Autism

Många människor kan känna att det är svårt att passa in i vissa sammanhang, att förändringar är jobbiga och att det inte alltid är så lätt att förstå sin omgivning. Och många kan under perioder vara extra intresserade av något särskilt ämne. Har du autism är dina svårigheter med det sociala samspelet mer utmanande. Dina intressen kan också vara mycket mer utvecklade och specialiserade.

Vad är autism?

Autism är en medfödd neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (förkortas ofta NPF) som innebär att du fungerar på ett annorlunda sätt mot vad de flesta förväntar sig. Det är inte en sjukdom men gör att du kan få olika typer av svårigheter i din vardag. Vilka svårigheter det är och hur de tar sig uttryck kan se olika ut under olika perioder. De kan också vara olika beroende på situation. Vid stora livshändelser som att få barn, gå igenom klimakteriet, gå i pension eller att förlora någon nära kan dina svårigheter bli större.

Alla med autism har inte samma svårigheter. Autismspektrumet är brett och kan variera mycket från person till person. Ditt sätt att uppfatta världen, lösa problem och din intellektuella förmåga spelar också stor roll.

Man vet inte säkert vad autism beror på, men man vet att ärftliga faktorer spelar stor roll. Det är vanligare att pojkar får diagnosen än flickor. Inte heller det vet man säkert vad det beror på. Flickor får också ofta diagnosen senare än pojkar. Många med autism har även diagnosen adhd. Det är vanligt att också ha andra funktionsnedsättningar eller sjukdomar samtidigt. Det kan till exempel vara hjärtkärlsjukdom och andra stressrelaterade sjukdomar, diabetes, depression och ångestsyndrom.

Ibland pratar man om AST i stället för autism. AST är en förkortning för autismspektrumtillstånd. Tidigare användes även autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och ASD (autism spectrum disorder).

Hur kan det vara att ha autism?

Du kan ha svårt med social kommunikation, med ömsesidighet och samspel. Det kan till exempel vara svårt för dig att veta på vilket sätt du ska vara med andra och hur du ska göra för att inleda eller avsluta ett samtal. Sådant som inte sägs rakt ut eller sådant som förmedlas med kroppsspråk eller ansiktsuttryck kan också vara utmanande för dig. Att du behöver tänka på hur du ska vara kan ta mycket av din energi och göra att du blir trött. Det kan också göra att du känner dig orolig.

Förändringar, både större och mindre, kan vara jobbiga för dig. Även att växla mellan olika aktiviteter. Det kan kännas bra för dig att ha rutiner och att veta vad som ska hända. Du kan också vara extra känslig för sinnesintryck som till exempel beröring, ljud och lukt.

Att ha autism kan också medföra specialintressen som du ägnar mycket tid åt. Du kan vara mer uthållig och noggrann än de flesta andra och ha en ovanlig förmåga att koncentrera dig länge på en sak. Det är styrkor som kan vara bra att ha i många sammanhang.

Din autism kan ta sig olika uttryck i olika delar av livet. Hur mycket din funktionsnedsättning hindrar dig i vardagen beror på miljön runt om dig, vilka krav den ställer på dig och vilket stöd du får. Eftersom du inte kan styra ditt funktionssätt är det lätt att du blir missförstådd av andra. Om din skola eller arbetsplats eller de offentliga miljöer du möter inte anpassas efter dina behov kan det bli extra svårt för dig. Kunskap och förståelse från din omgivning är mycket viktigt.

Var söker jag hjälp?

Om du tror att du har autism ska du söka upp en psykiatrisk mottagning. Där får du hjälp med att bedöma om det kan vara så att du har autism. Först får du träffa en läkare eller en psykolog som gör en första bedömning. Efter det får du genomgå en utredning som visar om du har autism eller inte.

Vad kan jag få för hjälp?

Det stöd du får ska utgå från dig och de behov som du har. Du kan till exempel få hjälp med att träna på olika sociala situationer och på att kommunicera, eller kognitiva hjälpmedel och särskilt stöd i skolan, på jobbet och i vardagen. Du kan också få en kontaktperson att göra saker med och boendestöd. Ofta får du gå kurser och lära dig mer om autism om du vill. Det kan också dina anhöriga få göra.

Faktagranskare: Taina Lehtonen, fil. dr. leg. psykolog, specialist i neuropsykologi.

Senast ändrad 2024-01-15