Alla kan tillfriskna från en ätstörning, men det kan ta tid

David Clinton är författare, psykolog och docent vid Karolinska Institutet. Han har specialiserat sig på behandling av ätstörningar och har skrivit boken Förstå och bemöta ätstörningar tillsammans med andra specialister inom ämnet – både forskare, behandlare och personer med egen erfarenhet.

Ätstörningar kan ta sig olika uttryck, kan du ge några exempel?

Ja, ätstörningar kan verkligen ta sig många skilda uttryck. I boken pratar vi ofta om utifrån- och inifrån perspektiv. Sett utifrån, i termer av diagnoser och objektiva fakta, finns det olika sorters ätstörningar som anorexia nervosa som präglas av bland annat självsvält, bulimia nervosa som präglas av hetsätning och olika sätt att kompensera för vad man äter, som självframkallad kräkning eller överdriven och farlig träning, och hetsätningsstörning som präglas av hetsätning utan kompensationsbeteende. Dessutom finns flera andra ätstörningsdiagnoser.

Många med ätstörningar rör sig mellan diagnoserna, som att någon med anorexi senare kan utveckla bulimi och att någon med bulimi kan utveckla en hetsätningsstörning. Men personer med ätstörningar har ofta andra psykiska problem också. Det kan handla om allvarliga svårigheter med ångest, depression och självmordstankar, självskadande, neuropsykologiska tillstånd, beroendeproblem och annat.

Det vi betonar i boken är vad vi kallar för inifrån perspektivet. Om man ska försöka förstå och bemöta ätstörningar är det så oerhört viktigt att försöka förstå hur en enskildes värld ser ut inifrån för just den personen. Utifrån ser man svårigheter med olika former av ätproblem, men inifrån kan det finnas starka känslor av skam, utanförskap, förvirring, uppgivenhet, traumatisering och hopplöshet. Denna inre verklighet blir ofta dold omgivningen som kan bidra till starka känslor av ensamhet. Båda utifrån- och inifrånperspektiv är nödvändiga om vi ska kunna förstå och bemöta ätstörningar.

I vilken ålder löper man störst risk att drabbas av ätstörningar?

Ätstörningar kan dyka upp i många åldrar, men störst risk för att drabbas finns under tonårstiden och in i tjugoårsåldern. När ätstörningar dyker upp, inte minst under unga år, är det viktigt att få bra hjälp så tidigt som möjligt.

Är det lika vanligt mellan könen?

Nej, man brukar säga att den största riskfaktor för att drabbas av en ätstörning är att vara en ung kvinna. Men med det sagt är det viktigt att påpeka att  också många män drabbas av ätstörningar. Män har utgjort ett stort mörkertal under lång tid. Tidigare var det svårt för män att söka vård då ätstörningar kunde betraktas som problem enbart drabbar kvinnor. Men nu finns det bättre förståelse för att även män kan ha sådana problem.

Hur ska man bäst hantera en familjemedlem som är drabbad?

Som närstående känner man sig ofta maktlös, orolig och förtvivlad. Dessa känslor kan bli förlamande för närstående som blir oroliga för att säga fel saker. De kan lätt tro att de behöver vara en ätstörningsexpert för att säga någonting vettigt och inte förvärra en redan svår situation. Men det är jätteviktigt att en familjemedlem kan prata med någon som man tror lider av en ätstörning. För den drabbade kan det ge en känsla av att ens lidande blir sedd. Men det är också viktigt att prata med den drabbade på ett icke-anklagande sätt. För den närstående är det viktigt att uttrycka en oro men också vara nyfiken på hur familjemedlemmen känner sig och vara beredd att lyssna.

Kan man göra något själv eller är det alltid bäst att kontakta vården?

