Till dig som känner oro just nu
Det är lätt att känna sig orolig på grund av det som sker i vår omvärld just nu. I kroppen höjs stressnivån och hjärnan kan börja gå på högvarv. Här berättar vi lite mer om vad som händer när vi känner oro, och ger några råd om vad du kan göra för att ta hand om dig själv och vara ett stöd för andra. Det handlar bland annat om att ha kontakt med andra, vara fysiskt aktiv och begränsa nyhetsflödet.
Vad är oro och ångest?
Oro och rädsla är vanligt vid kriser och katastrofer. I grunden är det positiva reaktioner som hjälper oss att vara försiktiga vid hot och eventuella svåra händelser. Ångest är en intensiv känsla av oro och obehag i kroppen som kan uppstå i krissituationer men också när det inte finns något tydligt yttre hot. Ångest kan upplevas som obehagligt men är inte farligt.
Varför känner jag oro och stress?
Oro och stress triggas av våra tankar och det som händer runt omkring oss, en reaktion på svåra händelser, kriser och hot som sjukdomar, naturkatastrofer och krig. Just nu är det krig på nära håll och vi matas dagligen med bilder av de fruktansvärda konsekvenser kriget medför. Då är det helt naturligt att känna oro, både globalt och för egen del. Därför är det viktigt att du inte håller dina tankar för dig själv. Prata med någon du litar på eller vänd dig till en stödlinje. Att få ventilera med familj, vänner eller andra betydelsefulla personer kan hjälpa dig att hantera tankar och känslor. Hör du till dem som tidigare haft en depression eller ett missbruk kan du vara extra sårbar i en kris. Då kan det vara bra att ligga steget före och att förebygga risker. Tänk på vilka strategier som har hjälpt dig tidigare, eller återuppta kontakten med föreningar och personer som kan stötta dig.
Några viktiga saker att tänka på
- Analysera läget i stunden. Sannolikt kommer du fram till att du just nu är okej. Påminn dig själv om det flera gånger om dagen. Ta ett djupt andetag och ta in att du faktiskt är okej.
- Tala med någon om din oro och dina känslor
- Umgås med någon som du känner dig trygg med, även om du inte vill prata om det du känner och tänker
- Försök att inte slukas upp av nyhetsrapporteringen och bestäm dig för att bara titta på Nyheterna en gång om dagen.
- Fortsätt göra saker du mår bra av
- Bibehåll rutiner
- Aktivera dig fysiskt
- Försök att balansera dina tankar och undvika tänka i ”svart eller vitt”
- Enkla avslappnings- och andningsövningar kan hjälpa dig finna lugn
- Erbjud din hjälp till andra. Ibland hjälper det att flytta fokus från sig själv till någon annan
Har du levt på flykt och upplevt ett tidigare trauma?
Att ha varit på flykt kan betyda väldigt många olika saker och är sällan enkelt. Varje individ har sin individuella historia, problem och erfarenheter. Men det finns vissa gemensamma nämnare bland människor som tvingats lämna ett liv bakom sig, svårigheter som många kan känna igen sig i och dessutom kan få hjälp att ta sig igenom. Att komma som flykting till ett nytt land och ett osäkert liv i en ny kultur kan sätta i gång reaktioner. Trots att man till synes nu är fysiskt trygg och att man verkar ha lämnat den akuta faran bakom sig, kan det vara just då man drabbas av posttraumatiskt stressyndrom, ptsd. Läs gärna mer här
Att åldras med traumatiska minnen
Våldsamma, kränkande eller chockartade händelser i livet – som till exempel krig, katastrofer, våld, olyckor och övergrepp eller en svår uppväxt – kan påverka oss långt efter att de har ägt rum.
Det är inte konstigt eller farligt att ibland tänka tillbaka till svåra eller smärtsamma stunder i livet. Om du däremot undviker sådant som påminner om händelsen eller återupplever trauman genom skrämmande och påträngande minnesbilder – så kallade flashbacks – kan du ha utvecklat posttraumatiskt stressyndrom. Symtom som sömnsvårigheter, mardrömmar, koncentrationssvårigheter, overklighetskänslor, huvudvärk, problem med mage och tarm, ångest, stress och depression är vanligt i samband med ptsd.
Det är inte ovanligt att ptsd bryter ut först när du blir äldre, flera årtionden efter att du har varit med om en traumatisk händelse.
Om du misstänker att du har ptsd kan du kontakta din lokala vårdcentral som kan hjälpa dig vidare.
