Känner du någon som mår dåligt?

De allra flesta känner någon, eller har känt någon, som inte mår bra. Trots det kan det vara svårt att veta vad du kan göra. Vad ska du säga och hur? Kan du göra det bättre? Kan du råka göra det sämre? Vilket är ditt ansvar och hur gör du för att inte må alltför dåligt själv? Här får du veta hur du kan stötta den du bryr dig om. Vi har samlat Minds praktiska råd, guider och utbildande filmer – till stöd för dig som vill stötta.

Utbildningar i viktiga och svåra samtal

Vill du lära dig mer om psykisk ohälsa och hur du kan stötta andra? Här får du gratis pedagogiska utbildningar som rustar dig att våga ta de viktiga samtalen, även när det kan kännas svårt.

Lär dig mer

Sju råd till dig som vill stötta

Du kan göra skillnad. Att lyssna som medmänniska utan att döma eller lösa är ett kraftfullt verktyg – kom ihåg att hopp smittar. Råden bygger på erfarenheten från Minds stödlinjer.

Minds 7 steg – läs och sätt upp! (pdf)

Snabbguide för dig med tonåring

Så kan du kan ge din tonåring stöd. Med öppna frågor, återkoppling och rätt perspektiv bygger du tillit och får tonåringen att prata. Eller vara den trygga vuxna för någon nära dig.

Stötta en tonåring – 7 tips

Min släkting, vän eller mitt barn vill dö – vad gör jag?

Är det akut ska du alltid ringa 112. Det går också att ta kontakt med en psykiatrisk akutmottagning på ett sjukhus. Dit kan man ofta även ringa för att få rådgivning. Läs mer på Vårdguidens hemsida 1177.se om vad som gäller i det aktuella området, eller ring till Vårdguiden på telefonnummer 1177.

Hjälp gärna personen att komma i kontakt med vården och/eller att komma i kontakt med en anhörig, så att den inte behöver vara ensam. Är personen 18 år eller äldre är hen välkommen till vuxenpsykiatrin. I många delar av landet finns även jourverksamhet hos vuxenpsykiatrin, som ofta har öppet till klockan 22.

På en del håll finns även mottagningar för unga vuxna, som vänder sig till personer från 18–24 år. Om personen är under 18 år kan den vända dig till någon av Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP):s öppenvårdsmottagningar. Du hittar närmaste mottagning för olika åldrar på Vårdguidens hemsida 1177.se eller via telefonnummer 1177.

I många delar av landet finns även jourverksamhet hos vuxenpsykiatrin, som ofta har öppet till klockan 22. På en del håll finns även mottagningar för unga, som vänder sig till personer från 18–24 år. Om personen är under 18 år har den rätt till hjälp från Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), som bland annat har öppenvårdsmottagningar.

Har personen redan kontakt med psykiatrin kan den vända sig till sin mottagning direkt, men de har inte alltid öppet dygnet runt.

Om en person som vill ta sitt liv inte vill följa med till akutmottagningen kan du söka hjälp av polisen. Du kan också göra en orosanmälan till socialtjänsten eller socialkontoret i den kommun som personen bor i. Vill du vara anonym anger du helt enkelt inte ditt namn. Din omsorg gör skillnad!

Hur möter jag någon som mår dåligt?

Vem ska börja?

Det kan vara svårt att själv ta initiativ att fråga, även om du känner personen väl. Ofta är vi ovana vid att prata om hur vi mår. Att må dåligt psykiskt har länge varit något fult. Eftersom kunskapen i samhället är låg vad gäller psykisk ohälsa är det även vanligt att den som drabbas inte förstår vad det är som händer. Det kan ta tid att förstå och acceptera att något inte är som det ska. Det är därför mycket begärt att den som mår dåligt även ska börja berätta. Skam, stigma och skuld kan också försvåra. Då kan du som står nära kan visa mod och ta ansvaret över samtalet. Vem vill du prata med när du mår dåligt? Svaret är enkelt – den du känner att du kan prata med.

Varför ska jag inte ge råd?

Om du har mått dåligt någon gång minns du säkert hur det känns när andra kommer med ”goda råd”. Även om den som ger råd menar väl blir du varken stärkt eller stöttad. Ställ hellre öppna frågor och undersök hur personen resonerar. Det är möjligt att du blir provocerad, försök i så fall att hålla det åt sidan. Du behöver inte hålla med, tvärtom, det är viktigt att du delar med dig av dina reflektioner. Men att reflektera över vad någon säger och att ge råd är inte samma sak.

