Schizofreni

Schizofreni är en psykossjukdom där gränsen mellan fantasi och verklighet suddas ut. Den drabbade saknar ofta sjukdomsinsikt vilket gör tillståndet svårare att behandla. Det betyder inte att hen inte går att räkna med, eller inte kan bli sig själv igen.

Vad är schizofreni?

35 000 svenskar lever med den allvarliga sjukdomen schizofreni som innebär långvarig psykos. En psykos innebär att verklighetsuppfattningen förvrängs vilket kan ge symtom som hallucinationer, vanföreställningar och beteendeförändringar. Hallucinationer kan upplevas via alla sinnen. De vanligaste består av ljud i form av röster, som kommenterar eller befaller den drabbade att göra saker. När en schizofren person börjar lyda rösterna kan det bli farligt och då krävs snabb hjälp.

En vanföreställning innebär en fast övertygelse om att saker är på ett visst sätt fast omgivningen vet att det inte stämmer. Till exempel att man skulle vara förföljd, ha blivit förgiftad eller hotad till livet. En sak eller händelse tolkas plötsligt som något annat, eller mer, än den egentligen är. Att höra någon prata kan misstolkas som att personen pratar illa om en och ett tv-program kan plötsligt uppfattas som ett hemligt budskap riktat till en själv.

Upplevelser av att vara övervakad via kamera eller mikrofon är vanligt. Resonemang som för andra är orimliga kan i en psykos upplevas som verklighet. Andra symtom på schizofreni är förändringar i sättet att kommunicera. Så som minskat tal, avtrubbat känsloliv och brist på motivation.

De flesta som insjuknar i schizofreni gör det i 20–30 årsåldern. Varför man insjuknar är inte känt men ärftlighet är en stor riskfaktor. Även påfrestningar utifrån som till exempel skador i fosterlivet, livskriser och cannabismissbruk kan påverka.

Hur påverkas livet vid schizofreni?

Sjukdomsförloppet varar minst ett halvår men kan bli livslångt. Det kan vara handikappande och sätta djupa spår i självkänslan. Personen kanske inte klarar av att jobba eller studera längre, blir inåtvänd eller får vredesutbrott. Schizofreni kan göra det svårt att känna igen sig själv och ge oro, ångest, nedstämdhet och sömnproblem.

En psykos kan leda till rädsla och skam. Det kan vara svårt men också viktigt att berätta för någon om hur man mår. Beteendet är en sjukdom som det finns hjälp för.

Går det att må bättre?

Även om sjukdomen är kronisk blir den ofta lindrigare med åren. Med rätt förutsättningar kan den sjuke leva ett vanligt liv som vem som helst. Förutom behandling är det viktigt att ha stöttande sociala kontakter och meningsfulla dagliga aktiviteter. Sunda vanor som bra kost och sömn underlättar också då sjukdomen har en tendens att leda till missbruk och depression.

Vid misstanke om att du eller en anhörig har, eller riskerar att utveckla, en psykos bör du ta kontakt med en ungdoms- eller vuxenpsykiatrisk mottagning. Behandling för schizofreni är nödvändig för att må bättre och hjälper även till att förebygga återfall.

Diagnos och behandling vid schizofreni

För att få diagnosen schizofreni krävs att störningen pågått i minst sex månader. En utredning behövs för att utesluta andra anledningar till psykos, som annan sjukdom eller effekter av medicin eller droger. Det finns antipsykotiska läkemedel som kan minska symtomen och underlätta vardagen för den som har schizofreni. Behandlingen omfattar stödsamtal och psykoterapi. Viktigt är även att den sjuke så fort som möjligt får hjälp och stöd med att få ett passande arbete, eller att återgå till sitt tidigare. Detta gäller även om personen ännu inte är symtomfri.

Trygghet är viktigt och det kan därför vara bra att få behandling i hemmet eller på speciell vårdavdelning när man är som sjukast. Även anhöriga kan behöva stöd då det kan vara påfrestande att stå bredvid.

Faktagranskare: Marie Åsberg, senior professor i psykiatri vid Karolinska Institutet. Senast ändrad 2017-10-20