Ge en gåva

Psykotiskt med adhd?

Här skulle det vara en bild på mig när jag bloggade - men jag finns tydligen inte!

Oj, jag måste sluta med min blogg! Adhd finns tydligen inte!

I alla fall om man ska tro på vad Nathan Shachar skriver i Dagens Nyheter. Han borde få Nobelpris i medicin! Det tog mig typ en timme att ta mig igenom texten (man måste ha total tystnad runt sig och Nationalencyklopedin för att kunna läsa den). Därför har jag gjort en liten sammanfattning/översättning:

”ADHD upptäcktes inte, som alzheimer eller diabetes. Dess definition är inte förankrad i några odiskutabla biologiska data. ADD-ADHD kom till på ett sammanträde. Definitionen är en katalog över allt som kännetecknar normala pojkar: svårt att sitta stilla, lackande uppmärksamhet, slarv med läxor. När det kniper får borttappade pennor och leda under mattelektionerna duga”.

Översättning: Add-adhd är ingen sjukdom som alzheimer eller diabetes (Tur Diabetes-Jenny du får fortsätta med din braiga blogg!) Add-adhd hittade läkare bara på, under ett möte. Adhd är hur alla normala pojkar är = de rör på sig, tappar bort saker och struntar i läxorna. Nathan tror inte att normala flickor rör på sig, inte heller att vuxna har adhd. Han har också missat att många barn med adhd beskrivs som inåtvända och frånvarande.

”Gud och evolutionen har inte skapat barn för att de skall sitta stilla från åtta till tre. De klarar det bara efter hård tukt från några instanser som demoniserats och förhånats under de postmoderna decennierna: familjen, skolan och religionen. Vägen tillbaka är för lång och för att slippa se eländet drogar vi friska barn.”

Översättning: Barn kan bara sitta stilla om de får veta hut (jag tog mig här lite frihet i översättandet) av sina föräldrar och i skolan. Man kan också lära dem bete sig med hjälp av religion. Men idag hånar vi skola, familj och religion och kallar dem för demoner. Istället drogar vi våra barn för att slippa se eländet (=adhd). Nathan tror att Gud och evolutionen skapade alla barn exakt likadana. Han tror också att alla föräldrar vill ha drogade barn.

Han har också tagit med lite ”fakta” som att adhd inte finns i Indien, men den tog dn.se bort (han hade tydligen hittat på det själv). Men det roligaste är slutet! Efter en lång, komplicerad text om att adhd är en hittepå-sjukdom passar han på att själv diagnostisera alla som tror på adhd: ”Så fungerar psykoser, inte sjukdomar”.

Aha, adhd är ingen sjukdom – det är en masspsykos!

Dagens Nyheter borde skämmas!! Det är 2012 och inte längre fråga om någon debatt huruvida psykiska funktionshinder existerar! Och jag tänker visst fortsätta finnas och blogga. Mer nu än någonsin!

Intressanta bloggar om artikeln: Victoria och Trollhare.

Om Tove
Jag har något så spännande som psykisk (o)hälsa. O:et betyder i mitt fall att jag har bipolär sjukdom och adhd. Vad det innebär ska jag berätta mer om i bloggen. Välkommen att följa min, ibland lite annorlunda, vardag!

29 kommentarer till “Psykotiskt med adhd?

  1. eric wikgren

    hej har prisis läst en hel del av din blogg och mera
    och då jag inser att jag ej är ensamen trots vad min läkare sejer tch för att du finns och informerar

    Svara
  2. Mikael O. Bonnier

    Får du betalt för att skriva din blogg? Varför finns det ingen psykiatrikritisk blogg här trots att det finns många patienter som är kritiska? Om du får betalt av Vårdguiden så borde i rättvisans namn också någon psykiatrikritisk få betalt. Jag vill inte betala skatt till en verksamhet som sysslar med ensidig propaganda.

    Svara
  3. Mikael O. Bonnier

    Psykiatriska diagnoser ställs utan kroppsliga bevis. Hur kan du vara säker på att du lider av ADHD? Hur ställdes din diagnos? Har det gjorts någon datortomografi av din hjärna och visar den att du har ADHD? Hur ser det ut i så fall?

    Svara
    • Tove Lundin

      Hej Mikael!
      Angående din fråga om min adhd utredning kommer jag dela med mig av vissa bitar i bloggen. Andra känns för privat. Jag tycker inte diagnosen är så viktig. Det viktigaste är att få andra i samma situation att känna igen sig och känna sig mindre ensamma. Det är syftet med bloggen.
      När det gäller varför jag får blogga har jag vidarebefodrat din fråga till Vårdguiden, som ger dig svar. Du kan också vända dig direkt till dem. Vill du ha information om hur en adhd utredning går till kan du klicka här.