Om man har en ätstörning är det viktigt att ta kontakt med vården och det är bra att göra detta så tidigt som möjligt då det tyvärr kan vara långa väntetider. Men det finns saker som man kan göra själv. En av de viktigaste är att ta kontakt med någon av de frivilliga organisationerna som arbetar med ätstörningar, som Frisk & Fri (Riksföreningen mot Ätstörningar) eller Ätstörningszonen som är en del av Tjejzonen. Dessa organisationer kan ge viktigt stöd. En annan viktig sak att göra är att prata med andra om sina svårigheter. Ätstörningar trivs i tystnad. Att öppna upp och prata om hur man har det med en närstående eller god vän kan vara ett jätteviktigt steg att ta.

Kan man bli frisk från en ätstörning och hur lång tid brukar det ta?  

Det kan man definitivt. Men det kan ta tid. Precis hur lång tid  varierar från person till person och ofta beror det på hur länge en person har haft en ätstörning och vilka andra problem den har. Om man fångar en ätstörning tidigt kan det gå ganska fort att bli frisk, men för en person som haft den länge och även har andra psykiska problem kan det ta längre tid.

Vad skulle du ge för första råd till någon som har en anhörig man misstänker är drabbad?

Våga prata med personen. Fråga hur det är och lyssna på svaret. Många som har ätstörningar kan känna sig mycket ensamma och uppleva att andra människor vill säga till dem hur de ska göra. Att en anhörig är villig att lyssna kan betyda mycket.

Vem ser du som de främsta mottagarna av boken?

Vi har haft en mycket bred läsarkrets i åtanke när vi har skrivit boken. Vi hoppas att boken ska hjälpa behandlare att förstå hur viktiga relationella faktorer är i bemötande av ätstörningar. Men vi vill också hjälpa forskare att bättre förstå hur ätstörningar kan se ut från den enskildes horisont: påminna om att det finns mycket att vara nyfiken på och att många perspektiv behövs.

Dessutom har vi försökt att skriva boken på ett sätt som gör den tillgänglig och relevant för de som lider av ätstörningar, deras familjer och närstående. Det har varit särskilt viktigt då vi tycker att det saknas litteratur som ger en god saklig grundning i ätstörningarnas komplexitet för just dessa grupper. Vi har även haft i politiker, beslutsfattare och verksamhetsledare i åtanke, då vi tar upp de organisatoriska utmaningar som finns i att utveckla fungerande team som arbetar med ätstörningar.

Boken har ju flera olika författare i olika kapitel – vilka relationer har de till ämnet?

Författarna har olika sorters expertis inom ätstörningsområdet. Vi har de som har forskat på ätstörningar, de som har arbetat med behandling och utbildning, de som har egna erfarenheter av ätstörningar och jobbar som volontärer samt de som har erfarenhet av att bygga upp specialistverksamhet. Det blir många infallsvinklar på ätstörningar.

Har du något ytterligare medskick till de tänkta läsarna?

Jag hoppas att läsaren får en god helhetsbild av ätstörningar, att läsaren förstår komplexiteten, men också inser alla de möjligheter som finns för att bemöta ätstörningar på ett sätt som kan leda till positiv utveckling.

Lolo Westerman

Relaterat innehåll

Sju ansikten tecknade i blyerts. Ansiktena går ihop i varandra i en klotform omgiven av en blå färgrymd tecknad med färgpenna.
Ellen Nilsess blogg

Min hjärna fungerade inte som den skulle

Att som ung vuxen försöka navigera i livet, med ökade krav på självständighet och karriär,...

Ellen Nilses, en ung tjej med långt, ljust hår och lugg, sitter vid ett bord med en papplåda framför sig. Över ytan, står det på lådan. Det är titeln på en antologi där Ellen medverkar.
Ellen Nilsess blogg

Jag skulle bara gå ner några kilo

Nu kom prestationsångesten som ett brev på posten. Och då menar jag posten som den...

Tidningen MindÄtstörningar

Självhjälpsbok för dig med ätstörningar

Erika Nyman Carlsson och Evelina Linder har tillsammans skrivit boken När det hälsosamma blir ohälsosamt....

Hitta mer innehåll om: