Psykoser

Om du får en psykos hamnar du i ett tillstånd där du inte klarar av att skilja på dina inre föreställningar, fantasier och den faktiska verkligheten runt omkring dig. Du kan drabbas av en övergående psykos. Den kan också kallas reaktiv eller akut. Eller så kan du få återkommande psykoser som symtom på till exempel schizofreni.   Prognosen skiljer sig mellan olika psykoser. De som drabbas av en övergående psykos återhämtar sig med tiden, helt eller delvis. Men för vissa psykoser är förloppet mer långdraget och kan bli kroniskt. Med behandling minskar risken för nya psykoser. 

Vad innebär en psykos?

De upplevelser som du har under en psykos är inte verkliga för andra men helt verkliga för dig själv. Det ”inbillade verkliga” kallas med ett annat ord för vanföreställningar eller hallucinationer och kan till exempel innebära att du hör röster eller upplever andra fenomen som inte andra ser. Tankarna vid en psykos uppfattas som en sanning som inte är öppet för resonemang. Olika personer kan reagera olika i ett psykotiskt tillstånd beroende på situation, personlighet och omständigheterna runt omkring.

Förändrad självbild och verklighetsuppfattning

En vanföreställning kan handla om den egna personen. Det är vanligt att den som är psykotisk upplever sig själv som förändrad. En person som är psykotisk kan till exempel tro sig vara en särskilt viktig eller utvald person, som representerar godhet, ondska eller andra egenskaper. Någon med psykos kan bli arg och vilja konfrontera omgivningen, en annan känner sig som en frälsare och vill omfamna alla i sin närhet, medan en tredje vänder sig inåt och sluter sig. För omgivningen ter det sig skrämmande och obehagligt.

Konflikter med omgivningen vid psykos

Upplevelsen att omgivningen inte förstår eller delar din oro eller ser det du själv tycker är uppenbart kan vara mycket frustrerande om du har en psykos. Därför innebär psykosen ofta en konflikt med de du har i din omgivning.

Vad beror en psykos på?

Det finns flera orsaker till psykos. Ofta finns en ärftlig sårbarhet och det finns genvarianter som kopplas till ökad risk för schizofreni. Flera medicinska sjukdomstillstånd kan öka risken för psykos. Extrem stress eller traumatiska upplevelser kan utlösa psykotiska symtom om du har en känslighet för det. Det finns också ett samband mellan användning av droger som till exempel hasch och marijuana.

Sårbarheten för psykoser ökar om du har svår sömnbrist. Psykotiska symtom kan även förekomma vid manier eller svåra depressioner.

Om du har återkommande och långvariga psykoser har du en sjukdom du behöver få behandling för.

Vad kan jag få för hjälp vid psykos?

Innan du kan få rätt behandling behöver du göra en psykiatrisk utredning. Beroende på dina svårigheter kan du behöva flera olika behandlingar såsom läkemedel, psykologisk behandling och annat psykosocialt stöd. För att få en bra sammanhållen vård är det bra om du får en så kallad vårdplan.

De flesta återhämtar sig från en akut psykos

För att återhämta dig kan du behöva stöd och hjälp från omgivningen. Du behöver förstå vad som hänt dig och vad du kan göra för att undvika att hamna där igen. Du kan behöva läkemedel under en länge tid, du behöver lära dig att känna igen tidiga tecken på psykos och veta hur du ska komma i kontakt med vården för att undvika en ny psykos.

 

Faktagranskare: Mikael Landén, professor i psykiatri och universitetssjukhusöverläkare

Senast ändrad 2023-12-07