      Svara
  4. Tove Lundin

    Hej Eric! Vad kul att du hittat hit. Och att du gillar att läsa min blogg.
    Tack för din kommentar, du är absolut inte ensam!
    Glöm inte det!

    Svara
  5. Marie Brickman

    DagensNyheter kanske inte hade någon ansvarig utgivare på plats just den dan….. eller….. okunnig ansvarig utgivare ! /Marie B

    Svara
  6. Mikael O. Bonnier

    Jag läste om hur diagnosen ADHD ställdes men anser inte att det är en seriös metod att bara fråga och intervjua utan att hitta kroppsliga symptom. Det mest allvarliga med psykiatrin är att de tvångsbehandlar folk för sjukdomar som inte kan mätas objektivt. Ingen borde tvingas till behandling av en sjukdom, men psykiatrins s.k. sjukdomar är de enda som tvångsbehandlas. Detta är mycket märkligt och ser mer ut som ett sätt för samhället att ha en möjlighet att oskadliggöra oliktänkande.

    Svara
  7. Mikael O. Bonnier

    Jag har ännu inte fått svar från Vårdguiden om huruvida du får betalt eller inte för att blogga här. Jag tycker det vore enklare om du som vet svarade här.

    Svara
  8. Mamma till två frön

    Härlig blogg säger jag som också ingår i den där masspsykosen och dessutom inte tuktar min son ordentligt eftersom hans diagnos visst är humbug 😉
    Kram

    Svara
  9. Tove Lundin

    Tack!
    Jag tycker det är helt fantastiskt att du är ”psykotisk” och tror på ”humbug” och vet att det kommer hjälpa din son mycket i livet 🙂
    Kram

    Svara
  10. Nisti Stêrk

    Heja Dig!
    Jätte bra att du skriver. Råkade se din blogg ska nog läsa mer:). Känner flera som har ADHD som inte tas på allvar. För folk förnekar det. Forsätt blogga !
    Kram på dig!

    Svara
  11. Jenny

    Men gud då! Vad man kan ”gagga” då! Man kanske bloggar grattis.;).stör det någon?
    Jag tycker du har en bra blogg och fortsätt med det 😉
    Kram

    Svara
  12. Tove Lundin

    Tack Jenny, det ska jag!
    Sen köper jag ett franskt chateau för pengarna, eller drar mig tillbaka på en öde ö 😉
    Kram

    Svara
  13. Malin Bergendal

    Jag skulle tro att Nathan Shachar kom till på ett sammanträde och egentligen inte finns. Suck. Tänk att vi hela tiden har varit fullt normala småkillar utan att veta om det! Forever young 🙂

    Svara
  14. Tove Lundin

    Jag förstår vad du menar, Anna-Maj!
    Tack för att du påpekar detta! Det är viktigt att lyfta fram. Hoppas du ser att resten av kommentarerna är mycket snälla och peppande.
    Jag brukar försöka svara på hans (och andras) kommentarer i andra forum. Det är inte snällt att ge sig på en grupp, som redan har problem att få sin röst hörd (vilket jag har påpekar för honom bland annat i adhd-informationsfilmen).
    Här lovar jag att du aldrig behöver bli kränkt av honom eller någon annan! Både jag och Vårdguiden läser alla kommentarer och ser till att de inte kränker!
    Hoppas du vill vara med och kommentera!

    Svara
  15. Anna-Maj Molander

    Bra svar där, jag kan inte begripa varför en vuxen man som inte har eller har kunskaper om ADHD så frekvent tränger sig på med anklagelser på i stort sett varenda blogg, tidningsartikel & TV program där ni tjejer med ADHD som försöker sprida kunskap & skingra fördomar finns. Du skriver roligt, klokt & upplysande & jag uppskattar ditt & andra ADHD tjejers tålamod & mod mot dessa märkliga personer.

    Svara
  16. Tove Lundin

    Tack snälla Anna-Maj! Jag blir så glad av ditt stöd. Internet är ju fantastiskt när man kan nå ut till så många, ”umgås” fast man kanske inte orkar ta sig ut genom dörren och peppa varandra. Men fruktansvärt när man blir utsatt för mobbning.
    Jag lindar in mig i berömmet, hejarropen och komplimangerna – då kommer personer som han inte åt mig. Och visst är det lite skönt ändå, att det rör sig om så få personer – även om de tar väldigt mycket utrymme!

    Svara
  17. Victoria Qvarnström

    Tjoho, kanoninlägg och tack för att du länkat! Hade missat inlägget, om inte mitt security-team hade tipsat mig om att du fått ”ett bajsvirus” på din blogg, antagligen för att du länkat till mig. Jag ber om ursäkt för UFO-varningen i ditt flöde. Fortsätt blogga och lyssna på en låt av Pink Champagne som heter Vildkatt. Finns på Spotify.
    Gör så, rusa ner för gatan. Skit i trollen!!

