relativt stabilt under åren 2004–2015 ökade andelen som uppger besvär med ängslan, oro eller ångest på fem år, från 37 procent 2015 till 49 procent bland kvinnor och bland män från 24 procent till 33 procent.
Andelen vuxna som lider av ängslan, oro eller ångest är mycket vanligare bland personer med lägre inkomst än bland de med högre inkomst, och skillnaderna är som störst när det gäller svåra besvär. Antalet barn och unga som fått vård för depression eller ångestsyndrom inom barn- och ungdomspsykiatrin har mer än tredubblats under perioden 2006 till 2019. (”Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor”, Folkhälsomyndigheten.)
Även diagnoser som ätstörningar och självskadebeteende har ökat kraftigt de senaste två åren (”Allt fler stockholmare får en ätstörningsdiagnos”, Folkhalsoguiden, ”Ökning av nya fall av avsiktlig självdestruktiv handling bland flickor under pandemiåret 2021”, Socialstyrelsen).
När Mind genom kampanjen #orosmoln samlar ihop vad som ligger bakom människors oro är det tydligt att klimatet, rasismen och det ekonomiska läget sticker ut.
För att möta denna oro behövs en politik som inte gör skillnad på folk beroende på härkomst, som gör det som krävs för att uppnå målen i Parisavtalet och som prioriterar riktade stödinsatser till de i vårt samhälle som befinner sig i utsatthet. Det är individerna med de allra knappaste marginalerna som drabbas hårdast av höjda levnadsomkostnader det är samma grupper som också löper högst risk att drabbas av svår psykisk ohälsa.
Det är avgörande för ungas psykiska välbefinnande och förutsättningar i livet att ha en fullgången gymnasieutbildning. Politiken måste ta ansvar för att varje ung person får det stöd hen behöver för att klara skolan.
I regeringsförklaringen ger du ett förpliktigande svar på detta, genom att deklarera att du vill ”leda en regering för hela Sverige och för alla som bor här”. Den nya regeringen har redan uppmärksammat behovet av att korta vårdköerna och att införa ett mer systematiskt och nationellt samordnat arbete för att förebygga självmord – det välkomnar vi.
Om vi ska klara av att vända trenden med ökade psykiska besvär och fler självmord bland unga räcker det dock inte att satsa på fler vårdplatser eller obligatoriska haverikommissioner när det har gått så långt att en människa har begått självmord.
Vi efterlyser förslag från regeringen gällande både förebyggande arbete och självmordsprevention.
Tillgång till snabb och effektiv vård och behandling samt bättre bedömning av självmordsrisk behövs. Vi önskar också att riskgrupper fångas upp med större systematik och att unga får tillgång till samtalsstöd genom en förstärkt elevhälsa. Vi efterfrågar också en bättre samverkan kring individer med psykisk ohälsa som leder till ett tydligt ansvarstagande.
Politiken behöver bättre verktyg för att kunna utmejsla fungerande system på nationell, regional och kommunal nivå för att arbeta tvärsektoriellt, främjande och förebyggande med social hållbarhet över myndighets-, förvaltnings- och verksamhetsgränser. Vi vill därför se ett statsråd med ansvar att samordna och inrikta politiken för att främja psykiskt välbefinnande och att regeringen inför hälsointegrering som analyserar och tar hänsyn till de politiska förslagens effekter på människors hälsa.
Det är möjligt att skapa ett medmänskligare samhälle med bättre förutsättningar för välbefinnande hos befolkningen. Vi är många som står redo med politiska förslag och en stark vilja att kavla upp ärmarna för att bidra till att vända utvecklingen.
Glöm inte att nyttja den kraft och kompetens som finns i det svenska civilsamhället för att leda Sverige från ett delat land till ett enat land.
Debattartikel i Aftonbladet: ”Befolkningen i Sverige mår sämre för varje år”