Varför funkar inte “Du kan prata med mig”?

Att säga ”Du kan prata med mig om du vill, jag finns här” är fint tänkt men inte så effektivt. Det är svårt att berätta hur man mår och särskilt om man inte förstår vad som händer en. Många saknar ord och uttryck för vad de känner. Hur förklarar man enkelt ångest eller depression? ”Du kan prata med mig” blir då lätt en tom fras som kanske lättar ditt samvete men inte leder vidare. Fortsätt hellre att visa intresse för personen som mår dåligt. Ibland tar det tid att bygga förtroende.

Hur ställer jag rätt frågor?

Våga fråga – och våga lyssna. Ställ raka, tydliga frågor. ”Har du självmordstankar?” i stället för luddiga formuleringar som ”Vill du ibland inte vara här?” eller liknande. Våga lyssna på svaret. Ge plats åt berättelsen. Det kan hända att personen berättar något som gör dig rädd eller upprörd. Var beredd på det, och om det händer, försök härbärgera det. Förutsättningen för att personen ska vilja, och kunna, prata vidare med dig är att hen inte känner sig dömd eller behöver ta hand om dina känslor och reaktioner inför det som berättas. Vid behov behöver du själv prata med någon annan om hur du känner, men det får du göra vid ett annat tillfälle.

Stötta eller hjälpa – vad är skillnaden?

Du ska varken rädda eller hjälpa. Det kan låta konstigt. Du vill ju vara till hjälp och ser att den andra har behov. Men förändring måste komma från en själv. När du ger råd riskerar du att ta över samtalet och råden är inte alltid önskade. Det kan också tära på dig, bli gränslöst och skapa frustration hos er båda. Du kan inte ta ansvar för den andra personens liv. Men du kan lyssna och bekräfta, bolla och reflektera. Du kan säga vad du ser och hur du upplever det du ser, prata om din oro och visa att du finns för att lyssna och ge stöd. Det är ett annat förhållningssätt till samtalet, där att ”hjälpa” och ”rädda” görs på ett icke-traditionellt sätt. Öppet, ärligt och inkännande. Om du är orolig för personens liv behöver du vända dig till vården.

Kan jag fråga om självmordstankar?

Att fråga någon om självmordstankar är för många något väldigt obehagligt. Men det är viktigt. Vi behöver bryta tabut kring att prata om självmord. Ställ frågan rakt på. Svarar personen nej vet du just nu att du inte behöver fortsätta på den linjen. Svarar personen ja behöver du fortsätta och be personen berätta om sina tankar. Det kan ge personen perspektiv. Om hen väljer att berätta är hen inte ensam i sina tankar och det är viktigt. Fråga sedan vidare om hen har självmordsplaner. Finns planer för tid, plats och metod är planerna långt gångna och då bör personen få kontakt med vården. Om hen inte vill är det viktigt att du inte lämnar hen ensam, och om du är det minsta osäker på om det är fara för personens liv, kontakta 112. Självmordstankar är vanligt, men går det långt behöver personen hjälp. Det behöver inte vara farligt, men det kan vara farligt att inte prata om det. Psykisk ohälsa är vanligt och kan drabba alla. Tre av fyra drabbas av egen eller närståendes psykiska ohälsa. Förmodligen är siffrorna ännu högre.

Välj rätt hatt

Genom att ta på dig “stöttahatten” när du går in i ett medmänskligt samtal hjälper du den som mår dåligt att sätta ord på sin situation. Använd din empati, fokusera på att lyssna och bekräfta.

Att möta någon med empati

När någon hamnar i svåra stunder eller perioder i livet kan kännas som att sitta i en grop. Då stöttar man bäst genom att själv klättra ned i gropen och sätta sig med den som mår dåligt. Svep en filt över er båda och hjälps åt att sortera och sätta ord på känslorna.

Lyssna för att förstå

Lyssnandet är den absolut viktigaste delen i ett medmänskligt samtal, men det kan vara svårt att lyssna aktivt och befria sig från tanken att komma med ett “bra svar”. Under ett samtal är det naturligt att tystnad uppstår ibland. Men man kan behöva pröva sig fram på olika sätt om man möts av för lite respons.

Vad är psykisk ohälsa?

Livet går upp och ner i perioder för oss alla. Men att må dåligt, är det alltid tecken på ohälsa? Vad är det för skillnad på sjukdom och besvär? När övergår ohälsa i sjukdom och när ska man söka professionell hjälp? Vi reder ut begreppen.