    Mvh Victoria Q

    Svara
  18. Emmy

    Diskussionen om huruvida AD/HD och andra former Nevro psykiatriska funktionshinder, vilket benämns NPF, finns eller inte är rätt absurd för den som lever i med eller snarare i den fysiska verkligheten av handikappet, eller syndromet eller vad tusan folk än vill kalla det. Journalister och små skumma seckter breder ut sig i det oändliga. Jag anser mig personligen inte ha medicinsk kompetens nog att uttala mig om centralstimmulerade mediciner men jag anser mig ha kunnande nog om mina egna upplevelser för att med säkerhet kunna säga att jag inte klarar av kaoset på Liseberg eller bokrean, att jag kan ha svårt att känna igen ansikten på ytligt bekanta även om jag känt den i åratal samt att det inte är vilja utan förmåga som saknas för att memorera årtal eller namn på människor och platser. AD/HD drabbar inte bara fadelösa invandrare och hippies. Jag är vare sig det ena eller det andra. Förmodligen hade mitt liv i en liten högervriden, anti intellektuell militärstad i mörkaste skaraborg blivit lättare om mina föräldrar inte varit vänsterintellektuella. Men de brast vare sig i engagemangs eller disciplin.
    Mycket av mina svårigheter i skolan, både med inlärning och kamrater hade försvunnit om lärarna varit kapabla till att möta individen som individ och visa hänyn till svagheter och visa hänsyn till styrka. Ett barn med NPF kan vara obegripligt och ha djupa färdigheter som rimmar väldigt illa med dess tillkortakommanden. Jag hade önskat att mina lärare inte blivit så arga över de inkonsekvenserna och att de inte försökt att tala mig till rätta för att jag skulle sluta med mina svagheter. Jag önskar att de inte blivit sårade över att jag inte hade vett att dölja mina färdigheter. Jag önskar att de skällt de barn som gav sig på mig med knytnävar i stället för att skälla på mig för att jag försvarade mig. Jag önskar att inte alla vuxna utgått ifrån att det var jag som skapade konflikterna. Jag önskar att min mamma hade haft ett svar på vad som var fel och kunnat få råd om hur hon och pappa bäst skulle stötta mig. Jag önskar att jag som vuxen kunde vistas i ett klassrum utan att ha en vag känsla av att det står någon som är arg och tänker håna mig eller slå mig bakom mig.

    Svara
  19. Tove Lundin

    Tack snälla Mamma Ester!

    En arg låt man kan blogga och springa ned för gator till var precis vad jag behövde i dag Victoria – Tack! Tack för ditt inlägg som inspirerar!

    Vad fint och målande du skriver, Emmy! Jag känner igen mig så mycket. Det värmer och gör ont. Värmer att inte vara ensam, men känslan av att vara oförstådd gör ont. Fortfarande. Därför är det viktigt att även våra berättelser får komma fram. Som du skriver, tänk om våra föräldrar fått råd och stöd. Bara en sådan sak.

    Nej, låt oss inte skrämmas av dessa journalister/sekter! Jag tror inte ens Nathan önskar att barn ska behöva bära så mycket på egen hand, om han kunde föreställa sig vår smärta. Jag tror inte att Dagens Nyheter valde att publicera artikeln om de förstod hur rubbad den är – och hur ont den kan göra i redan öppna sår. Tack för din viktiga berättelse som ger mig kraft att orka kämpa vidare. Med mig själv och med bloggen!

    Håller med Deeped, helst så undanskymt att ingen med lite ont i själen kan hitta!

    Svara
  20. Mikael O. Bonnier

    Hur mycket är det du får betalt för att blogga här av Vårdguiden? Vet du varför inga personer som är kritiska till psykiatrin får blogga på Vårdguiden och få lika mycket betalt som du?

    Svara
    • Webbredaktionen

      Hej Mikael! Vi ser att din fråga riktar sig till Tove, men eftersom den handlar om vilka som får blogga på Vårdguiden så väljer vi att svara. Syftet med Vårdguidens gästbloggar är att ge möjlighet till invånare i länet att dela med sig av sina erfarenheter av sjukdomar, behandlingar eller livsstilsförändringar. Tanken är att bloggen kan fungera som stöd till läsare som befinner sig i liknande situation. Alla invånare i Stockholms län som är intresserade av att blogga på Vårdguiden är välkomna att höra av sig med förslag. De som gästbloggar på Vårdguiden får en ersättning på 1000 kronor per månad. Här kan du läsa mer om gästbloggarna. http://www.vardguiden.se/Om-Vardguiden/Om-Vardguiden/Om-Vardguidense/Vardguidens-gastbloggar/

      Svara

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *